Åtgärder

Folksagor

Från Skolbok

Vi talar ibland om ”folksagor” som om det vore en speciell sorts sagor, vilket de egentligen inte är. Man kan dock urskilja några saker som är typiska för en svensk folksaga:

  • En folksaga är sällan särskilt lång. Den skall vara så lång som man kan uppehålla barns intresse runt en eld eller innan de går och lägger sig. Den skall ta maximalt en timme att berätta högt, men vanligtvis tar det bara runt en kvart.
  • Svenska folksagor innehåller alla möjliga märkliga varelser. Många har sina rötter långt, långt tillbaka i tiden. Mycket längre än vårt skriftspråk.
  • En folksaga har nästan alltid ett budskap. Ofta har de ett syfte att uppfostra lyssnaren på något sätt. Mor- och farföräldrar har lärt sig att barn lär sig mycket bättre om man tar sig tid och berättar en saga än om man skriker ut order till dem.
  • Folksagorna blev muntligt överförda, ofta i hundratals år, fram till mitten på 1800-talet då de nedtecknades av olika sagosamlare. Det finns ingen känd upphovsman utan vi är alla ägare till dem och därför är vi alla fria att berätta och ändra i dem, till skillnad från konstsagorna som det finns en författare till (t.ex A Lindgren och HC Andersen) som vi måste be om tillåtelse från innan vi berättar dem eller vänta i 70 år efter deras död om det inte finns ett dödsbo att fråga.

Här nedan följer några av de varelser och väsen som man kan stöta på i våra sagor:

Näcken

477px-Ernst_Josephson-N%C3%A4cken.jpg

Även kallad strömkarlen. Han lever i sjöar eller i rinnande vatten. Han är en gammal skäggig man som är en mästare på att spela fiol. Det går att få Näcken att stämma en fiol. Hur man gör för att få Näcken att stämma fiolen skiljer dock mellan olika platser i Sverige. Det finns allt från att offra en katt till att offra sitt eget blod. Näcken är farlig eftersom han lurar folk ner i strömmen så att de drunknar. En saga om Näcken hittar du här: http://runeberg.org/svenhovd/12.html


Bäckahästen

Bäckahästen ser ut som en häst eller som en stor svart tjur. Han kan infångas och användas för arbete på en gård men försöker då att fly ner i bäcken igen. En del tror att bäckahästen egentligen bara är Näcken som har en annan form.´

Jättar

800px-Bauer-Stalo.png

Jättar finns omtalade i de gamla nordiska vikingasagorna, men då kallades de ”tursar”. Jättar är korkade och lättlurade. De är stora och väldigt starka. De lever i skogarna och bergen och tycker inte om kyrkor. De kastar stenblock mot kyrkorna för att få tyst på kyrkklockorna men missar rätt ofta. Därför kan man hitta stora stenblock utslängda i naturen (fast vi moderna människor vet att det är is från den senaste istiden som fraktat dit den). Här finns några sagor som har med jättar att göra: http://runeberg.org/eddan/se-09.html http://runeberg.org/svenhovd/13.html

Troll

622px-Ett_gammalt_bergtroll.jpg

Trollen är fula och dumma, om än väldigt starka. De är förtjusta i glänsande saker som guldringar men ändå klär de sig i trasor. De lever i familjegrupper. Ibland byter de bort sina egna barn mot människobarn som de hittat. En så’n trollunge kallas för en ”bortbyting”. Ibland kan trollen ta kvinnor med sig in i berget de bor i, det kallas för att kvinnorna blir ”bergatagna”. Trollen kan dessutom ändra form så det är orsaken till att man så sällan får syn på troll.

Drakar

448px-Ring44.jpg

De drakar som finns i vår folktro är inte de eldsprutande monster man ser på film, utan våra drakar sprutade etter. Ett annat namn för syra. De är inte heller särskilt många utan en av de mest kända är Fafnir, som ursprungligen var en dvärg men som ändrade form till drake för att vakta sin skatt. Den andra kända draken saknar namn men är den som dödar hjälten Beowulf. Den sprutade eld, till skillnad från alla andra nordiska drakar. Utöver dessa två nämns endast Nidhugg som ligger vid Yggdrasils rötter och Midgårdsormen som är slingrad runt jorden, men dessa båda är mer monster än drakar. Drakar sägs vara äggläggande reptiler med enorma fladdermusvingar, klor och tänder.

