En introduktion till MediaWiki

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

Grundskoleboken.se är en wiki, en slags hemsida där alla kan redigera sidorna. Ordet wiki kommer från hawaiianskans wikiwiki som betyder "snabb", och det syftar på att det går snabbt att göra ändringar. Den mest kända wikin är kanske Wikipedia, som är gjord för att vara ett fritt uppslagsverk på nätet. Det finns dock många olika wikis, och grundskoleboken.se är en wiki för läroböcker riktade till den svenska grundskolan. Om du är van vid Wikipedia kommer du att känna igen dig här, eftersom vi använder samma wikisystem som Wikipedia (MediaWiki). För dig som inte är så van vid Wikipedia kan det dock kanske kännas förvirrande, och därför har vi sammanställt den här introduktionen. Den är alls inte en fullständig dokumentation till hur man arbetar med MediaWiki, och för den som vill ha detta finns en fullständig officiell manual här. Den här sidan ska dock ge en introduktion till det du behöver för att kunna använda de viktigaste funktionerna.

Innehåll

Att komma till Grundskoleboken.se

När du surfar till Grundskoleboken.se kommer du till huvudsidan. Huvudsidan innehåller länkar till välkomsttexter och till de olika ämnen som finns täckta än så länge. Till vänster av skärmen har du en ruta som heter "navigering" med ett antal länkar (Huvudsida, Deltagarportalen, Aktuella händelser, Senaste ändringarna, Slumpsida och Hjälp). Under den finns en sökruta, och under den finns något som heter "Verktygslåda", med ett antal underlänkar (Vad som länkar hit, Relaterade ändringar, Specialsidor, Utskriftsvänlig version och Permanent länk). Vi kommer att gå igenom en del av dessa i den här introduktionen, men inte alla.

Om du står på huvudsidan och tittar högst upp ser du ett antal flikar. De heter Sida, Diskussion, Visa wikitext och Historik (om du är inloggad har du också en flik som heter Bevaka, men den syns bara om du är inloggad, och nu utgår jag från att läsaren inte är det). Ovanför detta, allra högst upp till höger, är en liten ikon föreställande en gubbe och ett långt nummer av typen 81.229.163.18 (fast du har troligen inte exakt det numret). Bredvid finns det en länk som heter "Visa diskussionssida för det här IP-numret" och bredvid det finns en länk som heter "Logga in/skapa konto".

Länkar

Om du står på en sida, till exempel huvudsidan, och läser texten, ser du att det finns en del ord som är blåa, och kanske andra som är röda. Alla ord som är blåa eller röda är länkar som du kan klicka på. Om en länk är blå betyder det att den går till en annan sida som finns. Om en länk är röd betyder det att den går till en sida som (ännu) inte finns, men som kan skapas. Du kan klicka runt på de olika blå länkarna på huvudsidan för att läsa lite av det som redan skrivits, dels lärobokstexter och dels allmänt om projektet. Undvik de röda länkarna än så länge om du inte är van vid hur en wiki är uppbyggd, utan håll dig till de blå. Du kan alltid komma tillbaka till huvudsidan genom att klicka på länken "Huvudsida" under "Navigering" längst till vänster på sidan. Panelen till vänster finns kvar hela tiden, även om du klickar dig vidare till andra sidor.

Det finns två typer av länkar på en wiki, nämligen interwikilänkar (förkortas ibland iw-länkar), eller interna länkar, och externa länkar. En iw-länk eller intern länk är en länk som tar dig från en sida i wikin till en annan. En extern länk tar dig till en annan webbsida, så att du alltså lämnar Grundskoleboken.se. En extern länk känns igen på att den har en liten pil i en kvadrat efter sig. Länken ovan i den här texten (det blåmarkerade ordet "här"), den som går till den officiella manualen för MediaWiki, är en extern länk. Externa länkar är alltid blåa, oavsett om de länkar till en sida som finns eller inte.

Interna länkar kan användas för att till exempel göra en text klickbar. Med hjälp av dem kan man göra en klickbar innehållsförteckning, eller länka ett svårt ord till en speciell sida med ordförklaringar.

Kontoregistrering och inloggning

På Grundskoleboken kan du skapa ett medlemskonto. Du behöver inte ha ett medlemskonto för att redigera, men om du tänker skriva mycket här kan det har fördelar att ha det. Som medlem har du ett personligt användarnamn och ett lösenord. Du har vissa redigeringsfunktioner som du inte har som ickemedlem, och det är lättare för andra att kommunicera med dig. Det är också så att alla redigeringar som görs av sidor lagras i en logg, och det går i efterhand att se vilken medlem som gjort en viss redigering och när. Om du gör en redigering utan att vara inloggad medlem lagras ditt IP-nummer (ett nummer som du får av din internetleverantör och som gör att det kan knytas till dig. Internetleverantören kan dock ändra ditt IP-nummer med jämna mellanrum, och har du då inget medlemskonto blir det svårt för dig att hitta meddelanden folk skrivit till dig etc). Ett annat problem med att skriva oinloggad är att Grundskoleboken ser alla redigeringar som har gjorts från ett visst IP-nummer som kommande från samma person. Om du sitter på en dator vid en skola har du ofta inget eget IP-nummer, utan du delar IP-nummer med alla andra datorer på din skola. Om din kollega också är inne och redigerar på Grundskoleboken och någon vill honom/henne något, kan det bli du som får meddelandet, eftersom MediaWiki inte håller koll på att ni är olika personer. Om ni båpda har användarnamn och är inloggade uppstår dock inte problemet.

För att skapa ett användarkonto klickar du på länken "Logga in/skapa användarkonto" allra högst upp till höger. Du kommer då till en ruta där du antingen kan mata in användarnamn och lösenord, om du redan är medlem och vill logga in, eller skapa ett nytt användarkonto. Om du klickar på att skapa ett nytt användarkonto får du bland annat välja ett användarnamn och ett lösenord. Du kan ange en E-postadress men behöver inte göra det. E-postadressen kan användas för att skicka ditt lösenord till dig om du skulle glömma bort det, och det finns också en funktion inlagd i MediaWiki så att andra användare kan skicka E-post till en, men för att detta sista ska fungera måste man själv aktivt ha satt på E-postfunktionen för sitt konto, så det räcker inte att ha angett en E-postadress. Vi kommer inte att sälja din E-postadress vidare, och vi kommer inte heller att spamma dig om du anger en E-postadress, men det är upp till dig hur du gör.

När du är inloggad märker du vissa förändringar. De är inte stora, men de har betydelse, en betydelse som vi ska komma tillbaka till. Det första du märker är att länkarna allra högst upp till höger har ändrats. Istället för ditt IP-nummer ses ditt användarnamn, och bredvid det finns en länk till "Min diskussionssida". Sedan finns ett par nya länkar: Mina inställningar, Min bevakningslista, Mina bidrag och Logga ut. Du kan när som helst logga ut genom att klicka på länker Logga ut. En annan nyhet är att du har fått en flik till på sidorna (bredvid Sida, Diskussion, Visa Wikitext (den kan också heta Redigera, mer om det senare) och Historik så finns det en flik som heter Bevaka (den kan eventuellt heta Avbevaka om du har hållit på och klicka runt en massa innan du kommit hit i introduktionen, men vi kommer som sagt mer till detta).

Wikitext

Gå till huvudsidan och klicka på filken "Visa wikitext" längst upp. Det kommer då upp en textruta, som du dock inte kan skriva något i, som innehåller i princip samma text som på huvudsidan. Jag säger "i princip samma" därför att det är inte exakt samma. Det finns inga formateringar (fetstil osv), och det finns en massa klamrar, hakparenteser, dubbla hakparenteser, apostrofer, kolon, dubbelkolon och så vidare som kan göra texten svårläst. Det här är huvudsidans wikitext. När man skriver en sida på en MediaWikibaserad wiki har man inte tillgång till fetstil, bilder och så vidare. Ändå kan en färdig sida innehålla allt detta och mycket mer. För att lösa det här problemet, dvs att man inte kan få fetstil eller liknande i en vanlig textruta men ändå förväntas kunna göra wikisidor med fetstil, använder man sig av speciella teckensekvenser som talar om för programmet var man vill ha fetstil och var man vill infoga bilder eller ha rubriker. Det du ser är den wikikod som skrivits in för att skapa huvudsidan. Alla sidor ligger lagrade i det här formatet på servern, och när en användare begär att få se en viss sida "översätter" MediaWiki alla dessa specialtecken till en vanlig webbsida, som visas för användaren.

Normalt kan du själv ändra innehållet på en sida. Huvudsidan är lite speciell, eftersom man måste vara administratör för att kunna ändra den. Du kan se om du har rätt att ändra en sida eller inte genom att titta på vad flikarna längst upp heter. Om det finns en flik som heter "Redigera" betyder det att du har rätt att ändra sidan. Om Redigerafliken är bytt mot en flik som heter "Visa wikitext" har du inte rätt att ändra sidan, utan kan bara titta på wikikoden som bygger upp sidan. Vi kommer att gå igenom de viktigaste formateringskommandona som används när man gör en wikisida senare.

Användarsidor, och att skapa sidor

Själva grundtanken med en wiki är att innehållet skapas av användarna själva, och att andra kan redigera det du har skrivit. På samma sätt kan du redigera det andra har skrivit. Det här kan kännas märkligt till en början, och det ställer en del krav på kommunikation och förmågan att kompromissa. Vi ska nu skapa vår första egna sida, nämligen en presentationssida. Det här förutsätter att du har ett användarkonto och är inloggad. Du kan, som jag sagt ovan, redigera sidor även utan att vara inloggad, men du kan då inte ha en egen användarsida på det sätt jag beskriver här. Själva principen bakom att skapa och redigera en sida är dock densamma.

Det finns två olika sätt att skapa en ny, tidigare ickeexisterande sida. Det första sättet är att klicka på en rödfärgad länk, och det andra sättet är att skriva in titeln till en ickeexisterande sida i sökrutan till vänster och klicka på "Gå till". Vi ska göra det genom att klicka på en rödlänk nu. Högst upp på sidan när du är inloggad, ungefär mitt på skärmen i sidled, hittar du ditt användarnamn i rödfärg (om du är ny medlem och inte har skapat en användarsida än) bredvid en ikon av en gubbe. Det är en länk till din användarpresentation. Varje användare som har ett användarkonto har två egna sidor (man kan själv skapa fler sidor, men två av dem är lite "speciella" så att säga). Dels har man en användarpresentation, och dels har man en användardiskussion. Användarpresentationen är den sida där du presenterar dig själv för andra. Andra användare kan läsa det du har skrivit där om de vill veta mer om dig, men normalt är det bara du som redigerar den sidan (rent tekniskt kan vem som helst redigera din användarsida genom att klicka på redigerafliken, men i wikisammanhang brukar det räknas till god ton att inte redigera någon annans användarsida). Användardiskussionssidan är det dock annorlunda med. Den använder andra användare för att skriva meddelanden till dig, och du använder den för att svara dem (här råder dock lite olika kulturer på olika wikier, och när jag skriver detta har ingen klar kultur vuxit fram på Grundskoleboken.se. På vissa wikier, som till exempel Wikipedia, förväntas man besvara meddelanden man fått på den sida där meddelandet lämnats, det vill säga om du har ett konto på Wikipedia och har fått ett meddelande på din användardiskussion från en annan användare förväntas du besvara det meddelandet på din egen användardiskussion enligt gängse Wikipediakutym. På en del andra wikier fungerar det så att man svarar på avsändarens användardiskussion. Båda metoderna har för- och nackdelar). Alla meddelanden som du eller någon annan skriver på din användardiskussion kan läsas av vem som helst, så det är inget ställe för privata meddelanden. I så fall är mailfunktionen bättre.

Det vi ska göra nu är att skapa en användarpresentation. Klicka på den rödfärgade länken till din användarpresentationssida (det är ditt användarnamn som står bredvid gubb-ikonen längst upp på sidan när du är inloggad). Du kommer nu till en sida med en stor, tom textruta och följande text: "Du har klickat på en länk till en sida som inte finns ännu. Du kan själv skapa sidan genom att skriva i fältet nedan (du kan läsa mer på hjälpsidan). Om du inte vill skriva något kan du bara trycka på "tillbaka" i din webbläsare.". MediaWiki har märkt att du klickade på en röd länk, dvs en länk till en ickeexisterande sida, och du erbjuds nu möjlighet att skapa en sida. I den stora textrutan kan du skriva in din presentation. Ovanför textrutan har du en del knappar (B, I, Ab, en jordglob med en mus, ett stort A, en tavla, nån symbol som jag inte vet vad det ska föreställa, roten ur n, ett överkryssat W, något som ser ut som en underskrift och ett horisontellt streck). Ignorera dessa för närvarande. Det är knappar som kan användas för att göra text fet, kursiv, lägga in länkar eller bilder och så vidare, men de är inte lika enkla att använda som formateringsknapparna i en vanlig ordbehandlare, så även om du vill ha din användarsida mer spännande än bara oformaterad text, bör du lämna detta tills vidare.

När du skrivit in din användarpresentation i den stora textrutan kan du fästa uppmärksamheten på den lite mindre textrutan längre ner, den som heter "Sammanfattning". Här kan du skriva in en kommentar till den redigering du just gjort. Sammanfattningsrutan är egentligen inte till för att sammanfatta texten du skrivit, utan helt enkelt för att förklara med några korta ord vad det är du gjort för redigering. Du behöver inte fylla i något här, men det är bra om du gör det, av skäl vi återkommer till senare. Du kan till exempel skriva "Skapade ny användarsida" eller något liknande här.

Under sammanfattningsrutan finns två kryssrutor: Mindre ändring (m) och Bevaka denna sida. Kryssa i rutan "Bevaka denna sida" (det är inget du behöver, eller förväntas, göra vid varje redigering, men just nu kan det vara bra, inte minst för att det ger oss en möjlighet att senare bekanta oss med bevakningslistefunktionen). Sidbevakningar är något som framför allt har betydelse på stora wikier, med mycket aktivitet och många redigeringar per dygn. På en wiki som svenska Wikipedia sker kanske 1-5 redigeringar per minut i genomsnitt, och på engelska Wikipedia sker kanske över tio redigeringar per minut. En enskild användare är kanske bara intresserad av en bråkdel av dessa redigeringar, och då har varje användare en egen bevakningslista där man listar de artiklar/sidor man är intresserad av att följa, så att man kan få specifik information om de redigeringar man är intresserad av enbart. På en mindre wiki, med färre redigeringar, har bevakningslistan inte lika stor betydelse, men den kan vara bra att känna till. Bevakningslistan kommer du bara åt som inloggad. Mindre ändring syftar på småändringar som till exempel att rätta ett stavfel eller liknande. Att skapa en ny sida eller tillföra nytt innehåll är inte en mindre ändring, så den rutan ska du inte kryssa i. Anledningen att rutan mindre ändring finns är att du på så sätt kan tala om för andra användare att "den här redigeringen är sannolikt inte så intressant för dig". Det beror på att det finns flera funktioner i mediaWiki för att få fram listor över nyliga redigeringar, redigeringar gjorda på en viss sida, redigeringar gjorda av en viss användare och så vidare. Vi kommer att återkomma till detta senare, men för att sådana listor ska bli lättare att följa för andra kan man markera om ens redigering är att betrakta som mindre.

Längst ner finns knapparna Spara, Visa förhandsgranskning och Visa ändringar. Spara innebär att de ändringar du gjort läggs ut på wikin. Observera att det är lätt att spara ändringar, men väldigt svårt att verkligen göra dem ogjorda (dvs så att de inte kan plockas fram av andra användare). Man kan alltid öppna en sida och redigera om den, men alla gamla versioner av sidan finns kvar och kan kommas åt av vem som helst, även om sidan har ändrats. (Det går att ta bort gamla versioner av en sida om man är administratör, men det går inte för vanliga användare). Visa förhandsgranskning visar dig hur sidan kommer att se ut om du sparar, men utan att spara. Under texten finns en redigeringsruta som du kan ändra i, om något skulle ha blivit annorlunda än du tänkt dig. Visa ändringar återkommer vi till längre fram; rör den inte nu(den har dessutom inget värde när du skapar en helt ny sida). Du kan förhandsgranska och ändra hur många gånger du vill. När du är nöjd klickar du på Spara. Då kommer du till din nya användarpresentation så som den ser ut, och du kan också notera att länken till din användarpresentation högst upp på skärmen har ändrat färg från röd till blå. Det betyder att sidan nu finns på wikin.

Redigeringsloggar och senaste ändringarna

En wiki sparar inte bara den aktuella versionen av varje sida. Faktum är att den sparar alla versioner av alla sidor, så som de ser ut nu och så som de sett ut någon gång tidigare. Du kan alltså inte bara se hur en viss sida ser ut nu; du kan också se hur den såg ut den 13 november 2010 kl 21.58 (eller någon annan tidpunkt), om du nu skulle vara intresserad av detta. Om du klickar på en sidas "historik"-flik får du upp en lista över alla tidigare versioner av just den sidan. Du får inte upp själva sidinnehållet här, utan det du får upp är redingeringens tidpunkt och datum, vem som gjorde redigeringen, vad den användaren skrev i sammanfattningsrutan, om användaren markerade det som en mindre ändring eller inte (det markeras med ett fetstilt m före redigeringen) och med hur många tecken sidans storlek förändrades. För att gå tillbaka till själva sidan klickar du på fliken "Sida". Vi kommer att återkomma till historikfliken mer längre fram, eftersom det finns betydligt många fler intressanta saker du kan göra med den fliken. Istället ska vi klicka på länken "Senaste ändringarna" till vänster, under "navigering". Jag utgår nu från att du gör detta ungefär samtidigt som du skapade din användarsida. Du kommer nu till en sida som ser rätt annorlunda ut, nämligen en lång lista. Varje rad i den här listan motsvarar en redigering som någon (du eller någon annan) har gjort på någon av Grundskolebokens alla sidor. Rätt långt upp i den listan bör det finnas en rad som ser ut ungefär så här:

  • (skillnad|historik) N Användare:(ditt användarnamn)...(klockslag) (+antal bytes)...(Ditt användarnamn) (Diskussion|bidrag) (Skapade ny användarsida)

Det här är den redigering där du skapade din nya användarsida. Själva texten du skrev i din användarsida syns inte, utan det här är bara en logg över alla nyliga redigeringar. Skillnad och historik är två länkar. Du kan inte klicka på Skillnad-länken eftersom det är en nyskapad sida; den kommer inte ens att vara blå. Historik-länken tar dig till din användarsidas historik, den länken har samma effekt som om du står på din användarsida och klickar på historikfliken. Vi kommer som sagt tillbaka till historikfliken senare. Det stora N:et talar om att det rör sig om en nyskapad sida. Därefter kommer "Användare:". Det är en så kallad namnrymdsangivelse. Väldigt förenklat talar det om att sidan som redigerats/skapats är av typen användarpresentation. Därefter kommer ditt användarnamn, eftersom det är din användarsida som skapades. Efter det kommer tidpunkten för redigeringen, och sedan inom parentes antalet tecken som sidans längd förändrades med i och med din redigering. Därefter kommer vem som gjorde redigeringen (dvs du). Om du hade varit oinloggad hade din IP-adress synts här. Därefter kommer en länk till din användardiskussion, ifall någon som ser redigeringen skulle vilja diskutera med dig. "Bidrag" ger en lista över alla redigeringar du har gjort på Grundskoleboken. Till sist kommer det du skrev i sammanfattningsrutan när du gjorde redigeringen. Det gör att andra användare lätt kan få en överblick över vad för slags redigering det är du har gjort, åtminstone om du skrivit något i sammanfattningsrutan.

Sidan "Senaste ändringar" skapas automatiskt av MediaWiki. Du kan själv välja hur många ändringar du vill se genom att klicka på önsklad siffra i rutan "Alternativ för senaste ändringarna". Detta påverkar bara hur det visas för dig; andra som är inne på samma lista kan välja andra inställningar för sig. Om du klickar på "Göm mindre ändringar" (jag är fortfarande på senaste ändringarna-sidan, i rutan "Alternativ för senaste ändringarna") kommer de ändringar där någon kryssat i rutan "Mindre ändring" inte att visas (annars visas de men föregås av ett m för att markera att det är en mindre ändring). Observera att MediaWiki själv inte kan avgöra vad som är en mindre ändring, utan m:et betyder bara att den som gjort ändringen själv tyckt att det är en mindre ändring. Visa robotar är överkurs; det går vi inte igenom i introduktionskursen. Än så länge använder vi dessutom inte så kallade robotar på Grundskoleboken, så det händer inget om du klickar på den länken ändå. Göm oinloggade användare gör att redigeringar av oinloggade inte visas, och på motsvarande sätt kan du välja att bara visa oinloggade användare med hjälp av länken "Göm inloggade användare". Göm mina ändringar, slutligen, gör att de redigeringar du gjort själv inte visas i listan. Under dessa länkar finns en valruta som heter "Namnrymd", där alternativet "alla" är valt, och så ska det vara just nu. Strunta i den rutan och den tillhörande kryssrutan "Uteslut vald namnrymd" för närvarande.

En liten introduktion till wikikod

Vi ska nu tillbaka till en sida som du kan redigera, förslagsvis din egen användarprsentation, för att lära oss några grundläggande formateringskoder som kan användas när man skriver en sida. Det finns mycket mer man kan göra; Wikipedias huvudsida är till exempel skriven helt i wikikod, inklusive alla textrutor och bilder, men fullt så mycket wikikod kommer du inte att behärska efter det här avsnittet. Däremot ska vi lära oss grundläggande textformatering, länkning och så vidare. Gå till din användarpresentation genom att antingen klicka på länken högst upp om du är inloggad, eller genom att i sökrutan skriva Användare: följt av ditt användarnamn som ett enda ord, och skilja på stora och små bokstäver. Klicka på redigerafliken högst upp så att du får upp wikitexten för din sida i en textruta. Vi börjar med att skriva lite fetmarkerad text. Klicka på knappen med ett fetstilt B alldeles ovanför redigeringsrutan. Det som händer är att MediaWiki kommer att lägga till '''Fet text''' där du står med markören. Vad betyder nu detta? Jo, för att skapa fet text använder man sig av tredubbla apostrofer (det är alltså inte fråga om accenttecken, utan på ett svenskt tangentbord använder du tangenten med en * och en apostrof). För att slå på fetstil använder man tre apostrofer, och sedan skriver man den text man vill ha fet. Därefter måste man slå av fetstilen igen, och det gör man genom att skriva tre apostrofer till. Byt ut texten "Fet text" mot den text du vill ha i fetstil och klicka på Visa förhandsgranskning för att se hur det ser ut.

Om du redan har skrivit en text och vill göra den fet kan du inte använda B-knappen i verktygsfältet. Istället får du själv manuellt sätta in tre apostrofer före och efter texten du vill ha fet. Så här blir resultatet av fetstil. Om jag skriver så här:

Ordet '''fet''' står i fetstil.

blir resultatet så här:

Ordet fet står i fetstil.

Om man glömmer de avslutande tre apostroferna blir resten av sidan i fetstil, eller åtminstone till MediaWiki stöter på tre apostrofer till. För att skriva kursiv stil använder man två apostrofer före och efter texten man vill kursivera. Så här blir det:

Ordet ''kursiv'' står i kursiv stil.

Ordet kursiv står i kursiv stil.

Om man både vill ha fet och kursiv stil då? Ja, då använder man sig av fem apostrofer före och efter texten (tre apostrofer slår på fetstil, två slår på kursiv stil, och i slutet tre apostrofer för att slå av fetstil och två för att slå av kursiv stil.

Jag kunde inte '''''bestämma mig''''' för vilken formatering jag skulle välja, så jag tog båda.

Jag kunde inte bestämma mig för vilken formatering jag skulle välja, så jag tog båda.

Du kan också stryka under ord eller meningar. För astt slå på understruken text skriver du <U>, och för att slå av understruken text skriver du </U>. Här använder du alltså olika teckenkoder för att slå på och slå av understruken text, till skillnad från vad som är fallet för fet och kursiv text. Så här fungerar understruken text:

Jag vill verkligen understryka <U>understrykningsfunktionen</U>.

Jag vill verkligen understryka understrykningsfunktionen.

För att en lång text ska bli lättare att hitta i vill man ofta dela upp den i avsnitt med rubriker. Ofta talar man om olika rubriknivåer i en text. Stora textdelar, som kapitel, har stora rubriker, och sedan har man allt mindre rubriker för underavsnitt. Rubriker skapas genom att sätta likhetstecken före och efter själva rubriktexten. det måste vara lika många likhetstecken före och efter rubriken, och antalet likhetstecken talar om rubriknivån. Ju färre likhetstecken, desto högre rubriknivå. Så här ser det ut i wikikod:

=Det här är rubrik 1=
==Det här är rubrik 2==
===Det här är rubrik 3===
====Det här är rubrik 4====
=====Det här är rubrik 5=====
======Det här är rubrik 6======

Och så här blir resultatet:

Det här är rubrik 1

Det här är rubrik 2

Det här är rubrik 3

Det här är rubrik 4

Diskussionssidor

En wiki är ett kollaborativt projekt. Alla kan redigera i allas sidor. Det här kräver att man kan samarbeta, och samarbete kräver att man kan diskutera om de ändringar man gör. Jag har tidigare nämnt att varje användare har en diskussionssida (vi kommer att återkomma till dessa strax). Men det är inte bara varje användare som har en diskussionssida, utan varje artikel har en diskussionssida. Det finns inbyggt i MediaWiki. På varje sida kan du se att det längst upp finns en flik som heter "Diskussion". Ibland är den röd, och ibland är den blå, beroende på om någon skrivit något där ännu eller inte. Den här diskussionssidan är till för folk som vill diskutera innehållet på den aktuella sidan. Artikeln Havsströmmar har en diskussionssida för folk som vill diskutera den artikeln, och artikeln Jordens atmosfär har en diskussionssida för dem som vill diskutera innehållet i den artikeln. När man diskuterar en viss artikel är det inte säkert att man vänder sig till en speciell person, utan man vill kanske helt enkelt lyfta en fråga eller kommentera en ändring man själv eller någon annan har gjort. Man kan givetvis också använda en användares diskussionssida om man vill diskutera en artikel med just denna, men låt mig ge ett hypotetiskt exempel varför artiklarnas egna diskussionssidor kan vara att föredra.

Låt oss säga att Kalle skapar en artikel om Gustav Vasa. Strax därefter kommer Lisa och gör ändringar i den artikeln. Kalle ser det, och vill diskutera artikelns utformning med Lisa. Det är rätt stora frågor Kalle vill ta upp, om artikelns inriktning, vad som ska ingå, vad som helst bör stå i andra artiklar och så vidare. Kalle skriver på Lisas diskussionssida, Lisa svarar, och till slut hittar de en lösning som båda är nöjda med. Det är inte som Kalle kanske tänkte sig från början, och inte heller som Lisa tänkte sig från början, men de är ändå båda nöjda med artikeln som det blivit, och inte minst har de haft en lång och nyttig diskussion där de kunnat väga för- och nackdelar med olika artikelutformning mot varandra. Tiden går, och något år senare kommer Pelle till Grundskoleboken. Pelle är ny, och känner inte till den långa diskussion Kalle och Lisa haft om artikeln när han hittar till den. Glad i hågen börjar han istället själv ändra i artikeln för att få den bättre. Hade han känt till Kalles och Lisas diskussion hade han kanske fortfarande gjort ändringar efter eget huvud, men inte riktigt samma ändringar. Om Kalle och Lisa istället hade fört sin diskussion på artikeldiskussionssidan hade Pelle lätt kunnat hitta den och sätta sig in i den direkt. Diskussioner som handlar om enskilda artiklar bör därför hållas på den artikelns diskussionssida, så att andra ska kunna hitta den. Det kan ju vara så att man när man lyfter en fråga till diskussion vill ha input från en viss person, och ett bra sätt då är att ta diskussionen på artikelns diskussionssida, och sedan kanske skriva en blänkare på den aktuella personens användardiskussion och be om vederbörandes synpunkter på artikeldiskussionssidan.

Om du vill komma till en artikels diskussionssida finns det två sätt. Antingen går du till själva artikeln och klickar på fliken "Diskussion", eller så går du via sökrutan. Då skriver du i sökrutan "Diskussion:" följt av artikelns namn utan mellanslag efter kolonet. På en diskussionssida kan flera diskussioner pågå samtidigt. Varje diskussion förs i regel under en rubrik. Om du vill diskutera något som inte redan diskuteras skapar du företrädesvis en ny rubrik. Även den första diskussionen på en sida bör ha en rubrik som kort sammanfattar vad du vill diskutera. Om du svarar på ett inlägg är det bra att skapa ett litet indrag i ditt svar, relativt till inlägget du besvarar. Det gör du genom att låta varje stycke i ditt svar föregås av kolon. Varje kolon motsvarar ett tabbstopp.

Här på Grundskoleboken har vi i skrivande stund inte så mycket diskussioner på artikeldiskussionssidorna, men för att du ska få en uppfattning om hur det kan se ut på en wikis artikeldiskussionssidor ska du få gå till Wikipedia. Sök upp en Wikipediaartikel om något kontroversiellt ämne (där brukar det finnas mest diskussioner). Det kan till exempel vara någon väpnad konflikt, något politiskt parti, någon livsåskådning eller liknande, och klicka på diskussionsfliken.

På en diskussionssida, oavsett om det är en användardiskussion eller en artikeldiskussion, förväntas man signera sina inlägg. Det gör man för att det ska vara lättare för andra att se vem som skrivit vad. Man signerar sina inlägg genom att antingen avsluta dem med fyra tilde (alltså ~~~~) eller genom att trycka på signeringsknappen (knappen näst längst till höger i verktygsfältet alldeles ovanför textinmatningsrutan). De fyra tildetecknena kommer automatiskt att bytas ut mot ens användarnamn och klockslaget inlägget skrevs när man sparar sidan.

Om man har skrivit något i en diskussion och sedan ångrar sig, brukar man inte heller vanligen ta bort det. Det beror på att man kan ha fått svar, och dessa svar kan göra diskussionen förvirrande att läsa för andra. Man kan ta bort sina (och andras med, för den delen) inlägg genom att helt enkelt radera dem och spara om sidan, men de går alltid att plocka fram igen för den som är wikikunnig, medan övriga användare bara riskerar att bli frövirrade av att läsa svar på inlägg som inte finns. Vill man markera att man tar tillbaka ett inlägg eller en del av ett brukar man istället stryka över det så här. Det gör man genom att infoga <strike>/nowiki> före texten man vill stryka över, och <nowiki></strike> efter den.

Historik

Bredvid redigerafliken på alla sidor finns en flik som heter historik, som vi tidigare bara nosat lite på. Historikfliken visar hur en sida har förändrats steg för steg från det att den skapades och fram till hur den ser ut idag. Varje gång en användare har varit i redigeringsläge och sedan tryckt på Spara-knappen lagras en version av hur sidan ser ut i sidhistoriken, och den versionen finns kvar och är åtkomlig även om sidan senare görs om. Det gör att vem som helst kan se när en ändring är gjord, vem som gjorde den och vad exakt han/hon ändrade.

Klicka på historikfliken till en artikel. Om det är en alldeles ny artikel finns det kanske bara en version, för ingen har ändrat i den än, men om det är en artikel som funnits ett tag finns det sannolikt desto mer. Du kommer att se en lång lista med rader, där varje rad motsvarar en sidversion, ett sätt som sidan sett ut på. Varje sidversion har ett datum och ett klockslag som visar när den sparades och namnet på den användare som gjort den sidversionen, dvs som stått för sparandet. Om det inte var en inloggad användare står ett IP-nummer där istället. Om du klickar på användarnamnet kommer du till användarens presentation. Du kan också nå användarens diskussionssida genom att klicka på länken "Diskussion" eller få en lista på användarens alla bidrag till Grundskoleboken genom att klicka på "Bidrag". Om du klickar på ett datum i historiklistan så får du se hur sidan såg ut efter den redigering som gjordes det datumet och det klockslaget.

Personliga verktyg