Växthuseffekten i polarzonerna: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Vi är vana att tänka på oändliga isvidder, snö, isbjörnar eller pingviner och extrem kyla när vi tänker på Arktis eller Antarktis, men den bilden är på väg att förändras. Vintern 2017-18 var polarisens utbredning den minsta sedan man började mäta isen 1979. När polarisen minskar för varje år som går, ökar samtidigt möjligheterna för olika företag att exploatera naturresurser som varit otillgängliga och omöjliga att komma åt tidigare. Detta gäller främst Arktis. Det är framförallt fem nya faror som uppstår för Arktis när isen försvinner.''' | [[File:Qamutik 1 1999-04-01.jpg|800px]] | ||
''Inuiter, deras livsstil är helt beroende av polaris'' | |||
'''Vi är vana att tänka på oändliga isvidder, snö, isbjörnar eller pingviner och extrem kyla när vi tänker på Arktis eller Antarktis, men den bilden är på väg att förändras. Vintern 2017-18 var polarisens utbredning den minsta sedan man började mäta isen 1979. Vissa forskare hävdar att det var den minsta på 12 000 år. När polarisen minskar för varje år som går, ökar samtidigt möjligheterna för olika företag att exploatera naturresurser som varit otillgängliga och omöjliga att komma åt tidigare. Detta gäller främst Arktis. Det är framförallt fem nya faror som uppstår för Arktis när isen försvinner.''' | |||
*De stora däggdjuren slås ut | *De stora däggdjuren slås ut | ||
| Rad 8: | Rad 12: | ||
== | ==Varför är isen vid polerna så viktig för klimatet?== | ||
[[File:OPERATION DEEP FREEZE 2007 DVIDS1082454.jpg|600px]] | |||
''Vit snö och is får solstrålarna att studsa, mörka ytor drar till sig värme'' | |||
En vit yta reflekterar solstrålar och gör jorden svalare. Man säger att is har en hög reflexionsförmåga, ett högt ''albedo''. Mörka ytor som drar till sig solens energi har ett lågt ''albedo''. När polarisen smälter bort träffar solstrålarna mörkt havsvatten och mörka skogar och berg på land. Det värmer upp både haven och jordytan och ökar växthuseffekten ändå mer. | |||
(''Se daglig uppdatering av polernas isläge, på engelska'': https://nsidc.org/arcticseaicenews/ ) | |||
=Arktis= | |||
Arktis är området runt Nordpolen, grovt räknat ner till polcirkeln vid 23.4 grader norr. | |||
[[File:Arctic sea ice loss animation.gif|600px]] | |||
Nordpolens is krymper för varje år. Vintern 2017-18 var den varmaste någonsin i Arktis med temperatur 21 grader över det normala och en isförlust större än man någonsin registrerat tidigare. Efter det har det aldrig varit något år med mindre avsmältning. Istället har det varit ungefär lika illa, eller värre, varje år. | |||
==När är nordpolen isfri?== | ==När är nordpolen isfri?== | ||
[[File:Arctica surface.jpg|400px]] | |||
''Nordpolen utan is'' | ''Nordpolen utan is'' | ||
| Rad 41: | Rad 46: | ||
==Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?== | ==Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?== | ||
[[File:Endangered arctic - starving polar bear edit.jpg|600px]] | |||
'' | ''Svältande isbjörn'' | ||
De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar. | De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar. | ||
[[File:Weaned harp seal pup.jpg|600px]] | |||
''Unge av grönlandssäl'' | ''Unge av grönlandssäl'' | ||
[[File:Killing fur seals, St Paul Island.jpg|600px]] | |||
'' | ''Säljakt, gammal bild men den sker på ungefär samma sätt'' | ||
| Rad 62: | Rad 67: | ||
[[File:Reindeer Torkilstöten 2012.jpg|600px]] | |||
'' | ''Renkalv'' | ||
Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl. | Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl. | ||
[[File:Japan Factory Ship Nisshin Maru Whaling Mother and Calf.jpg|600px]] | |||
'' | ''Valhona med kalv, dödade av japanska valjägare'' | ||
Valar jagas kommersiellt av Norge, Island och Japan i hela Arktis, trots att det varit förbjudet sedan 1986. Ett isfritt Arktis gör att valarna inte har någonstans att skydda sig längre. Japan jagar, som enda nation i världen, också valar längs Antarktis kust. | |||
Läs mer om valjakt här: [[Valjakt]] | |||
==Finns det mycket fisk i Arktis?== | ==Finns det mycket fisk i Arktis?== | ||
| Rad 80: | Rad 87: | ||
Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare. | Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare. | ||
[[File:Faroes trawler.1.jpg|600px]] | |||
''Trålare, vanligaste formen av fiske'' | ''Trålare, vanligaste formen av fiske'' | ||
[[File:Chilean purse seine.jpg|600px]] | |||
''Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk. '' | ''Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk. '' | ||
| Rad 93: | Rad 100: | ||
Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska. | Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska. | ||
[[File:Trawling Drawing.jpg|600px]] | |||
''Bottentrålning | ''Bottentrålning, trålen dras på stålslädar som glider ovanpå bottnen'' | ||
| Rad 101: | Rad 108: | ||
Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar. | Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar. | ||
==Kan man färdas med skepp där det varit is?== | ==Kan man färdas med skepp där det varit is?== | ||
| Rad 109: | Rad 117: | ||
Det finns flera rutter längs kusterna i norra ishavet som man lyckats ta sig igenom, men som aldrig blivit ekonomiskt lönsamma på grund av ishindren. Den mest kända är nordostpassagen, en sjöväg i Arktis som huvudsakligen går längs Rysslands norra kust. Rutten har varit känd sedan 1800-talet när Erik | Det finns flera rutter längs kusterna i norra ishavet som man lyckats ta sig igenom, men som aldrig blivit ekonomiskt lönsamma på grund av ishindren. Den mest kända är nordostpassagen, en sjöväg i Arktis som huvudsakligen går längs Rysslands norra kust. Rutten har varit känd sedan 1800-talet när Erik Nordenskiöld, som första kapten någonsin, tog sig från Atlanten till Stilla havet den norra vägen. Från 2008 har somrarna varit så pass isfria att man kunnat använda sig av nordostpassagen utan hjälp av isbrytare. | ||
| Rad 116: | Rad 124: | ||
''Nordvästpassagen'' | ''Nordvästpassagen'' | ||
1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom | 1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom Nordvästpassagen längs Kanadas nordkust från Atlanten till Stilla havet. Även den rutten har varit stängd för båttrafik eftersom isarna varit om möjligt ändå besvärligare än i nordostpassagen. Från 2008 har även den rutten blivit så pass isfri att det går bra för lastfartyg att använda sig av den under sommarmånaderna utan hjälp av isbrytare. | ||
Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig | Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig ca fyrtio år senare. Har det hänt en gång kan det hända igen, kanske med någon ändå otrevligare och giftigare last. | ||
[[File:OilCleanupAfterValdezSpill.jpg|600px]] | |||
'' | ''ångtvättning av klippor efter Exxon Valdez utsläpp'' | ||
Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer. | Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer. | ||
| Rad 139: | Rad 140: | ||
Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet. | Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet. | ||
[[File:The Resource Basin in the Arctic Circle .jpg|600px]] | |||
''Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. | ''Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. I grå fält'' | ||
| Rad 148: | Rad 149: | ||
Det första hotet mot djuren i Norra ishavet sker redan på prospekteringsstadiet. Ett förhållandevis billigt sätt att hitta olja under havsbottnen är att skjuta av explosioner med hjälp av tryckluft och lyssna på ekot de skapar. Finns det olja blir ljudet annorlunda än om det är massiv sten. Explosionerna är ett problem för valarna. Det är sällskapliga djur som talar med varandra, både på frekvenser vi kan höra och på frekvenser bortanför vår hörsel. Båtarna som skjuter av sprängladdningarna är snabbare än valarna i havet under båten, de hinner inte undan. När sedan explosionerna kommer, 259dB starka, var tionde sekund, blir det för mycket. Mindre valar som tumlare och delfiner blir medvetslösa av tryckvågen