Växthuseffekten i polarzonerna: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
== Filmer med polarisens utbredning == | == Filmer med polarisens utbredning == | ||
Nordpolens is krymper för varje år. Vintern 2017-18 var den varmaste någonsin i Arktis med temperatur 21 grader över det normala och en isförlust större än man någonsin registrerat tidigare. Efter det har det aldrig varit något år med mindre avsmältning. Istället har det varit ungefär lika illa, eller värre, varje år. | |||
[[File:Arctic sea ice loss animation.gif|600px]] | |||
==Vad händer med klimatet om isen smälter bort?== | |||
[[File:OPERATION DEEP FREEZE 2007 DVIDS1082454.jpg|600px]] | |||
''Vit snö och is får solstrålarna att studsa, mörka ytor drar till sig värme'' | |||
En vit yta reflekterar solstrålar och gör jorden svalare. Man säger att is har en hög reflexionsförmåga, ett högt ''albedo''. Mörka ytor som drar till sig solens energi har ett lågt ''albedo''. När polarisen smälter bort träffar solstrålarna mörkt havsvatten och mörka skogar och berg på land. Det värmer upp både haven och jordytan och ökar växthuseffekten ändå mer. | En vit yta reflekterar solstrålar och gör jorden svalare. Man säger att is har en hög reflexionsförmåga, ett högt ''albedo''. Mörka ytor som drar till sig solens energi har ett lågt ''albedo''. När polarisen smälter bort träffar solstrålarna mörkt havsvatten och mörka skogar och berg på land. Det värmer upp både haven och jordytan och ökar växthuseffekten ändå mer. | ||
(''Se daglig uppdatering av polernas isläge, på engelska'': | (''Se daglig uppdatering av polernas isläge, på engelska'': https://nsidc.org/arcticseaicenews/ ) | ||
| Rad 38: | Rad 35: | ||
==När är nordpolen isfri?== | ==När är nordpolen isfri?== | ||
[[File:Arctica surface.jpg|400px]] | |||
''Nordpolen utan is'' | ''Nordpolen utan is'' | ||
| Rad 50: | Rad 47: | ||
==Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?== | ==Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?== | ||
[[File:Endangered arctic - starving polar bear edit.jpg|600px]] | |||
'' | ''Svältande isbjörn'' | ||
De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar. | De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar. | ||
[[File:Weaned harp seal pup.jpg|600px]] | |||
''Unge av grönlandssäl'' | ''Unge av grönlandssäl'' | ||
[[File:Killing fur seals, St Paul Island.jpg|600px]] | |||
'' | ''Säljakt, gammal bild men den sker på ungefär samma sätt'' | ||
| Rad 71: | Rad 68: | ||
[[File:Reindeer Torkilstöten 2012.jpg|600px]] | |||
'' | ''Renkalv'' | ||
Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl. | Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl. | ||
[[File:Japan Factory Ship Nisshin Maru Whaling Mother and Calf.jpg|600px]] | |||
'' | ''Valhona med kalv, dödade av japanska valjägare'' | ||
Valar jagas kommersiellt av Norge, Island och Japan i hela Arktis, trots att det varit förbjudet sedan 1986. Ett isfritt Arktis gör att valarna inte har någonstans att skydda sig längre. Japan jagar, som enda nation i världen, också valar längs Antarktis kust. | Valar jagas kommersiellt av Norge, Island och Japan i hela Arktis, trots att det varit förbjudet sedan 1986. Ett isfritt Arktis gör att valarna inte har någonstans att skydda sig längre. Japan jagar, som enda nation i världen, också valar längs Antarktis kust. | ||
| Rad 91: | Rad 88: | ||
Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare. | Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare. | ||
[[File:Faroes trawler.1.jpg|600px]] | |||
''Trålare, vanligaste formen av fiske'' | ''Trålare, vanligaste formen av fiske'' | ||
[[File:Chilean purse seine.jpg|600px]] | |||
''Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk. '' | ''Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk. '' | ||
| Rad 104: | Rad 101: | ||
Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska. | Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska. | ||
[[File:Trawling Drawing.jpg|600px]] | |||
''Bottentrålning | ''Bottentrålning, trålen dras på stålslädar som glider ovanpå bottnen'' | ||
| Rad 112: | Rad 109: | ||
Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar. | Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar. | ||
==Kan man färdas med skepp där det varit is?== | ==Kan man färdas med skepp där det varit is?== | ||
| Rad 129: | Rad 127: | ||
1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom Nordvästpassagen längs Kanadas nordkust från Atlanten till Stilla havet. Även den rutten har varit stängd för båttrafik eftersom isarna varit om möjligt ändå besvärligare än i nordostpassagen. Från 2008 har även den rutten blivit så pass isfri att det går bra för lastfartyg att använda sig av den under sommarmånaderna utan hjälp av isbrytare. | 1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom Nordvästpassagen längs Kanadas nordkust från Atlanten till Stilla havet. Även den rutten har varit stängd för båttrafik eftersom isarna varit om möjligt ändå besvärligare än i nordostpassagen. Från 2008 har även den rutten blivit så pass isfri att det går bra för lastfartyg att använda sig av den under sommarmånaderna utan hjälp av isbrytare. | ||
Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig | Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig ca fyrtio år senare. Har det hänt en gång kan det hända igen, kanske med någon ändå otrevligare och giftigare last. | ||
[[File:OilCleanupAfterValdezSpill.jpg|600px'' | |||
'' | ''ångtvättning av klippor efter Exxon Valdez utsläpp'' | ||
Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer. | Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer. | ||
[[File:Map of the Arctic region showing the Northeast Passage, the Northern Sea Route and Northwest Passage, and bathymetry.png|600px]] | |||
'' | ''LNordost- och nordvästpassagen på kartan'' | ||
| Rad 150: | Rad 145: | ||
Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet. | Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet. | ||
[[File:The Resource Basin in the Arctic Circle .jpg|600px]] | |||
''Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. | ''Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. I grå fält'' | ||
Versionen från 15 september 2024 kl. 19.06
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin