Olika texttyper

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

(Hela artikeln från https://trello.com/c/oZAx54jd - ursprungsförfattare: Jesper Isaksson)


Innehåll

[redigera] FAKTATEXTER

Nyhetsartikel

En nyhetsartikel är alltid skriven av en journalist, antingen på den tidning där texten publiceras, eller på en nyhetsbyrå som har skickat ut texten till tidningen. En nyhetsartikel brukar vara lätt att känna igen. Den består av rubrik, ingress och brödtext och berättar om en nyhet, något som har hänt eller kommer att hända.

För det mesta kan man läsa det allra viktigaste först i texten, den så kallade ingressen. Därpå fylls det på med lite mer bakgrund i resten av texten - brödtexten. I texten ska läsaren få svar på frågorna: när, var, hur, vad, vem och varför? En journalist strävar alltid efter att vara korrekt, saklig och noggrann med fakta och låta alla parter komma till tals i texten. Men det är klart att även journalisten färgas av sina tidigare kunskaper, erfarenheter och värderingar. Man säger också att artikeln vinklas på olika sätt. Det betyder att man berättar nyheten med olika perspektiv, till exempel utifrån personen som drabbas, eller utifrån myndigheten som fattade ett visst beslut, utifrån rånoffret, eller utifrån personen som begick brottet.

  • Uppbyggnad = viktigaste först
  • Språk = Informativt
  • Stil = sakligt, klart och tydligt


Notis

En notis är ungefär samma sak som en nyhetsartikel fast mycket kortare. Här finns inte någon ingress, utan innehåller direkt all fakta som läsaren behöver för att förstå sammanhanget. En ingress ska vara kort, informativ, effektiv och direkt.

  • Uppbyggnad = viktigaste först
  • Språk = Informativt
  • Stil = sakligt, klart och tydligt


Reportage

Ett reportage skiljer sig från en nyhetsartikel och notis eftersom texten är mycket längre och mer detaljrik. Ett reportage ska vara som en berättelse som ger läsaren upplevelsen att vara på plats. I reportaget ska man kunna uppleva miljön, personerna och händelserna, gärna med sinnen som doft, syn och hörsel. Detaljerna är viktiga, men även om beskrivningarna är detaljerade är det förstås fortfarande viktigt att allt som beskrivs byggs på fakta och är korrekt.

  • Uppbyggnad = tydlig disposition
  • Språk = klart och tydligt
  • Stil = informativt


Referat

Ett referat kan man beskriva som ännu striktare än en nyhetsartikel i formen. Här handlar det enbart om att återge vad någon sagt eller något som har hänt, utan att lägga in några värderingar. