Brott mot upphovsrätten

Pirate Bays logotyp

Av alla lagar som berör skolungdomar är troligen brott mot upphovsrätten den som en tonåring lättast kan tänkas bryta, och oftast av misstag. Samtidigt är det den lag, och situation, som kan ge svårast ekonomiska konsekvenser i förhållande till brottet. Vi har haft flera uppmärksammade fall av brott mot upphovsrätten i Sverige med skadeståndskrav som ofta inte går att betala under ett helt livs arbete.

Grundregeln

Grundregeln är att du inne får publicera någonting som någon annan gjort, utan den personens tillstånd. när det gäller fotografier finns en tydlig genomgång på sidan Publicering - fria bilder. Där även de fyra undantagen som gäller fotografier beskrivs.

Men just de faktorerna: att det finns undantag, att det är extremt lätt att bryta mot lagen och att privatpersoner straffas på samma sätt som företag, gör att just tonåringar som blivit straffmyndiga kan drabbas extremt hårt.

De lege ferenda - som lagen borde vara

Det har skett en svängning i samhället på senare år. Tidigare var det så att om du publicerade någonting på Internet som någon annan hade upphovsrätten till blev du kontaktad och ombedd att ta bort bilden, filmen, musikstycket eller vad de kunde vara. I ett andra steg ombads servern plocka bort filen. I USA sker det med en så kallad DMCA, vilket också är vanligt i resten av världen. Det är så till exempel Youtube gör om du lagt in en melodi du inte har upphovsrätten för i en filmsnutt.

Det var först om du inte ville ta bort filen, eller om du lade upp den igen efter att ditt webhotell plockat bort den efter klagomål, som ärendet gick vidare till straffavgifter, böter eller åtal. Att varna innan man straffar är kopplat till det som i dagligt tall kallas "god sed". Detta är extra viktigt när det gäller privatpersoner eftersom en räkning på 10 000 knappt märks i bokföringen för ett större företag, medan det kan innebära konkurs för en mindre idrottsförening, eller vräkning för en ensamstående mamma som inte längre kan betala hyran.

God sed - att varna innan man straffar och bara tar bort material i första hand.

De lege lata - som lagen är

Det som hänt under senare år är att det dykt upp företag på marknaden som utnyttjar lagen på ett sätt som inte är olagligt, men son inte heller följer god sed. Extremexemplen uppstod i USA med företag som avsiktligt lade ut bilder som var lockande för bloggare och hemsidesnickrare. Vackra, generella bilder på frukter, solnedgångar, lekande barn osv. Sedan finkammades Internet i jakt på de som använde bilderna utan tillstånd så att de kunde åtalas och fällas för intrång i copyrighten. Bloggare fick gå från hus och hem samtidigt som bildföretagen blev snuskigt rika på vanliga människors missförstånd. Vi har inte copyright i Sverige, istället har vi upphovsrätt men principen är densamma.

Elon Musk, ägare av Twitter

De som utnyttjas kryphålen

Den här typen av verksamhet har även letat sig in i Europa och Sverige. Här är det främst Copyright Agent A/S ( https://www.copyrightagent.com/cases ) I Danmark som utnyttjar de kryphål som finns i lagarna kring skadestånd och upphovsrätt. De har i sin tur lockat till sig företag som annars anses respektabla, som TT och Reuters. Därefter använder de dataprogram som "skrapar" Internet efter bilder där upphovsrätten ursprungligen ligger hos TT eller Reuters för att på så vis kräva pengar av användarna, oavsett om det är företag eller privatpersoner. En titt på Trustpilot eller Googles recensioner säger rätt mycket om företagets metoder.

Trustpilot: https://se.trustpilot.com/review/copyrightagent.com
Google: https://www.google.com/maps/place/Copyright+Agent/@55.6799464,12.5786009,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x465253027ff1fd13:0xc0550ab0de6fddac!8m2!3d55.6799434!4d12.5811758!16s%2Fg%2F11h289kn08?entry=ttu - klicka på fliken "Recensioner".

Det finns i princip ingen användare, utom anställda på företaget, som ger mer än lägsta möjliga betyg. Orsaken är naturligtvis de metoder som används för att driva in pengar till varje pris. Advokaten Henrik Bengtsson beskriver arbetssättet så här:

Det jag vänder mig emot är affärsidén att kräva in pengar genom massutskick av fakturor med hot om stämning som senare aldrig verkställs. Då närmar man sig en utpressningsverksamhet.

Henrik Bengtsson - https://naringslivets-medieinstitut.se/tt-fakturerar-for-pastadda-upphovsrattsbrott/.

Copyright Agent A/S har dock lagen på sin sida. Och även om Copyright Agent A/S verkar vara det företag som beter sig värst på den svenska marknaden, är de inte ensamma om att utnyttja lagen kring upphovsrätt maximalt till sin egen fördel. Det finns andra, som till exempel Copyswede ( https://www.copyswede.se/) och Föreningen Bildupphovsrätt (tidigare BUS) (https://bildupphovsratt.se/ ).

Upphovsrättens tre delar

Det som gör brott mot upphovsrätten både invecklade och kostsamma är att det är tre olika delar som samverkar, mot den stackare som drabbas.

Del 1 - straff i domstol

Den som bryter mot upphovsrättslagen riskerar att dömas för brottet intrång i upphovsrätten, ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till två år. För att kunna fällas för det brottet krävs det att du visste om att den bild, filmsnutt eller musikfil du delade var skyddad av upphovsrätten. Annars kan du inte straffas, eftersom uppsåt saknas. Om döms till böter finns det en lagstadgad summa, precis som vid trafikbrott som fortkörning eller felparkering. De pengar du betalar in som böter går till statskassan. Ingen tjänar alltså på att straffa dig så hårt som möjligt eller kräva så mycket pengar som möjligt av dig, utan domstolen brukar utgå från vad som är rimligt enligt lagens intentioner. Dessutom finns det en preskriptionstid för brottet. Det avskrivs efter fem år. År du 15 år och har delat en bild med upphovsrätt på Instagram från en artikel på DN:s site om en fotbollsmatch du var med i, kommer du troligen inte att få något straff alls i domstolen.

Del 2 - ideell rätt i upphovsrättslagen, första kryphålet

Om en bild används i ett annat sammanhang, kan bildskaparen begära skadestånd

Om du lagt ut en bild, film eller musikfil som skyddas av upphovsrätten utan att ange vem som skapat den kan du anmälas för kränkning och få betala skadestånd. Här är det inte domstolen som avgör värdet på kränkningen och skadeståndet, utan den som känner sig kränkt. Därför finns det inte heller någon prislista. Tycker du att kravet är för högt, kan du vägra betala, och då går kravet till domstol. Domstolen utgår sedan från liknande fall när beloppet på skadeståndet ska avgöras. Kränkning med krav på skadestånd kan också uppstå om du ändrar i bilden, musiken eller filmen, utan tillstånd.

Våren 2012 krävde, och fick, Föreningen Bildupphovsrätt 25 000 i skadestånd från upplevelseföretag "Live it" för att de ändrat i Edvard Munchs kända målning "Skriet". Bilden hade beskurits så att bara en del av den användes i en reklamkampanj.

Nu vet den här typen av företag att det inte går att kräva hur höga skadestånd för den ideella rätten som helst från privatpersoner. Det som händer om du nekar att betala och det går vidare till domstol är att domstolen troligen skriver ner beloppet till en rimlig nivå. Därför lägger sig företag som Copyright Agent A/S på summor runt en tusenlapp för en bild. För lite för att du ska gå till en domstol, men tillräckligt för att du, eller din familj, kan betala summan om du delat en bild med upphovsrätt på Instagram från en artikel på DN:s site om en fotbollsmatch du var med i, Att gå till en domstol kostar dig normalt några tusen kronor, så i slutändan kan det vara billigare att gå med på kravet, trots att du egentligen anser att du har rätt och företaget har fel.

De pengar du betalar går alltså till företaget som jagar bilder, musik och filmer som publicerats mot upphovsrätten, eller direkt till den som skapat verket. Går pengarna till företaget vet du inte hur mycket som sedan går till skaparen. Det kanske bara är några kronor.

Vägrar du betala summan utan att ha överklagat den, kommer företaget att skicka räkningen till kronofogden. Därför är det viktigt att du, direkt när du får räkningen, meddelar företaget att du anser att den är för hög och att du vägrar betala den. Då kan de inte kräva att kronofogden driver in summan utan är tvungen att först skicka in räkningen till domstolen, där summan förhoppningsvis skrivs ner.

Del 2 - ekonomisk rätt i upphovsrättslagen, andra kryphålet

Den andra delen i upphovsrättslagen är dock den som brukar orsaka mest diskussioner. Det gäller hur mycket pengar man kan anta att den som skapat bilden, musiken eller filmen har förlorat på att du lagt ut den fritt på din blogg, Facebook, Instagram, en hemsida eller TikTok.

Även här saknas prislista och det är företaget som företräder skaparen, eller skaparen själv, som lägger fram en summa som den, inte du, tycker är rimlig. Tycker du att summan är orimligt hög ska du, precis som i förra exemplet, meddelar företaget att du inte accepterar summan utan istället låter ärendet gå till domstol.

De pengar som betalas in går även här i första hand till företaget som driver in pengarna, Det är osäkert hur mycket, eller litet, som slutligen hamnar i konstnärens, musikerns eller fotografens fickor.

Hur mycket kan det röra sig om?

Demonstrationer mot straffen i Pirate Bay målet

Även här lägger sig gärna företag som Copyright Agent A/S kring ungefär samma kostnad som att ta målet till domstol, det vill såga någon, eller några, tusenlappar. Detta för att skrämma mottagaren att hellre betala än att gå till domstol med fakturan. Domstolsförhandlingar är offentliga och ger dålig publicitet. Problemet här är snarare att företag som Copyright Agent A/S använder sig av en standardiserad summa oavsett vad det är för bild du delat. Har du delat en handfull bilder från samma fotbollsmatch på Instagram blir det 5000-10 000 som ska betalas. I slutändan kan det innebära att du, eller din familj, kanske inte kan åka på semester den sommaren, eller att din eller familjens hund måste avlivas då ni inte har pengar till vård om den skadat sig.

Men, det kan bli mycket dyrare än några tusenlappar...

I exemplet med "Live it" begärde, och fick Föreningen Bildupphovsrätt 100 000 i skadestånd för utebliven ekonomisk vinst.

Wikimedia, som förser Wikipedia med bilder, tvingades betala 750 000 till Föreningen Bildupphovsrätt efter att ha publicerat bilder på tre olika offentliga verk.

År 2000 togs "mp3-målet" upp i domstol. En tonåring hade delat länkar till musikfiler i mp3-format som redan fanns på Internet. Han åtalades för spridning av totalt 53 olika musikbolag. Ärendet gick ända upp i högsta domstolen där pojken friades, eftersom han inte hade haft mp3-filerna fysiskt på sin egen dator. Hur stor summan ursprungligen var som musikbolagen stämde honom på framgår inte eftersom han vann målet, men den var antagligen mycket hög.

Det kanske mest kända målet är dock Pirate Bay målet". Ägarna av databasen Pirate Bay hade delat länkar till filmer, precis som pojken i mp3-målet gjort. Skillnaden var att delägarna i Pirate Bay fälldes. 2009 dömdes de fyra unga männen till ett års fängelse var och 30 000 000 i skadestånd för utebliven inkomst av flera filmbolag.

I både Wikimediamålet, mp3-målet och Pirate Bay målet gick exakt samma information att söka upp på Google.

Vad är skadeståndet för andra brott?

Domstolarna har schabloner, färdiguträknade summor, för olika skadestånd som kan justeras lite upp och ner beroende på omständigheterna. Så här, ungefär, ser det ut: Det är dock när skadeståndskraven för upphovsrättsintrång jämförs med skadestånden till brottsoffer som det skaver i allmänheten och folk börjar undra vad det egentligen är som händer.

Slagen med knytnäve- ca 5 000 kronor
Huggen med kniv med ytliga skador- 25 000 kronor
Misshandlad så att du får skador för resten av livet - 40 000 kronor
Misshandlad med risk för ditt liv, om motståndaren tex hade kniv eller tog stryptag - 50 000 kronor
Grov våldtäkt så att du får skador för resten av livet - 100 000 kronor

Jämfört med det känns delandet av länkar på Google rätt harmlöst.

Varför klarar sig Google från åtal och skadestånd?

Mark Zuckerberg - Facebooks grundare

Ja, varför blir inte jättar som Microsoft, Google, Zuckerbergs Facebook eller Elon Musks Twittter åtalade? Dels har de kontor i andra länder och berörsinte av svensk lagstiftning. Dels är de så stora, med så mycket pengar i ryggen, att de kan hyra in de duktigaste advokaterna.

Det är troligen därför företag som Copyright Agent A/S i första hand ger sig på privatpersoner eller små föreningar, som inte kan försvara sig och som inte har råd att riskera att hamna i en domstol och förlora.

Varför anlitar TT och Reuter den här typen av företag?

Som synes agerar företag som Copyright Agent A/S vid lagens yttersta utkant. De bryr sig inte om vad renommé och gott rykte innebär, utan bara att kamma in så mycket pengar som möjligt. Att det i sin tur innebär att ett enkelt misstag kan drabba vanliga människor ekonomiskt flera år senare har ingen betydelse för dem.

Då är nästa fråga varför företag som traditionellt haft ett gott renommé och anseende, som TT och Reuters, riskerar att tappa det genom att beblanda sig med den här typen av företag? Det finns inget bra svar, men ett antagande kan vara att det inte alltid är så lätt för bildföretag att få in pengar för bilder som används på Internet. Copyright Agent A/S modell, att urskillningslöst skicka faktura tillsammans med hot om kronofogde och domstol i samma mail, gör att fler skräms till att betala trots att de kanske egentligen inte anser att de gjort fel. Metoden ger helt enkelt resultat. Sedan slår TT och Reuters ifrån sig när klagomålen på metoderna väller in och lägger ansvaret på Copyright Agent A/S istället.

Det är klart att detta drar in lite extra pengar, både till TT och Reuters, men är det verkligen värt att byta ett bra rykte mot pengar?