och drunknar. Större valar överlever, men blir döva. För ett så socialt djur som valarna är, blir dövhet ett fruktansvärt handikapp. För oss människor går gränsen för att ett ljud skall göra ont i öronen redan vid 120 dB. Det är den sk. ''smärtgränsen''. Valarnas öron är mycket känsligare än människornas. | Det första hotet mot djuren i Norra ishavet sker redan på prospekteringsstadiet. Ett förhållandevis billigt sätt att hitta olja under havsbottnen är att skjuta av explosioner med hjälp av tryckluft och lyssna på ekot de skapar. Finns det olja blir ljudet annorlunda än om det är massiv sten. Explosionerna är ett problem för valarna. Det är sällskapliga djur som talar med varandra, både på frekvenser vi kan höra och på frekvenser bortanför vår hörsel. Båtarna som skjuter av sprängladdningarna är snabbare än valarna i havet under båten, de hinner inte undan. När sedan explosionerna kommer, 259dB starka, var tionde sekund, blir det för mycket. Mindre valar som tumlare och delfiner blir medvetslösa av tryckvågen och drunknar. Större valar överlever, men blir döva. För ett så socialt djur som valarna är, blir dövhet ett fruktansvärt handikapp. För oss människor går gränsen för att ett ljud skall göra ont i öronen redan vid 120 dB. Det är den sk. ''smärtgränsen''. Valarnas öron är mycket känsligare än människornas. | ||
[[File:Wilhelmina Bay Antarctica Humpback Whale 1 (47336665251).jpg|600px]] | |||
''Valar har otroligt känslig hörsel, det påstås att de hör varandra från Amerikas östkust till Europas västkust'' | |||
| Rad 155: | Rad 158: | ||
Nästa stora problem är själva riggarna i ett polarhav fullt med is. Ett av de största hoten mot existerande oljeriggar i norra Atlanten är isberg. Olika metoder har tagits fram, både för att avleda isbergen och att snabbt kunna flytta oljeriggarna, men inget system är bra. | Nästa stora problem är själva riggarna i ett polarhav fullt med is. Ett av de största hoten mot existerande oljeriggar i norra Atlanten är isberg. Olika metoder har tagits fram, både för att avleda isbergen och att snabbt kunna flytta oljeriggarna, men inget system är bra. | ||
[[File:130226-G-IA651-545 (8549949708).jpg|600px]] | |||
''Bogserbåtar drar | ''Bogserbåtar drar en oljerigg utanför Alaska'' | ||
| Rad 168: | Rad 171: | ||
===Behövs olja, kol och naturgas från Arktis?=== | ===Behövs olja, kol och naturgas från Arktis?=== | ||
[[File:Black Tesla Model S charging in Denmark.jpg|600px]] | |||
''Ju fler elbilar som rullar på vägarna, desto mindre behov av olja i världen'' | |||
Det som gör situationen än mer märklig är att det redan finns mer naturgas och kol på varmare breddgrader än vi rimligtvis kan elda utan att släppa ut så mycket koldioxid i atmosfären att jorden blir obeboelig. Det är bara för att oljebolagen inte skall gå ekonomiskt bakåt som de prospekterar efter nya fyndigheter i Arktis, inte för att mänskligheten egentligen behöver det som hittas. Det är bara oljan som vi har ett egentligt behov av, just nu, men med större satsningar på förnyelsebara energikällor försvinner även det behovet. | Det som gör situationen än mer märklig är att det redan finns mer naturgas och kol på varmare breddgrader än vi rimligtvis kan elda utan att släppa ut så mycket koldioxid i atmosfären att jorden blir obeboelig. Det är bara för att oljebolagen inte skall gå ekonomiskt bakåt som de prospekterar efter nya fyndigheter i Arktis, inte för att mänskligheten egentligen behöver det som hittas. Det är bara oljan som vi har ett egentligt behov av, just nu, men med större satsningar på förnyelsebara energikällor försvinner även det behovet. | ||
| Rad 174: | Rad 181: | ||
==Vad händer med urbefolkningarna?== | ==Vad händer med urbefolkningarna?== | ||
Runt norra ishavet finns många olika urbefolkningar. Inuiter på Grönland, samer i Norge och | Runt norra ishavet finns många olika urbefolkningar. Inuiter på Grönland, samer i Norge och nentser i Ryssland är bara några exempel. Alla drabbas. | ||
