Åtgärder

Franska revolutionen och Bastiljen

Från Skolbok

I början av juli 1789 gick rykten om att borgare, bönder och andra som tillhörde "tredje ståndet" hade lämnat riksdagen och skapat en egen församling, Nationalförsamlingen. I Paris var det främst de fattiga som välkomnade utbrytningen. Sedan kom nyheter om att adelsmän och präster gick med i Nationalförsamlingen tillsammans med tredje ståndets medlemmar, och både glädjen och oron ökade. Vad skulle kungen göra? Skulle han tillåta att en ny församling bildats som utmanade hans makt? Han som var enväldig kung av Guds nåde?

Nya rykten kom. Kungen hade lagt ner riksdagen och själv gått med i Nationalförsamlingen. Men var det med ärliga avsikter? Eller hade han något i kikaren? Var det här bara ett sätt för kungen att vinna tid tills soldater kunde komma till hans hjälp och fängsla hela Nationalförsamlingen?

Oron var stor i Paris. Rykten spreds. De rika borgarna hoppades på att få samma rättigheter som adeln, de fattiga hoppades på att få bröd varje dag.

Vad hände först? 12:e juli 1789

Den 11/7 avskedade kungen Necker. Han hade varit ansvarig för landets ekonomi och hade blivit en ledare i tredje ståndet där han ville skapa en ny, mer demokratisk, grundlag. I Paris hade han varit populär eftersom han köpt vete för egna pengar och skänkt till de fattiga i staden. Ryktet om avskedet nådde Paris dagen efter. Tusentals svältande och missnöjda parisbor spred sig på gatorna och ett annat rykte om att kungen skulle stoppa Nationalförsamlingen spreds. Många tog detta som en orsak till stölder och plundring av hus. Soldater från Paris garnison sändes mot befolkningen, men soldaterna avväpnades av de uppretade folkmassorna, eller bytte sida och gick över till upprorsmännen istället.

Hur började upproret

Kungen blev oroad över nyheter från Paris om att det förekom plundring och kravaller, och att det var svårt att bevara lugnet på gatorna. Ett kompani inhyrda, utländska soldater på marsch beordrades att mot Paris. Kungen hoppades att det skulle räcka med att parisarna fick se soldaterna för att stadsbefolkningen skulle lugna ner sig. Effekten blev den motsatta.

När medborgarna i Paris hörde att nästan 10 000 man synts strax bortom stadens utkanter trodde många att stunden kommit. Nu skulle soldaterna marschera in i Paris och stoppa parisarna med våld. De flesta var övertygade om att ett anfall från kungens trupper kunde komma när som helst. Man byggde barrikader över gatorna för att hindra framryckande soldater att komma fram och försökte beväpna sig med det man hade: skäror, högafflar, yxor och någon enstaka sabel. Men mest av allt behövde man skjutvapen. Skulle man ge sitt stöd till Nationalförsamlingen i Versailles gällde det att handla snabbt! Var fanns det vapen? Blickarna vändes mot Bastiljen.

Soldater i franska uniformer, beväpnade med musköter - 1700 tal

Soldater i franska uniformer, beväpnade med musköter - 1700 tal


Vad var Bastiljen?

Bastiljen var en gammal fästning från medeltiden. Den hade ingen betydelse för militären längre, den var för gammal för det. Istället användes den som vapenförråd för stadens försvarare i händelse av krig och som fängelse för politiska fångar i fredstid. Kommendanten på Bastiljen blev oroligare och oroligare när han såg hur stadens befolkning betedde sig på andra sidan Bastiljens murar. Borgen försvarades bara av 80 franska soldater tillsammans med 30 inhyrda legosoldater från Schweiz.

Bastiljen, teckning Bastiljen, planritning

Bastiljen, teckning från 1715 samt planritning


Vad hände med Bastiljen? 14:e juli 1789

Stormningen av Bastiljen

Stormningen av Bastiljen

I gryningen den 14/7 samlades folkmassorna på torgen i Paris och en stor folkmassa tågade mot Bastiljen medan de sjöng och skrek slagord som "Liberté, Égalité, Fraternité", eller: frihet, jämlikhet, broderskap, på svenska. Revolutionens slagord. En del sa efteråt att det var 3000, andra att det var 80 000 personer, som marscherade mot Bastiljen den dagen.

Folkmassan behövde skjutvapen. På den här tiden fick invalidiserade eller pensionerade soldater behålla sina gevär efter avslutad tjänst. I Paris fanns ett invalidhotell där många före detta soldater bodde, och dog. I källaren fanns över 30 000 musköter, mynningsladdade gevär. En del av folkmassan vek av till invalidhotellet som plundrades på musköterna. Däremot hittades varken kulor eller krut.

När Kommendanten på Bastiljen, Markis de Launay, såg folkmassan närma sig ville han inte reta upp den ändå mer. Han gav order om att soldaterna inte fick skada människorna, och drog sig sedan tillbaka tillsammans med sina trupper till den inre delen av fästningen. De yttre murarna lämnades oförsvarade. Istället för att låta fästningen vara, som kommendanten hoppats på, lyckades upprorsmännen hugga av förtöjningarna till vindbryggan och borggården intogs snabbt av den uppjagade folkmassan.

När den inre borggården också började fyllas av folk blev kommendanten rädd och beordrade soldaterna att öppna eld med sina gevär. Flera män och kvinnor föll av kulorna. Situationen verkade omöjlig, om det inte hade varit för en grupp soldater som gått över till upprorsmännens sida. De hade en kanon med sig som de riktade mot borgens inre portar.

Mot ett löfte om att få gå fri, öppnade kommendanten portarna. Men folkmassan gick inte att stoppa när de väl kommit in. Kommendanten släpades ut på gatorna tillsammans med sina soldater och misshandlades svårt. Kommendanten halshöggs. Hans huvud sattes på en påle och bars runt på Paris gator. De fångar som fanns i Bastiljen frigavs. Det var bara fyra falskmyntare, en adelsman och två sinnessjuka.

800 personer hjälptes åt med att börja riva Bastiljens murar, sten för sten, med hjälp av hackor, släggor och spett. Andra grupper strömmade ut på Paris gator på jakt efter kungens representanter, och snart var det fler huvuden än kommendantens som bars omkring på pålar.

Markis de Launay

Markis de Launay


Vad fick stormningen av Bastiljen för effekt?

98 parisbor dog vid stormningen, men var det värt det? Stormningen av Bastiljen hade egentligen ingen större militär betydelse, men symboliskt var den viktig. Bastiljen var en symbol för kungens makt, och nu var den krossad. Ända sedan dess har Frankrike sin nationaldag just den 14:e juli till minne av Bastiljens stormning.

En annan effekt var att kungen insåg att soldaterna gärna bytte sida och gick över till upprorsmännen. För att förhindra att fler tränade, krigsutrustade soldater bytte sida drog han tillbaka dem från paris och Versailles.

299px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_Le_28_Juillet._La_Libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg


Källor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons

An Introduction to Modern Western Civilization av Edmund Clingan, 2011 - https://books.google.se/books?id=FS3TnrLu7y8C&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011

https://fr.wikipedia.org/wiki/Bastille

https://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9volution_fran%C3%A7aise


Åter till register för franska revolutionen