Lindorm

En mindre variant av drakar är lindormar. Det är enorma ormar som kan bita sig själv i svansen och på det sättet ta sig fram genom att rulla som ett hjul istället för att slingra sig fram på marken.

Älvor

%C3%84ngs%C3%A4lvor_-_Nils_Blomm%C3%A9r_1850.jpg

Älvorna är varelser som är mest kända för att sprida sjukdomar. De ser ut som späda, bleka flickor som gärna dansar på fälten i skymningen. Det finns en tydlig koppling mellan älvorna och alverna i fornnordisk mytologi.

Skogsrå

3170578280_492fa7f62d.jpg

Skogsrået är en kvinna som både lever i, och härskar över, skogen. Hon är en otroligt vacker kvinna men om man går bakom henne ser man att hon har ett hål i ryggen som en gammal trädstam. Dessutom har hon en rävsvans. Hon försöker lura män ut i skogen så att hon kan förföra dem. Hon kallades även för huldra i gränstrakterna mot Norge. Var man snäll mot skogsrået gick det en väl i livet men om man var elak kunde man drabbas av olycka, galenskap och död. Läs mer om henne här: http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel.asp?medid=701&kategori=15

Vätte, vittra

Vättar är ett folk som lever som oss i vår närhet men ändå har liten kontakt med oss. Vättarna är små och klädda i grå kläder så det är svårt att få syn på dem. Om man behandlar vättarna illa kan man straffas men i de fall människor hjälper vättar kan de bli väl behandlade. Andra namn på vättar är ”de underjordiska” eller ”de små under jorden”. Talar man om vittror bodde de ofta på de fäbodvallar som människorna byggde men bara använde under sommaren. Vittrorna hade egna kor som man kunde fånga och de mjölkade mycket bra.

Dvärg

409px-Dwarf.jpg

Dvärgarna omnämns i de fornnordiska sagorna. De bodde under jorden eller i bergen och var duktiga smeder med en skicklighet i hantverk som ingen annan kom i närheten av. De beskrivs i allmänhet som små, fula, med långa näsor, smutsbrun hy och skygga för dagsljus. De kunde ibland göra sig osynliga. De är vanligtvis fientligt inställda till människor men kan ibland göra affärer med dem.

Tomte

714px-Vilhelm_Pedersen_-_krasnoludek_ubt.jpeg

Tomten var inte alls vår godmodiga, snälla jultomte i början, utan en ganska stingslig, argsint typ som tyckte att det var viktigare att ta hand om gården djur än gårdens människor. Som tack för att tomten tog hand om gården och djuren förväntade han sig en tallrik gröt till julafton.

Alv, alf

Alverna fanns även dem med i de gamla nordiska sagorna, även om rätt litet står skrivet om dem. Man kan tro att de är alltifrån gudomliga väsen till enkla naturandar. Man har nämnt både ljusalver och svartalfer.

Sjöjungfru

Waterhouse_a_mermaid.jpg

Sjöjungfrun är en vacker kvinna med fiskstjärt som med sin sång försöker locka sjömän att drunkna.

Övrigt

Det finns en mängd mindre kända varelser. Dem kan du läsa om här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_naturandar


Källor

http://runeberg.org/nfbt/0176.html

http://runeberg.org/nfbt/0177.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flyttblock

http://sv.wikipedia.org/wiki/Troll

http://en.wikipedia.org/wiki/Fafnir_(Norse_mythology)

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Dragon_(Beowulf)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lindorm

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lva

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsr%C3%A5et

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vittra

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4tte

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dv%C3%A4rgar_(mytologi)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tomte

http://sv.wikipedia.org/wiki/Alver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6jungfrur

Bilder Samtliga från wikimedia commons utom:

Skogsrå: farm4.static.flickr.com/3123/3170578280_492fa7f62d.jpg