De olika folken har aldrig odlat något utan varit jägare och fiskare, ofta nomader med tamrenar. När bytesdjuren dör ut finns inte längre grunden för deras livsstil. När renarna dör ut kan inte folken som lever på tamrenarna klara sig heller. När grunden för det de kan överleva på utan stöd från staten försvinner från dem krossas även grunden för deras kultur. De förändras till turistobjekt eller tvingas flytta söderut där det finns möjlighet att ta ett vanligt jobb. Redan nu har urbefolkningen svårt att klara sig i en modern värld. I Sverige bor det t.ex. fler samer i Stockholm än i Norrland. | De olika folken har aldrig odlat något utan varit jägare och fiskare, ofta nomader med tamrenar. När bytesdjuren dör ut finns inte längre grunden för deras livsstil. När renarna dör ut kan inte folken som lever på tamrenarna klara sig heller. När grunden för det de kan överleva på utan stöd från staten försvinner från dem krossas även grunden för deras kultur. De förändras till turistobjekt eller tvingas flytta söderut där det finns möjlighet att ta ett vanligt jobb. Redan nu har urbefolkningen svårt att klara sig i en modern värld. I Sverige bor det t.ex. fler samer i Stockholm än i Norrland. | ||
[[File:Kirsti Guvsám juni 2009.jpg|400px]] | |||
''Same | ''Same, nutid'' | ||
= | =Antarktis= | ||
Till skillnad från Arktis är Antarktis en | Till skillnad från Arktis är Antarktis en riktig världsdel. Under isen finns berg och dalar. Det finns till och med en bergskedja med vulkaner och heta källor som går rakt över Antarktis. | ||
<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/dc/Antarctica_Without_Ice_Sheet.png" width=400px /> | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/dc/Antarctica_Without_Ice_Sheet.png" width=400px /> | ||
''Antarktis utan is'' | |||
Eftersom det finns så mycket mer is på Antarktis än Arktis så påverkas Antarktis mindre av klimatförändringarna. Det finns egentligen bara två allvarliga faror: smältande shelfisar och utfiskning av krill. | Eftersom det finns så mycket mer is på Antarktis än Arktis så påverkas Antarktis mindre av klimatförändringarna. Det finns egentligen bara två allvarliga faror: smältande shelfisar och utfiskning av krill. | ||
== | ==Vad gör det om shelfisen försvinner?== | ||
Shelfis är is som börjar vid land men som sträcker sig långt ut havet. De vilar delvis på berggrunden så när de smälter påverkar de havsnivåerna på jorden. Till skillnad från packisen på Arktis som flyter fritt på ytan. | Shelfis är is som börjar vid land men som sträcker sig långt ut havet. De vilar delvis på berggrunden så när de smälter påverkar de havsnivåerna på jorden. Till skillnad från packisen på Arktis som flyter fritt på ytan. | ||
Det finns | Det finns flera stora shelfisar på Arktis (se bild, ljusblå områden): | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Antarctic_profile_hg.png/640px-Antarctic_profile_hg.png | https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Antarctic_profile_hg.png/640px-Antarctic_profile_hg.png | ||
När havsnivån höjs bryts isarna upp, isen smälter och havsnivån ökar litet mer osv. i en ond cirkel. Det är speciellt "Larsen C" som brutits upp bit för bit som oroar forskarna i nuläget. År 2017 lossnade ett isberg om var dubbelt så stort som Luxemburg från Larsen C och det var bara en bit av shelfisen. | |||
Engelsk film om händelsen: https://www.theguardian.com/world/video/2017/jul/12/vast-iceberg-splits-from-antarctic-ice-shelf-video-explainer | |||
https://www. | |||
Det är egentligen inte isen från shelfisarna som forskarna oroar sig för. Även om isbergen från de krympande shelfisarna är enorma, är förändringen av havsnivån ganska liten när de smälter. Däremot fungerar shelfisarna som en kork mot glaciärerna inne på själva Antarktis. Försvinner shelfisarna kan glaciärerna rinna rakt ut i havet. Det höjer snabbt havsnivåerna i alla jordens hav till katastrofala nivåer. | |||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/67/Antarctic-Peninsula-Ice-Shelves.png | |||
==Vad gör det om krillen försvinner?== | |||
I de kalla haven runt Antarktis finns ett litet kräftdjur som heter krill. De simmar runt i enorma stim och är den viktigaste födan för många djur runt Arktis, som pingviner och valar. | |||
Forskarna vet inte riktigt varför, men de kan konstatera att när havstemperaturen stiger, försvinner krillen. Samtidigt fiskas stora mängder krill i haven runt Antarktis. Krillen används främst till hälsokost eftersom man tror att olja från krill sänker högt blodtryck, som är bidragande orsak till hjärtinfarkter och hjärnblödningar. | |||
Kombinationen av högre havstemperatur pga växthuseffekten tillsammans med de stora fångsterna av krill riskerar att slå ut bestånden av pingviner och valar när deras mat försvinner. Mängden krill i havet utanför Antarktis har redan minskat med 80% sedan 1970-talet. | |||
Krillen "dammsugs" upp av trålare som med den tekniken på kort tid kan tömma stora områden i havet på krill. | |||
[[File:Krill on finger.jpg|600px]] | |||
''Krill, på ett finger'' | |||
==Källor== | |||
https://grist.org/article/polar-ice-is-lost-at-sea/?utm_content=buffer0f753&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer | |||
http://barentsobserver.com/en/arctic/2014/11/expert-predicts-ice-free-arctic-2020-un-releases-climate-report-04-11 | |||
https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/polar-bears-across-the-arctic-face-shorter-sea-ice-season | |||
http://mashable.com/2015/09/08/starving-polar-bear-photo/#cgRVTZ38ikqf | |||
http://news.nationalgeographic.com/news/2012/01/120106-harp-seals-global-warming-sea-ice-science-environment/ | |||
http://www.greenpeace.org/international/Global/international/publications/climate/2016/This-Far-No-Further.pdf | |||
https://www.sciencerecorder.com/news/2016/11/17/retreating-sea-ice-caused-80000-reindeer-starve/ | |||
http://www.ens-newswire.com/ens/mar2010/2010-03-26-01.html | |||
http://www.dn.se/nyheter/varlden/lastfartyg-genom-nordostpassagen/ | |||
http://e360.yale.edu/feature/cargo_shipping_in_the_arctic_declining_sea_ice/3056 | |||
http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article11244724.ab | |||
https://championsforcetaceans.com/tag/seismic-testing/ | |||
https://www.theguardian.com/world/2017/jul/12/giant-antarctic-iceberg-breaks-free-of-larsen-c-ice-shelf | |||
https://www.theguardian.com/environment/2018/feb/14/decline-in-krill-threatens-antarctic-wildlife-from-whales-to-penguins | |||
http://www.krillfacts.org/1-krill-facts-center.html | |||
===Bildkällor=== | |||
Samtliga bilder från Wikimedia Commons. | |||
Nuvarande version från 16 september 2024 kl. 15.03
Inuiter, deras livsstil är helt beroende av polaris
Vi är vana att tänka på oändliga isvidder, snö, isbjörnar eller pingviner och extrem kyla när vi tänker på Arktis eller Antarktis, men den bilden är på väg att förändras. Vintern 2017-18 var polarisens utbredning den minsta sedan man började mäta isen 1979. Vissa forskare hävdar att det var den minsta på 12 000 år. När polarisen minskar för varje år som går, ökar samtidigt möjligheterna för olika företag att exploatera naturresurser som varit otillgängliga och omöjliga att komma åt tidigare. Detta gäller främst Arktis. Det är framförallt fem nya faror som uppstår för Arktis när isen försvinner.
- De stora däggdjuren slås ut
- Rovfiske i nya områden
- Nya transportleder med risker för utsläpp
- Prospektering efter olja
- Urbefolkningarna tappar sin kultur
Varför är isen vid polerna så viktig för klimatet?
Vit snö och is får solstrålarna att studsa, mörka ytor drar till sig värme
En vit yta reflekterar solstrålar och gör jorden svalare. Man säger att is har en hög reflexionsförmåga, ett högt albedo. Mörka ytor som drar till sig solens energi har ett lågt albedo. När polarisen smälter bort träffar solstrålarna mörkt havsvatten och mörka skogar och berg på land. Det värmer upp både haven och jordytan och ökar växthuseffekten ändå mer.
(Se daglig uppdatering av polernas isläge, på engelska: https://nsidc.org/arcticseaicenews/ )
Arktis
Arktis är området runt Nordpolen, grovt räknat ner till polcirkeln vid 23.4 grader norr.
Nordpolens is krymper för varje år. Vintern 2017-18 var den varmaste någonsin i Arktis med temperatur 21 grader över det normala och en isförlust större än man någonsin registrerat tidigare. Efter det har det aldrig varit något år med mindre avsmältning. Istället har det varit ungefär lika illa, eller värre, varje år.
När är nordpolen isfri?
Nordpolen utan is
När man talar om att Arktis is minskar får man ta hänsyn till om man menar att isens utbredning över Norra ishavet minskar, eller om isens tjocklek på främst Grönland och i Kanada minskar. Utbredningen kan öka tillfälligt samtidigt som tjockleken minskar. En orsak till det är att när mycket smältvatten, som aldrig innehåller salt, väller ut i ishavet från smältande inlandsisar under varma somrar, sänks temperaturen tillfälligt i havet. Ytvattnet blir kallare och året efter ökar polarisen något i utbredning. Ändringen är dock bara tillfällig.
I vilket fall som helst så krävs det rätt mycket högre temperatur än de vi har idag för att Arktis skall bli helt isfritt. Isfria somrar antas hända efter år 2020 men att Nordpolen skall bli isfri året om lär knappast ske före 2000-talets slut. Däremot kommer polarisen bara att finnas som en liten rest längs Grönlands nordkust under de kallaste vintermånaderna och Arktis glaciärer kommer att minska i tjocklek med några meter varje år. Minskningen av den tjocka isen sker alltså hela tiden, medan utbredningen av isen kommer att fortsätta, även efter det att alla glaciärer smält bort.
Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?
Svältande isbjörn
De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar.
Unge av grönlandssäl
Fil:Killing fur seals, St Paul Island.jpg
Säljakt, gammal bild men den sker på ungefär samma sätt
Sälarnas situation är också kritisk. Värst är det för arten Grönlandssäl. Kutarna föds på isen och lever ovanpå den under första delen av sin levnad. Om isen rör på sig och blir till packis krossas ungarna. Om isen under dem smälter innan de blivit simfärdiga drunknar de. 2007 dog 75% av alla grönlandssälungar i Kanada. 2010 dog 100%. 2010 års jaktkvot i Kanada var 330 000 sälungar, men i princip hela kvoten drunknade innan säljägarna kunde döda dem.
Pälsen från en grönlandssälunge är värd ungefär 100 kronor och jakten på sälungar är en viktig inkomst i fattiga kustbyar. Eftersom man jagar sälungarna för pälsens skull i Kanada, Norge och Ryssland innebär massdöden av ungar att även pälsindustrin försvinner.
Fil:Reindeer Torkilstöten 2012.jpg
Renkalv
Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl.
Fil:Japan Factory Ship Nisshin Maru Whaling Mother and Calf.jpg
Valhona med kalv, dödade av japanska valjägare
Valar jagas kommersiellt av Norge, Island och Japan i hela Arktis, trots att det varit förbjudet sedan 1986. Ett isfritt Arktis gör att valarna inte har någonstans att skydda sig längre. Japan jagar, som enda nation i världen, också valar längs Antarktis kust.
Läs mer om valjakt här: Valjakt
Finns det mycket fisk i Arktis?
Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare.
Trålare, vanligaste formen av fiske
Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk.
Den kan vara så stor att Globen i Stockholm ryms inuti den.
Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska.
Bottentrålning, trålen dras på stålslädar som glider ovanpå bottnen
Bottentrålning är ett speciellt destruktivt sätt att fiska när man har nät, 70 x 100 meter stora och nedtyngda med stålslädar som släpas längs bottnen på jakt efter plattfiskar och havskräftor. Eftersom vattnet är så kallt växer allt långsammare i de arktiska vattnen och när korallrev och liknande områden som är viktiga för fiskyngel slås sönder finns det ingen möjlighet att de hinner återuppbyggas innan nästa trål dras över området. Längre söderut längs Norges kust har 30-50% av bottnarnas yta förstörts av bottentrålarna.
Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar.
Kan man färdas med skepp där det varit is?
Nordostpassagen, rött streck på kartan
Det finns flera rutter längs kusterna i norra ishavet som man lyckats ta sig igenom, men som aldrig blivit ekonomiskt lönsamma på grund av ishindren. Den mest kända är nordostpassagen, en sjöväg i Arktis som huvudsakligen går längs Rysslands norra kust. Rutten har varit känd sedan 1800-talet när Erik Nordenskiöld, som första kapten någonsin, tog sig från Atlanten till Stilla havet den norra vägen. Från 2008 har somrarna varit så pass isfria att man kunnat använda sig av nordostpassagen utan hjälp av isbrytare.
