Skillnad mellan versioner av "Västergötland"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Geologi) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Geologi) |
||
Rad 28: | Rad 28: | ||
[[File:LateBalticIceLake.jpg]] | [[File:LateBalticIceLake.jpg]] | ||
− | När sedan marken reste sig blev havsbottnen platta, näringsrika slätter man endera kunde odla säd som vete, havre, korn eller råg på, eller låta djur som kor beta gräs på. Västergötland blev tidigt ett viktigt jordbrukslandskap. | + | När sedan marken reste sig blev havsbottnen platta, näringsrika slätter man endera kunde odla säd som vete, havre, korn eller råg på, eller låta djur som kor beta gräs på. Västergötland blev tidigt ett viktigt jordbrukslandskap. Västgötaslätten, som den kallades gav mat och rikedom åt de som bodde där ända sedan stenåldern. I och omkring Falköping finns t.ex. världens största samling gravkammare från yngre stenåldern. Än idag finns det inget annat landskap i Sverige som har så mycket mjölkkor. |
+ | |||
+ | Till mejeriet i Götene kommer en miljon liter mjölk varje dag. Hälften gör man ost på oh hälften gör man andra mjölkprodukter av, främst mjölkpulver för försäljning till Afrika och andra delar av världen. I mejeriet i Falköping gör man egna ostar som tillhör Sveriges godaste. | ||
+ | |||
+ | Från Vänern till Kattegatt vid Göteborg rinner ''Göta älv'', södra Sveriges största älv. Den är en naturlig gräns mellan Bohuslän och Västergötland. Förr var den också gräns mellan Sverige och Norge. | ||
+ | |||
+ | Västergötland gränsar till Sveriges två största sjöar. Vänern, som är Europas störta insjö och Vättern, som egentligen är en vattenfylld ''förkastning''. | ||
+ | |||
+ | [[File:Graben and half-graben.svg|400px]] | ||
+ | |||
+ | ''Marken har sjunkit (övre delen av bilden). Det kallas att det bildas en förkastning på svenska. Graben på engelska. | ||
+ | |||
+ | Efteråt har förkastninge fyllts med vatten. Det är därför Vättern är så smal och samtidigt så djup.'' | ||
==Kommunikation== | ==Kommunikation== |
Versionen från 24 juni 2017 kl. 11.57
Innehåll
Landskapsvapen
Landskapsblomma
Västergötlands landskapsblomma är ljung, en lågväxande bomma som trivs på stenig, mager jord. Ljungen blommar tidigt och är omtyckt bland bin som gör en speciell sorts honung, ljunghonung, på nektar från blomman.
Landskapsdjur
Västergötlands landskapsdjur är en fågel, en trana. Tranorna är en vadarfågel och en stor flyttfågel som kommer till Sverige från Afrika tidigt på våren. Då samlas de gärna i hundratal, i och omkring den grundaHornborgasjön som ligger i Västergötland.
Tranor vid Hornborgasjön
Geologi
Området mellan sjöarna Vänern och Vättern var havsbotten efter senaste istiden, för ca 10500 år sedan.
När sedan marken reste sig blev havsbottnen platta, näringsrika slätter man endera kunde odla säd som vete, havre, korn eller råg på, eller låta djur som kor beta gräs på. Västergötland blev tidigt ett viktigt jordbrukslandskap. Västgötaslätten, som den kallades gav mat och rikedom åt de som bodde där ända sedan stenåldern. I och omkring Falköping finns t.ex. världens största samling gravkammare från yngre stenåldern. Än idag finns det inget annat landskap i Sverige som har så mycket mjölkkor.
Till mejeriet i Götene kommer en miljon liter mjölk varje dag. Hälften gör man ost på oh hälften gör man andra mjölkprodukter av, främst mjölkpulver för försäljning till Afrika och andra delar av världen. I mejeriet i Falköping gör man egna ostar som tillhör Sveriges godaste.
Från Vänern till Kattegatt vid Göteborg rinner Göta älv, södra Sveriges största älv. Den är en naturlig gräns mellan Bohuslän och Västergötland. Förr var den också gräns mellan Sverige och Norge.
Västergötland gränsar till Sveriges två största sjöar. Vänern, som är Europas störta insjö och Vättern, som egentligen är en vattenfylld förkastning.
Marken har sjunkit (övre delen av bilden). Det kallas att det bildas en förkastning på svenska. Graben på engelska.
Efteråt har förkastninge fyllts med vatten. Det är därför Vättern är så smal och samtidigt så djup.
Kommunikation
Traditionella näringar
Nutida näringar
Några viktiga orter
Några viktiga personer
Roligt vetande
Källor
Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6
Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1
Wikipedia:
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Commons.