Ett friskt jordbruk

För att förstå vad ett "sjukt" jordbruk är måste vi veta vad ett friskt jordbruk är. Vad krävs för att lantbrukare och bönder ska kunna odla frukt och grönsaker som inte gör oss sjuka?

Sol och luft

Alla gröna växter behöver sol, annars kan det inte ske en fotosyntes och växten dör. Luften är lika självklar. Luftens olika gaser, främst: syre, kväve och koldioxid, ska vara i balans. Om den balansen ändras , om det blir för lite eller för mycket av någon gas, förändras samtidigt möjligheterna för växterna att utvecklas på ett bra sätt.

Vattnet

Regnvatten är rent , det innehåller bara väte och syre i H₂O molekyler. Ibland följer det dock med andra föroreningar. När regnet faller, följer de föroreningarna med.

Grundvatten är vatten som finns i, eller på, jordytan. Det pumpas upp ur brunnar, rinner i bäckar eller ligger stila i sjöar. Grundvatten innehåller mineral som lösts ut ur omgivande jordar. Oftast är det bra, men ibland kan det vara dåligt. Till exempel om vattnet först rinner genom en soptipp och sedan används för att vattna växter. Då följer gifter från soporna med vattnet, in i jorden runt växterna och slutligen in i växterna själva,

Saltvatten är vatten vi hittar i haven. Salt dödar gröna växter och kan inte användas i jordbruket. Även grundvatten innehåller små mängder salt. Om jorden vattnas med grundvatten i ett torrt och varmt klimat med lite eller inget regn kallas det konstbevattning. I värmen dunstar vattnet bort medan de små mängderna salt er och mineral som finns i allt grundvatten blir kvar. Det har ingen större betydelse om konstbevattningen sker under en kortare tidsperiod eller om det regnar ibland så att regnvattnet sköljer bort salt och mineral ur jorden. Om det däremot är torrt jämt och konstbevattningen sker under lång tid, så hindrar saltet vattnet från att spridas i jorden. Jorden torkar ut, trots bevattningen. Allt liv i jorden, under markytan, dör bort och det går aldrig mer att odla i den salta jorden.

Plöjningen

Jorden plöjs för att olika fröer ska komma ner en bit i marken och inte ligga på ytan där fåglar kan äta fröerna eller att de utsätts för väder och vind och dör. Nere i marken gror fröet och bildar rötter. Rötter växer lättast där det finns gamla rötter. Samtidigt plöjer bonden för att vända om översta jordlagret på fältet. Det innebär att en grund plöjning ger fröerna större chans att snabbt utveckla rötter medan en djupare plöjning minskar mängden ogräs som växer upp samtidigt och som konkurrerar med fröet om vatten, solljus och näring.

Jorden

Du vet säkert att en frisk jord innehåller stora mängder maskar. De gräver gångar i jorden som gör att vatten och luft lätt kan ta sig djupt ner i jorden. Dessutom äter maskarna blad och växter och omvandlar dem till näringsrik jord.

Jorden innehåller även olika näringsämnen, som kväve, fosfor och kalium, men de är inte alltid så lätta för växten att få i sig. En frisk jord innehåller också enorma mängder mikrober. Små, levande varelser du inte kan se med bara ögat. Det finns stora mängder av olika bakterier och dessutom olika svampar.

För att en växt ska trivas i jorden finns ett utbyte mellan mikrober, bakterier och svampar i jorden, och växtens rötter. Växten förser allt detta liv med kolhydrater, socker, som mat. I utbyte hjälper mikrober, bakterier och svampar rötterna att lättare ta upp kalium, fosfor och kväve ur jorden på ett sätt som vore omöjligt för växten utan dem.

Runt växterna rötter utvecklas dessutom ett försvar mot skadliga bakterier. Vi människor har många gånger tagit fram olika mediciner mot skadliga bakterier just från dessa olika försvarsmekanismer som finns gömda nere i jorden. Hur många som ännu inte upptäckts är svårt att veta, men antagligen oändliga mängder ämnen. Om bara jorden får fortsätta leva ett bra liv.

Gödning

När det växer potatis, vete, bönor och andra växter på fälten, som mat till oss, drar växterna upp olika näringsämnen ur jorden. De hamnar inne i växten istället. Det innebär att jorden långsamt töms mer och mer på sina näringsämnen för varje år som går, Efter några år blir skördarna mindre och mindre, tills det inte går att få en bra skörd på fältet längre.

Det traditionella sättet att ge marken ny näring är att sätta den i träda, att inte odla någonting alls på den, under något eller några år. Under tiden jorden ligger i träda låter bonden kor, får, getter eller annan boskap beta på marken och bajsa på marken. Djurens bajs kallas gödsel. Den ger tillbaka näringsämnen till jorden. Ett annat sätt är att frakta gödsel från en annan plats, som en ladugård, och sprida ut på fälten. Efter slakt krossas benen på de slaktade djuren och sprids ut på fälten för att öka mängden fosfor i marken. Däggdjur lagrar fosfor främst i benen och växter är beroende av fosfor för att må bra.

Bonden kan också odla ärtväxter på fältet. Vanliga växter har svårt att ta kväve direkt ur luften, och ärtor tillhör den växtfamilj som är bland de bästa att ta upp luftens kväve. Ärtorna skördas och ärtplantorna plöjs ner i marken efter skörden, vilket ökar mängden kväve i marken till nästa år.

Om en bonde inte har tillgång till kor eller andra djur, används konstgödsel istället. Tittar du på en påse blomjord i en blomsterbutik står det ofta NPK på etiketten Det står för ämnena: kväve, fosfor och kalium, som allihop hjälper växten att må bra. Så länge jorden i övrigt är frisk och bonden använder måttliga mängder konstgödsel fungerar det bra att odla med hjälp av konstgödsel. Men om olika gifter dödat livet i jorden runt växterna, eller om mer konstgödsel sprids ut på fälten än växterna använder, uppstår olika problem.

Pollinerarna

Det finns några växter som inte kräver insekter som pollinerar dem, tar pollen från blomma till blomma. Bland dem finns olika grässorter, som: vete, råg korn och havre, eftersom de saknar blommor. De pollineras genom att vinden blåser pollen mellan stråna. En annan växt är potatis, som förökas genom att vi planterar deras rötter. Jordgubbar förökas genom revor, bitar av växten som tränger ner i marken och bildar en ny planta, men det skulle inte bildas några jordgubbar utan pollinerare.

I princip alla andra grönsaker och frukter du hittar i en butik kräver insekter som pollinerar dem. Främst bland pollinerare är bin och humlor, men även fjärilar, nattflyn, svärmare och malar är viktiga för att pollinera växter, liksom vissa skalbaggar.

Och erkänn, det skulle vara väldigt tråkigt att inte kunna äta annat än potatismos, välling, gröt och bröd, istället för frukt och grönsaker, resten av livet om inte pollinerarna fanns.

Beskyddare

Vill vi ha äpplen, jordgubbar, morötter och så vidare måste de skyddas på något vis under tiden de mognar och växer sig stora. Många olika insekter vill också äta av överflödet, så kallade skadeinsekter. Det finns olika sätt. Det går att plocka skadeinsekternas larver för hand, att plantera andra växter runtomkring som skadeinsekterna undviker, att spruta tvålvatten på växterna, att plantera in andra insekter som är fiender till skadeinsekterna och så vidare. Allt detta kostar pengar.

Samma sak gäller ogräs. Ogräs konkurrerar med växterna om solljus, vatten och näring i jorden. Det går att plocka bort ogräset manuellt. Alternativt att skotta upp jord runt de växter vi vill behålla så att ogräset täcks med jord och dör utan solljus, det kallas att växterna kupas. Men det är dyrt med människor som tar bort ogräset.

Sedan kan växter drabbas av olika sjukdomar, precis som människor. Mögel och svampangrepp är bland de vanligare angreppen. I värsta fall dödar sjukdomarna hela fält och sjukdomar är svåra att bota på fält där alla växter är av samma sort.

För att ett fält ska ge maximal vinst, är det alltså enklast för bonden att spruta olika gifter över fältet. Pesticider dödar skadeinsekter. Herbicider dödar ogräs och fungicider används för att döda mögel och svampangrepp. Problemet med gifter är att de väldigt lätt dödar sånt som vi egentligen vill behålla.

Källor

(Film 12 min): PHC Film: Soil is a living organism https://www.youtube.com/watch?v=8ugaL6wsXME

(Film 5 min) Why soil is one of the most amazing things on Earth | BBC Ideas https://www.youtube.com/watch?v=OiLITHMVcRw

Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia Commons.