Västergötland

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Västergötlands landskapsblomma är ljung, en lågväxande bomma som trivs på stenig, mager jord. Ljungen blommar tidigt och är omtyckt bland bin som gör en speciell sorts honung, ljunghonung, på nektar från blomman.

Landskapsdjur

Västergötlands landskapsdjur är en fågel, en trana. Tranorna är en vadarfågel och en stor flyttfågel som kommer till Sverige från Afrika tidigt på våren. Då samlas de gärna i hundratal, i och omkring den grundaHornborgasjön som ligger i Västergötland.

Tranor vid Hornborgasjön

Geologi

Västgötaslätten

Området mellan sjöarna Vänern och Vättern var havsbotten efter senaste istiden, för ca 10500 år sedan.

När sedan marken reste sig blev havsbottnen platta, näringsrika slätter man endera kunde odla säd som vete, havre, korn eller råg på, eller låta djur som kor beta gräs på. Västergötland blev tidigt ett viktigt jordbrukslandskap. Västgötaslätten, som den kallades gav mat och rikedom åt de som bodde där ända sedan stenåldern. I och omkring Falköping finns t.ex. världens största samling gravkammare från yngre stenåldern. Än idag finns det inget annat landskap i Sverige som har så mycket mjölkkor.

Till mejeriet i Götene kommer en miljon liter mjölk varje dag. Hälften gör man ost på oh hälften gör man andra mjölkprodukter av, främst mjölkpulver för försäljning till Afrika och andra delar av världen. I mejeriet i Falköping gör man egna ostar som tillhör Sveriges godaste.

De två vanligaste mjölkkorna i Sverige - SRB (Svensk Röd och vit Boskap), i bakgrunden en svart-vit SLB (Svensk Låglands Boskap)

Göta älv

Från Vänern till Kattegatt vid Göteborg rinner Göta älv, södra Sveriges största älv. Den är en naturlig gräns mellan Bohuslän och Västergötland. Förr var den också gräns mellan Sverige och Norge.

De stora sjöarna

Västergötland gränsar till Sveriges två största sjöar. Vänern, som är Europas störta insjö och Vättern, som egentligen är en vattenfylld gravsänka.

Marken har sjunkit. Det kallas att det bildas en gravsänka.

Efteråt har gravsänkan fyllts med vatten. Det är därför Vättern är så smal och samtidigt så djup.

Platåbergen

Det finns totalt tretton platåberg i Västergötland. Vid Vänerns södra ände ligger t.ex. platåbergen Halleberg och Hunneberg. Två andra stora platåberg är Billingen och Kinnekulle. Platåbergen är rester av ett landskap som egentligen har nötts bort efter miljoner år, men ett tjockt lager hård diabas överst på platåbergen har skyddat- och bevarat dem.

Platåbergen har en viss lagerföljd av sten. Underst ligger urberget, sedan följer: sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och överst ett täcke av hård diabas. Diabasen kallas lokalt för trapp. Detta passar bra med den ramsa som finns för att komma ihåg den västgötska lagerföljden: ”USA kl tre” – urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer, trapp (diabas).

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

Wikipedia:

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.