Nordvästpassagen
1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom Nordvästpassagen längs Kanadas nordkust från Atlanten till Stilla havet. Även den rutten har varit stängd för båttrafik eftersom isarna varit om möjligt ändå besvärligare än i nordostpassagen. Från 2008 har även den rutten blivit så pass isfri att det går bra för lastfartyg att använda sig av den under sommarmånaderna utan hjälp av isbrytare.
Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig ca fyrtio år senare. Har det hänt en gång kan det hända igen, kanske med någon ändå otrevligare och giftigare last.
Fil:OilCleanupAfterValdezSpill.jpg
ångtvättning av klippor efter Exxon Valdez utsläpp
Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer.
Finns det olja i Arktis?
Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet.
Fil:The Resource Basin in the Arctic Circle .jpg
Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. I grå fält
Hur hittar man oljan i Arktis?
Det första hotet mot djuren i Norra ishavet sker redan på prospekteringsstadiet. Ett förhållandevis billigt sätt att hitta olja under havsbottnen är att skjuta av explosioner med hjälp av tryckluft och lyssna på ekot de skapar. Finns det olja blir ljudet annorlunda än om det är massiv sten. Explosionerna är ett problem för valarna. Det är sällskapliga djur som talar med varandra, både på frekvenser vi kan höra och på frekvenser bortanför vår hörsel. Båtarna som skjuter av sprängladdningarna är snabbare än valarna i havet under båten, de hinner inte undan. När sedan explosionerna kommer, 259dB starka, var tionde sekund, blir det för mycket. Mindre valar som tumlare och delfiner blir medvetslösa av tryckvågen och drunknar. Större valar överlever, men blir döva. För ett så socialt djur som valarna är, blir dövhet ett fruktansvärt handikapp. För oss människor går gränsen för att ett ljud skall göra ont i öronen redan vid 120 dB. Det är den sk. smärtgränsen. Valarnas öron är mycket känsligare än människornas.
Fil:Wilhelmina Bay Antarctica Humpback Whale 1 (47336665251).jpg
.jpg){kind=link}
Valar har otroligt känslig hörsel, det påstås att de hör varandra från Amerikas östkust till Europas västkust
Hur får man upp oljan ur haven i Arktis?
Nästa stora problem är själva riggarna i ett polarhav fullt med is. Ett av de största hoten mot existerande oljeriggar i norra Atlanten är isberg. Olika metoder har tagits fram, både för att avleda isbergen och att snabbt kunna flytta oljeriggarna, men inget system är bra.
Fil:130226-G-IA651-545 (8549949708).jpg
.jpg){kind=link}
Bogserbåtar drar en oljerigg utanför Alaska
Ett oljeläckage som det när Deepwater Horizon orsakade i Karibiska havet 2010 skulle ta flera generationer att åtgärda och det är osäkert om skadorna från ett sånt oljeutsläpp i jordens kallaste hav ens skulle gå att rensa upp. Kombinationen med stora isberg, svåra stormar och ett hav som återhämtar sig extremt långsamt från utsläpp är riktigt dålig.
Deepwater Horizon brinner 2010
Behövs olja, kol och naturgas från Arktis?
Fil:Black Tesla Model S charging in Denmark.jpg
Ju fler elbilar som rullar på vägarna, desto mindre behov av olja i världen
Det som gör situationen än mer märklig är att det redan finns mer naturgas och kol på varmare breddgrader än vi rimligtvis kan elda utan att släppa ut så mycket koldioxid i atmosfären att jorden blir obeboelig. Det är bara för att oljebolagen inte skall gå ekonomiskt bakåt som de prospekterar efter nya fyndigheter i Arktis, inte för att mänskligheten egentligen behöver det som hittas. Det är bara oljan som vi har ett egentligt behov av, just nu, men med större satsningar på förnyelsebara energikällor försvinner även det behovet.
Vad händer med urbefolkningarna?
Runt norra ishavet finns många olika urbefolkningar. Inuiter på Grönland, samer i Norge och nentser i Ryssland är bara några exempel. Alla drabbas.
De olika folken har aldrig odlat något utan varit jägare och fiskare, ofta nomader med tamrenar. När bytesdjuren dör ut finns inte längre grunden för deras livsstil. När renarna dör ut kan inte folken som lever på tamrenarna klara sig heller. När grunden för det de kan överleva på utan stöd från staten försvinner från dem krossas även grunden för deras kultur. De förändras till turistobjekt eller tvingas flytta söderut där det finns möjlighet att ta ett vanligt jobb. Redan nu har urbefolkningen svårt att klara sig i en modern värld. I Sverige bor det t.ex. fler samer i Stockholm än i Norrland.
Fil:Kirsti Guvsám juni 2009.jpg
Same, nutid
Antarktis
Till skillnad från Arktis är Antarktis en riktig världsdel. Under isen finns berg och dalar. Det finns till och med en bergskedja med vulkaner och heta källor som går rakt över Antarktis.
Antarktis utan is
Eftersom det finns så mycket mer is på Antarktis än Arktis så påverkas Antarktis mindre av klimatförändringarna. Det finns egentligen bara två allvarliga faror: smältande shelfisar och utfiskning av krill.
Vad gör det om shelfisen försvinner?
Shelfis är is som börjar vid land men som sträcker sig långt ut havet. De vilar delvis på berggrunden så när de smälter påverkar de havsnivåerna på jorden. Till skillnad från packisen på Arktis som flyter fritt på ytan.
Det finns flera stora shelfisar på Arktis (se bild, ljusblå områden):
När havsnivån höjs bryts isarna upp, isen smälter och havsnivån ökar litet mer osv. i en ond cirkel. Det är speciellt "Larsen C" som brutits upp bit för bit som oroar forskarna i nuläget. År 2017 lossnade ett isberg om var dubbelt så stort som Luxemburg från Larsen C och det var bara en bit av shelfisen.
Engelsk film om händelsen: https://www.theguardian.com/world/video/2017/jul/12/vast-iceberg-splits-from-antarctic-ice-shelf-video-explainer
Det är egentligen inte isen från shelfisarna som forskarna oroar sig för. Även om isbergen från de krympande shelfisarna är enorma, är förändringen av havsnivån ganska liten när de smälter. Däremot fungerar shelfisarna som en kork mot glaciärerna inne på själva Antarktis. Försvinner shelfisarna kan glaciärerna rinna rakt ut i havet. Det höjer snabbt havsnivåerna i alla jordens hav till katastrofala nivåer.
Vad gör det om krillen försvinner?
I de kalla haven runt Antarktis finns ett litet kräftdjur som heter krill. De simmar runt i enorma stim och är den viktigaste födan för många djur runt Arktis, som pingviner och valar.
Forskarna vet inte riktigt varför, men de kan konstatera att när havstemperaturen stiger, försvinner krillen. Samtidigt fiskas stora mängder krill i haven runt Antarktis. Krillen används främst till hälsokost eftersom man tror att olja från krill sänker högt blodtryck, som är bidragande orsak till hjärtinfarkter och hjärnblödningar.
Kombinationen av högre havstemperatur pga växthuseffekten tillsammans med de stora fångsterna av krill riskerar att slå ut bestånden av pingviner och valar när deras mat försvinner. Mängden krill i havet utanför Antarktis har redan minskat med 80% sedan 1970-talet.
Krillen "dammsugs" upp av trålare som med den tekniken på kort tid kan tömma stora områden i havet på krill.
Krill, på ett finger
Källor
https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/polar-bears-across-the-arctic-face-shorter-sea-ice-season
http://mashable.com/2015/09/08/starving-polar-bear-photo/#cgRVTZ38ikqf
https://www.sciencerecorder.com/news/2016/11/17/retreating-sea-ice-caused-80000-reindeer-starve/
http://www.ens-newswire.com/ens/mar2010/2010-03-26-01.html
http://www.dn.se/nyheter/varlden/lastfartyg-genom-nordostpassagen/
http://e360.yale.edu/feature/cargo_shipping_in_the_arctic_declining_sea_ice/3056
http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article11244724.ab
https://championsforcetaceans.com/tag/seismic-testing/
http://www.krillfacts.org/1-krill-facts-center.html
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Commons.