Åtgärder

Mediekunskap

Från Skolbok

Mediekunskap

Vart du än rör dig i ett modernt samhälle möts du av massvis med information. Därför är det så viktigt att du förstår hur medier fungerar.

  • Vem sänder vilka budskap?
  • Vem ansvarar för innehållet?


Mediekunskap är helt enkelt kunskap om massmediernas funktion och roll i vårt samhälle. Att medierna är fria är viktigt för att demokratin skall fungera.

Vad gör medierna? Det är genom medierna som: kunskap, nyheter och information som påverkar oss alla sprids.

Vad är medier? Det är helt enkelt olika sätt att sprida detta, genom t.ex. tidningar,TV, radio och Internet.


Tryckfrihetsförordningen, vad är det?

Sverige var det första landet i världen som införde en lag om att allting (nästan) skulle vara fritt att trycka. Den lagen kallas för tryckfrihetsförordningen och kom redan 1766 under den period vi kallar Frihetstiden i svensk historia.

Grundregeln för tryckfrihetsförordningen är att allt skall vara tillåtet att publicera. Alla åsikter. Alla nyheter. Ingen får heller censurera medier i Sverige. Inte statsministern. Inte polischefen. Inte nån.

Tryckfrihetsförordningen är så viktig att den är en av Sveriges fyra grundlagar. Just de lagarna är så viktiga att det krävs att det sker ett val mellan man kommer med ett förslag om en ändring, tills ändringen genomförs.

Varför är den så viktig? Därför att en av de viktigaste sakerna i en demokrati är just fri informationsspridning. Om det är fritt att sprida information om det man ser och upplever, minskar risken för att någon skall ta makten med våld och skapa en diktatur i landet. Det omvända är också sant. I diktaturer finns ingen fri media. Staten kontrollerar allt för att kunna hitta fiender till de som styr landet.


Vad är den tredje statsmakten?

Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten. Den andra statsmakten är riksdagen som skapar lagar och bestämmer i Sverige. Den första statsmakten är regeringen som ser till att det riksdagen bestämmer om också händer i verkligheten. Den tredje statsmakten är medierna som granskar de som sitter vid makten och ser till att politikerna inte missbrukar sin makt utan att bli upptäckta.


Får verkligen vad som helst sägas i media?

Vi har egentligen två grundlagar i Sverige som styr vad som får sägas: tryckfrihetsförordningen bestämmer vad som får publiceras. Yttrandefrihetsgrundlagen bestämmer vad som får sägas på gatorna, i radio och i TV. Bägge har samma undantag:

  • Man får inte publicera något, skriftligt eller muntligt, som kan klassas som hets mot folkgrupp, som kränker någon baserat på: ras, religion, politisk tillhörighet eller sexuell läggning.
  • Man får inte publicera något, skriftligt eller muntligt, som är både kränkande och falskt. Det kallas förtal.
  • Man får inte publicera något, skriftligt eller muntligt, som kan riskera rikets säkerhet, som t.ex. att lägga ut hemliga handlingar från säkerhetspolisen (SÄPO) eller militären.


Vilka är hörnstenarna i offentlighetsprincipen?

Meddelarfriheten innebär att man får lämna information för publicering i massmedia, utan att riskera ett straff.

Meddelarskyddet och efterforskningsskyddet innebär att den som pekas ut inte får försöka lista ut vem som gett uppgifterna till medierna. Medierna får inte heller avslöja vem det är som kommit med uppgifterna. Tidningar, TV-kanaler, radiokanaler osv. har alltid en ansvarig utgivare som skydd för missbruk av yttrandefriheten. Den personen är ytterst ansvarig för allt som publiceras och kan i värsta fall hamna i fängelse om något väldigt felaktigt publicerats. Siter på Internet har nästan aldrig någon ansvarig utgivare. Att ha en ansvarig utgivare kallas även för att en person har ensamansvaret.

Tystnadsplikt innebär i det här sammanhanget att den eller de som tar emot uppgifter inte får avslöja uppgiftslämnaren. Det gäller alla på tidningen eller TV-kanalen, även t.ex städerskan som sett kopior kastade i en papperskorg eller tjuvlyssnat på ett samtal kring uppgiftslämnaren.

Förhandscensur innebär att myndigheterna kontrollerar vad som skall tryckas innan materialet publiceras. Det är förbjudet i Sverige men vanligt i diktaturer.

Offentlighetsprincipen innebär att medborgarna skall ha rätt att granska de om styr landet och finns för att skydda medborgarna från övergrepp och maktmissbruk. Därför är alla dokument hos en myndighet offentliga. Alla får läsa dem. Även på skolan finns offentliga dokument som frånvarorapporterna och betygen. De kan vem som helst begära att få titta på. Det finns saker som är belagda med tystnadsplikt ändå. På en skola får t.ex. inte skolsyster berätta för någon om det en elev berättar och lärare får bara diskutera elever med andra lärare, inte med någon utanför skolan.

Observera att allt detta gäller inom den offentliga sektorn där man hittar vård, skola och omsorg. Jobbar du på ett privat företag gäller helt andra lagar och regler.


Vad är pressetik?

Vår fria massmedia är inte fri från ansvar. Istället för att förbjuda publicering av vissa saker finns etiska publicitetsregler för press, radio och TV. Det är medieorganisationerna som gemensamt tagit fram de reglerna och syftet är att skydda den enskilda individen från övergrepp och samtidigt behålla allmänhetens förtroende. Dvs. att folk i allmänhet litar på att det som publiceras är korrekt och sant.

Detta är inte lagar, utan regler som det är frivilligt att följa. Tidningarna kan dömas för övertramp av Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd. TV och radio kan fällas av Granskningsnämnden. Internet saknar pressetik. Det som brukar hända är att en tidning publicerar en rättelse. I TV kan de sända ett extra inslag där de berättar vad som hänt och ber om ursäkt.


Vad är källkritik?

Journalistens uppgift är att granska och informera.

  • Granska = att noggrant studera något för att få fram information eller för att hitta fel som måste åtgärdas
  • Informera = att upplysa om någonting viktigt

Det är viktigt att t.ex. inte tidningarna blir språkrör för andra genom att upprepa information de fått utan att kontrollera den. Tidningens uppgift är att ge olika perspektiv, olika sätt att se på samma information.

När en journalist skriver om någonting brukar journalisten beskriva var informationen kommer ifrån. Det kan t.ex. stå "Sa forskaren Eskil Eriksson", eller "Enligt en undersökning från SIFO". Kommer nyheten från en nyhetsbyrå skriver de namnet på byrån. T.ex. TT, Reuters osv.

Tidningarna har inte alltid rätt. Därför är det viktigt att du som läsare ifrågasätter det som står. För att skilja mellan bra och opålitlig information kan du kontrollera källan till texten. Är den trovärdig? Tillförlitlig? Är informationen rimlig?

Du kan fundera enligt följande steg:

  • Vem har skrivit nyheten först? Är det skrivet av en journalist på plats eller är det andrahandsinformation? Är det tidningens egen journalist eller är det skriven av en frilansande journalist?
  • Varifrån kommer bilderna? Är de nytagna bilder eller arkivbilder? Visar bilderna det som hänt eller visar de något helt annat?
  • Vad har man valt att publicera? Vad kan ha valts bort? Vem har fått uttala sig? Vem har man inte intervjuat?

Det är jätteviktigt att alltid vara källkritisk. Allt som skickas ut genom massmedia har ett syfte. Någon har valt att publicera det du ser och läser av en orsak. Men det är du som måste försöka lista ut vem, och varför.


Prezi

Ett Prezi-bildspel som tar upp allt detta kan hittas på: http://prezi.com/sxkugflhr8rs/?utm_campaign=share&utm_medium=copy


Källor

Rachel Baran, Mediekompass. Tidningsutgivarna

Struktur Samhällskunskap 7-9 Lars-Olof Karlsson Glerups förlag 2015