Grekland, Minoerna

Karta över minoernas Kreta, engelsk text. Röda punkter visar var palatsen låg.

För drygt 5-6000 år sedan kom de första bosättarna till ön Kreta. Det var en bedrift. De var tvungna att segla över öppet hav och ha med sig husdjur, boskap, brödsäd och dricksvatten för den långa färden.

När historiker talar om den "minoiska" kulturen på Kreta brukar de tala om den tid som började drygt 2000 f.v.t.

Minoerna kallade inte sig själva för minoer utan det är nutidens människor som döpt perioden efter kung Minos som härskade i sitt palats i Knossos under den här perioden. Vi tror att kung Minos fanns på riktigt,eftersom han är omnämnd i sagorna om minotauren i labyrinten under palatset i Knossos.

Vad levde minoerna av?

Minoisk koppartacka

Minoerna levde på jordbruk och handel. Kreta blev en mittpunkt i ett nätverk av handelsrutter i östra Medelhavet där metaller som guld och koppar, saffran, elfenben, ädelstenar, keramik, tyger, olja, och vin bytte ägare i hamnar från Egypten i söder upp till grekiska fastlandet i norr. Speciellt handeln mellan Mesopotamien i öster och Egypten i söder betydde mycket för minoernas utveckling eftersom minoerna tog emot och förmedlade nya intryck och idéer från båda civilisationerna. På den här tiden var Mesopotamien och Egypten världens två mäktigaste supermakter.

Till sin hjälp hade minoerna sina fartyg. De var byggda för att klara både handel och strider mot fientliga fartyg. Precis som vikingarnas fartyg nästan 2000 år senare drevs minoernas fartyg framåt med hjälp av både segel och åror.

Hur var livet på Kreta?

Kopia av den berömda tjurmålningen från palatset i Knossos. På minoiska målningar har kvinnorna ljus hudfärg och män mörkbrun.

Minoerna verkar ha haft ett behagligt liv. Det fanns mycket mer skog på Kreta på den här tiden jämfört med nu och förutom de husdjur människorna tagit med sig till ön fanns hjortar, kaniner och andra vilda djur på ön. Skogarnas cypressträd gav virke och timmer till alla de fartyg minoerna byggde.

Det mesta tyder på att minoerna styrdes av kvinnor. Drottningar var vanligare än kungar. Gudinnor var vanligare än gudar. Prästinnor var vanligare än präster. Även när män och kvinnor avbildas på samma plats har alltid kvinnorna en mer betydande roll. Det kanske hade en fredlig inverkan? Det finns ytterst få spår av vapen från den här tiden och inga palats eller viktigare byggnader var skyddade av murar. Kort sagt, ingenting tyder på krig eller maktkamper.

Vi vet att minoerna uppfann ett skriftspråk som forskare tyvärr inte lyckats tyda. Forskarna kallar det "linear A". Om de någon gång lyckas tyda skriftspråket kommer vi att lära oss så mycket mer om minoerna. Det som är känt om de vanliga minoernas liv är att även den enklaste bonde levde i hus som var så stora att de hade många rum och att svält verkar ha varit okänt. Hela naturen på Kreta var som ett enda stort skafferi.

Boxningsmatch

Minoerna var förtjusta i idrott och på väggmålningar finns både boxning och olika akrobatiska sporter med levande tjurar inblandade avbildade.

Ett utmärkande drag i kvinnornas klädsel var att de inte täckte brösten trots att de bar långa kjolar som gick ända ner till marken, men varför det var så är okänt.

Minoiska kvinnor, väggmålning', samt statyett av barbröstad kvinna med ormar, kanske en prästinna eller en gudinna?'

Vad åt minoerna?

Maten baserades på vete och korn som åts i form av bröd, gröt eller välling. Till det hade minoerna annat, som: fikon, honung, oliver och olika baljväxter (bönor, ärtor och liknande). Naturligtvis dracks det vin till maten. Köttet kom från grisar, kor, får och getter, men även från jaktbyten , till exempel hjortar. Dessutom åt de fisk och skaldjur från havet. De första hästarna kom inte till ön förrän runt 1600 f.v.t.

Hur slutade det?

Minoiska handels- och stridsfartyg.'

Runt 1400 f.v.t bröt samhället samman. Forskarna vet inte säkert hur eller varför. Byarna drabbats av bränder, det finns gravar med människor som dött i strid och mängden vapen och rustningar som arkeologer hittat i gravar ökade dramatiskt. Förr trodde forskarna att minoernas undergång berodde på att vulkanen Thera, drygt 10 mil norr om Kreta, fick ett våldsamt utbrott som ödelade ön, men nyare forskning visar att det är mer än 100 år mellan Theras utbrott och minoernas undergång. Istället tror forskarna att Kreta drabbats av jordbävningar som skadade samhället. Ungefär samtidigt har krigiska folk kommit seglande norrifrån. De plundrade det som varit kvar efter jordbävningarna och krossat det lilla ö-imperiet i grunden. Det folk som var ansvariga för plundringen kom troligtvis från stadsstaten Mykene, på det grekiska fastlandet.

Källor

Människans historia. Encyklopedin, band 6, Göran Burenhult 1993 ISBN 91-7119-716-8

Minoans: Life in Bronze Age Crete, Rodney Castleden, 1990, ISBN 0-415-04070-1

http://www.indepthinfo.com/history-ancient/minoan-culture.htm

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons