Öland: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 69: | Rad 69: | ||
==Några viktiga orter== | ==Några viktiga orter== | ||
'''Färjestaden'' har haft en kraftigt ökad befolkning sedan bron byggdes 1972. Numera bor det mer människor i Färjestaden än i Borgholm. En stor del av Färjestadens befolkning arbetspendlar till fastlandet. | |||
Versionen från 29 juni 2017 kl. 18.48
Fil:Oland 100.png Fil:Sverigekarta-Landskap Öland.svg
Landskapsvapen
Landskapsblomma
Ölandssolvända är en liten, gul blomma som blommar kring midsommar och är Ölands landskapsblomma.
Fil:Helianthemum alpestre vdv1.JPG
Landskapsdjur
Ölands landskapsdjur är den lilla oansenliga näktergalen som sjunger så vackert.
Fil:Thrush Nightingale by Daniel Bastaja.jpg
Geologi
Ölands berggrund består av tre tydliga lager: Överst kalksten, sedan skiffer (ler- och alun), underst sandsten. Samma lagerföljd hittas på Gotland men också på Östersjöns botten och i öarna Dagö och Ösel i Estland på andra sidan havet.
Hur bildades stenlagren? Sandkorn blåste ut över havet och sjönk till botten. Så skapades sandstenen, som ligger ovanpå urberget. Ovanpå det lagret sjönk små lerpartiklar. De omvandlades med tiden till den sten som nu är lerskiffrarna. Sist sjönk kalkslam och skalrester till botten under miljoner år och de pressades med tiden ihop till ortoceratitkalksten. En sorts sten som innehåller rester av bläckfiskskal från ortoceratitsläktet. Man kan se dem ibland i stentrappor. De ser ut som glasstrutar.
På Öland finns ett stort hedmråde som heter Stora Alvaret. Det är planslipad kalksten med ett tunt lager jord för växtligheten ovanpå. Vatten som faller sjunker ner under markytan i kalkstenens olika kanaler. Stora Alvaret är väldigt torrt. Det är det närmaste man kommer ett stäppklimat i Sverige.
Utsikt över Stora Alvaret Stora Alvaret
Utsikt över Stora Alvaret
Kommunikation
Öland är en ö. För att komma till och från fastlandet färdades man med färja mellan Kalmar på fastlandet och Färjestaden på Öland. Ett litet samhälle som växte upp kring färjeläget. Från 1972, när Ölandsbron stod klar, blev Öland som en del av svenska fastlandet. Ölandsbron är Sveriges längsta bro och över sex kilometer lång.
Ölandsbron
Det finns inga järnvägar eller motorvägar på ön. Alla större hamnar finns längs öns västsida.
Traditionella näringar
Förr bröt man mycket kalksten på Öland. Det användes som byggnadsmaterial och skeppades ifäg till hela Europa. Det finns inte mycket skog på öland så det var enklare att bygga husen av ölandskalksten.
Hus med väggar av kallmurad kalksten
Hus med väggar av kallmurad kalksten
Det blåser väldigt mycket på Öland. Förr tog man tillvara på vinden genom att använda väderkvarnar för att mala säden. Det fanns flera hundra väderkvarnar på Öland under 1800-talet.
Nutida näringar
Turismen har blivit väldigt viktig och Ölands befolkning flerdubblas under sommaren. Nästan garanterad sol och långa sandstränder lockar.
Stranden vid Böda camping
Kalksten bryts fortfarande, men numera används den främst till att tillverka cement. Cementen exporteras från Öland till hela världen.
Man tar fortfarande hand om vinden och Öland har bebyggts med många vindkraftverk.
Några viktiga orter
'Färjestaden har haft en kraftigt ökad befolkning sedan bron byggdes 1972. Numera bor det mer människor i Färjestaden än i Borgholm. En stor del av Färjestadens befolkning arbetspendlar till fastlandet.
Borgholms centrum
Borgholms slottsruin
Några viktiga personer
Roligt vetande
Vid Ottenby, där Öland börjar, finns en fågelstation. När flyttfåglar kommer till Sverige på våren och lämnar Sverige på hösten flyger de över land så mycket som möjligt. Det är jobbigt för en liten fågel att flyga över öppet hav. Därför flyger de över Ölands södra udde, och där ligger Ottenby fågelstation. Man fångar fåglarna i stora nät, väger dem, mäter dem, ringmärker dem och släpper dem fria igen.
Ottenby fågelstation
'Långe Jan heter fyren som ligger på Ölands sydspets.
Långe Jan på Ölands sydligaste udde
När resten av Sveriges byar sprängdes och markerna skiftades var det svårt att spränga Ölands byar. Markerna var magra och det var bäst att behålla allt som det varit. Därför har Öland kvar sina radbyar där bondgårdarna står i rad, nästan vägg i vägg med varandra.
Öländsk radby
Källor
Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6
Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1
http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/fossil_svenska.pdf
Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96land
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Commons.