Åtgärder

NATO, CSTO och Ukrainas roll

Från Skolbok

240px-Broken-image-389560.svg.png

Amerikaner västerifrån och Sovjets trupper österifrån, möts vid floden Elbe i Tyskland vid krigets slutskede.

När andra världskriget slutade var USA och Sovjetunionen vänner - på ytan. Men under ytan bubblade det. Västvärlden såg Stalin som en hänsynslös diktator. Storbritanniens ledare Winston Churchill försökte få med sig de andra västmakterna i ett fortsättningskrig mot Sovjetunionen när det var uttröttat av att ha slagits mot nazisterna. Bättre chans skulle de aldrig få, ansåg han. Ingen lyssnade på honom.


Stalin och Östeuropa

240px-Broken-image-389560.svg.png

Stalin på Östtyskt frimärke

Direkt efter kriget började Stalin ta över kontrollen över de stater i östra Europa som de sovjetiska trupperna befriat från tyskarna. Stalin ansåg det viktigt att det inte skulle kunna ske en så enkel invasion igen, som den nazisterna hade gjort. De hade kunnat tränga rakt in i Sovjetunionen eftersom de länder tyskarna erövrat gränsade direkt till Sovjet.

Istället byggde Stalin upp en buffert. En stötdämpare av andra stater. Om väst skulle attackera Sovjetunionen skulle de först vara tvungna att slå sig genom någon annan stat. På det viset skulle invasionen stoppas upp och Sovjetunionen skulle få så pass bra förvarning att en återupprepning av nazisternas överraskningsanfall skulle bli omöjligt i framtiden.

Hans planer lyckades, utom på två punkter: Finland betalade, som enda land efter kriget, sitt krigsskadestånd och förblev därför utanför Sovjetunionens kontroll. Jugoslavien styrdes av Tito och även om Tito var kommunist vägrade han låta Jugoslavien hamna under Sovjetunionens kontroll. Men i övrigt fungerade Stalins plan och övriga länder i Östeuropa verkade vara fria demokratier men var i realiteten helt styrda från Moskva.


NATO och Warszawapakten

Location NATO Warsaw Pakt.svg

NATO i blått och Warszawapakten i rött, den lilla blå pricken i Östtyskland ä Västberlin.

Som motvikt mot Moskvas makt i Europa bildades NATO 4 april 1949. Som namnet antyder, North Atlantic Treaty Organization, var det ursprungligen en försvarsallians kopplad till Atlantens kustländer. På andra sidan Atlanten är USA och Kanada medlemmar. I Europa var de första medlemmarna: Västtyskland (BRD), England, Island, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Spanien, Portugal, Italien, Grekland och Turkiet. Frankrike har inte varit medlem hela tiden.

Som motvikt till NATO bildade istället Sovjetunionen Warszawapakten maj 1955. Den ledande nationen var Sovjetunionen och kopplad till pakten hörde: Östtyskland (DDR), Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien och Albanien.

Amerikanska soldater fanns i Europa, som mest 400 000 man. Sovjetiska trupper övade med de andra medlemsländernas i öststaterna. I samtliga fall var det okej att placera kärnvapen i medlemsländernas områden. Ett kallt krig rådde mellan öst och väst och det var uppenbart att om det förvärrades skulle Europa bli en glödande radioaktiv öken befriad från allt liv.


1991, Ryssland och NATO

1991 föll Sovjetunionen samman. Så gjorde samtidigt Warszawapakten. De olika länderna i Östeuropa, som hela tiden varit tvungna att hålla sig väl med Sovjetunionen, bröt sig loss från både förtryck och försvarsavtal samtidigt.

I det kaos som rådde inom det nya Ryssland fanns det ingen som kunde stoppa NATO:s utvidgning. För varje år som gick anslöt sig allt fler gamla medlemmar av Warszawapakten till NATO istället, för att få skydd av USA och de allierade länderna om det skulle vara så att Ryssland bestämde sig för att ta tillbaka det de förlorat någon gång i framtiden.

History of NATO enlargement.svg

NATO har fått 14 nya medlemsländer sedan 1989


CIS och CSTO

Ryssland grundade CIS, The Commonwealth of Independent States, redan 1992. Detta var dock inte istället för Warszawapakten, utan mer likt EU. En grupp länder som samarbetar vad det gäller handel mellan varandra men med en extra klausul om att de ska hjälpa varandra vid krig.

CIS fungerade dåligt och när NATO blev allt starkare i Europa ändrade Ryssland namnet till CSTO, Collective Security Treaty Organization, och inriktningen ändrades till att mer gälla försvar och militär hjälp till varandra i händelse av krig. Men det är fortfarande så att de inte ska ställa upp och hjälpa varandra vid inre oroligheter, som upplopp, inne i länderna.

Medlemsländerna i CSTO är: Ryssland, Armenien Belarus, Kazakstan, Kirgizistan, och Tadzjikistan. Tre stater har lämnat organisationen efter förändringen: Georgien, Azerbajdzjan och Uzbekistan, något Ryssland troligen inte är så nöjd med. Inger av medlemsländerna får gå med i NATO.

Under åren har det flera gånger kommit önskemål från olika medlemsländer i CSTO om hjälp vid inre oroligheter, men ledningen har alltid sagt nej. Så plötsligt, i januari 2022, bad Kazakstan, och CSTO samlade ihop trupper som hjälpte till att slå ner demonstrationer i landet, mycket brutalt. Ett flertal demonstranter dog. Varför CSTO har gått ifrån sin tidigare policy att bara agera vid hot utifrån är det ingen som riktigt vet, utom möjligen Ryssland.


CSTO och NATO

NATO har medlemsländer som England, Tyskland och Italien. Inget av CSTO:s länder, förutom Ryssland, kommer i närheten av den militära styrkan. CSTO är alltså en militärt sett mycket svagare organisation än NATO, så då kan man fråga sig varför den är så viktig för Ryssland och Putin.

Svaret ligger i Rysslands gräns och Stalins gamla arbete med att skapa en buffert mellan Ryssland och Västeuropa.

CSTO Map.svg

CSTO:s medlemmar

I och med att Belarus är medlem i CSTO finns en buffert mot väst. Baltikum är med i NATO, men den lilla korridoren mellan Kaliningrad och Belarus, Suwalki korridoren, är lätt att bryta igenom så att de baltiska länderna: Estland, Lettland och Litauen, skärs av från övriga NATO landvägen samtidigt som det skapar en landväg mellan exklaven Kaliningrad och Ryssland.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Suwalki korridoren, närbild

Moldavien har skrivit in i konstitutionen att de ska vara en neutral stat och aldrig bli medlem i vare sig NATO eller CSTO, vilket hjälper Ryssland att hålla undan NATO.


CSTO och Ukraina

Problemet här är Ukraina. Om Ukraina går med i CSTO får Putin den buffert han eftersträva. Då blir Ukraina det första landet NATO:s trupper ska genom innan de kommer fram till Ryssland.

Om det istället är så att Ukraina går med i NATO, innebär det att NATO kan placera trupper bara 30 mil från Moskva. Fyra timmar med pansarvagn. Några sekunder med en kärnvapenmissil. Det är inte märkligt att Putin inte vill att Ukraina ska bli medlem i NATO.


EU och Ukraina

Det näst värsta alternativet för Ryssland vore om Ukraina gick med i EU. Dels skulle landet automatiskt bli mer västorienterat och känna sig tryggare i sina kontakter med Västeuropa än med Ryssland. Men dessutom ingår det en försvarsklausul mellan EU-länder, liknande den som fas i CIS. Att om ett EU land blir anfallet är det de andra EU-ländernas skyldighet att hjälpa det drabbade landet.


CSTO och invasionen av Ukraina

Hur ställer sig CSTO till Rysslands invasion? Får Putin hjälp av de andra CSTO länderna? Svaret är nej. Samtliga CSTO länder, utom Ryssland och Belarus, har fördömt invasionen.


Källor

https://questionanswer.io/why-did-the-soviets-want-control-of-eastern-europe/

https://www.globalsecurity.org/military/world/int/csto.htm

https://en.odkb-csto.org/structure/

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/experten-unikt-att-militaralliansen-csto-anvands-for-att-sla-ner-protester

https://marketnews.com/csto-support-for-russia-evaporating


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons


↩ Tillbaka till temasidan