Landskapet kring Sveriges sjöar och vattendrag

Röda och vita näckrosor i sjön Fagertärn

I sjöar och vattendrag hittar vi färskvatten. Färskvatten är ett annat namn för vatten som är drickbart. Ett gammalt namn är för färskvatten är sötvatten som motsats till det saltvatten man hittar i havet, men ordet sötvatten används inte längre eftersom vattnet inte är sött.

I både sjöar, rinnande vatten och hav bildas växtplankton. De är växter men ser inte ut som de växter vi är vana vid utan liknar oftare hjul eller stjärnor.

Växtplanktonen flyter omkring i vattnet som gröna moln och är viktiga som mat till olika växtätande plankton – djurplankton. Hoppkräftor är ett exempel på ett djurplankton.

Både växt- och djurplankton är viktiga som mat till många olika djur, bland annat fiskar och fåglar.

Om det inte finns plankton i vattnet finns det få andra djur som kan överleva i eller kring vattnet.

• Livet i sjöar och vattendrag
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Växtplankton, gädda, abborre, mört, braxen

Bäver, utter, knipa, sothöna, gräsand

Sjöar

Sjöar bildas av vatten som blir kvar i sänkor i marken. Hos oss bildades nästan alla de sänkorna under istiden. När isen smälte hamnade nästan hela Sverige under vatten. När sedan landet höjde sig över havet genom landhöjningen skapades sjöar i sänkorna. Nästan 100 000 sjöar bara i Sverige.

Genom landhöjningen blev också fiskarna från havet fast i sina sjöar. Det är därför vi hittar nästan samma sorts fiskar i alla sjöar i Sverige. Men också därför vi kan hitta små kräftdjur som annars bara lever i ishavet i några svenska sjöar.

Man brukar dela upp sjöar i två olika kategorier: skogssjöar och slättsjöar.

Skogssjön

Panoramabild över Lycksjön, Tyresta, Stockholm

Skogssjön är den vanligaste sortens sjö i Sverige. De är ofta små, inbäddade i skogarnas grönska. Vattnet är oftast klart, eller något brunfärgat.

I dem trivs vita näckrosor och säv. I det stillastående vattnet utvecklas mygglarver till myggor.

Det finns inte så mycket näring i sjöarna så den fisk som finns blir sällan stor och de blir inte särskilt många. Störst blir gäddorna. Abborrar trivs också i skogssjöar där de ofta bildar ”tusenbröder”, abborrstim där abborrarna inte blir stora på grund av matbristen i sjön. Gäddor och abborrar äter gärna mört, en annan fisk man hittar i skogssjöarna, som äter plankton och växtdelar.

Skogssjön drar till sig olika fiskätande sjöfåglar som knipor och lommar.

Slättsjön

Malfiske i Spanien, de är fridlysta i Sverige

I en sjö ute på en slätt eller i odlingslandskapet finns det mycket näring i vattnet. Växt- och djurplankton trivs och det blir så mycket plankton att vattnet ser grumligt ut. Vanligtvis växer ett brett bälte av vass mellan stranden och vattenspegeln och ute på vattnet växer gula näckrosor och gäddnate. Bland vassen hittar vi Sveriges största gräs, bladvassen som kan bli 4-5 meter hög, liksom kaveldun och gul svärdslilja.

I vattnet trivs mängder med insekter och andra kryp. Skräddare hoppar omkring på vattenytan, dykarskalbaggar paddlar omkring genom vattnet, liksom ryggsimmare och buksimmare. På bottnen går dag- och trollsländelarver på jakt.

Precis som i skogssjön finns gädda, abborre och mört i slättsjöarna, men här blir de oftast större. Här finns även Sveriges största fisk, mal, som kan bli flera meter lång och som äter annan fisk och sjöfågel. Dessutom hittar man andra växtätande fiskar som braxen och id, som gillar när det finns mycket plankton och växter i vattnet.

Knölsvan på rede

De fåglar man hittar på slättsjöarna är ofta olika änder som gräsänder. De betar av vattenväxter. En annan vanlig fågel är den svarta sothönan som äter olika småkryp i vattnet. Svanar trivs i slätttsjöarna där de bygger stora bon i vassruggar en bit ut från stranden för att vara i fred från rävar och liknande rovdjur.

Grodor och paddor trivs bra i det stillastående vattnet. Snokar simmar bra och brukar dyka längs slättsjöns stränder på jakt efter både grodor och småfisk.

Hornborgasjön

Vissa slättsjöar är mycket grunda, stora delar är under en meter, och där trivs olika vadarfåglar som ofta stannar till i sjöarna under sina flyttningar på vår och höst. Den mest kända fågelsjön av den orten är Hornborgasjön där hundratals tranor stannar till varje vår.

Tranor vid Hornborgasjön

Strömmande vatten

Mörrumsån, känd för sitt laxfiske

När det kommer mer vatten i en sänka än vad som kan hållas innanför kanterna rinner den över. Det bildas bäckar, åar och älvar där vatten strömmar neråt på sin väg mot havet. I Sverige har vi inga floder.

Det finns många fördelar för fiskar och andra djur att leva i strömmande vatten. Man slipper simma omkring på jakt efter mat och eftersom det strömmande vattnet hela tiden rör om kring botten finns det gott om mat i vattnet.

Om växter och djur vill hålla sig kvar måste de endera ha bra rötter för att inte spolas bort, eller gräva ner sig en bit som t.ex. musslor gör.

Bara fiskar som kan simma bra, som harr, öring och lax, klarar av att simma fritt i strömmande vatten. Andra fiskar måste ta skydd bakom stenar och liknande som hindrar vattnets framfart.

Lax, hoppar uppför en älv

Ett djur som trivs bra i strömmande vatten är bävern, som bygger sin hydda i kanten av vattnet och dämmer sedan upp vattnet med lera och grenar om det är för låg vattennivå för att bävern skall kunna simma runt i vattnet.

Ett annat djur som trivs längs stränderna av strömmande vatten är uttern, som gärna äter både fisk, grodor och kräftor.

Källor:

PULS Biologi, NoK 2012 ISBN 978-91-27-42131-8

Physical Geography, sixth edition, Tom L. McKnight. 1984 ISBN: 0-13-950445-1

Bildkällor

Samtliga bilder rån Wikimedia Commons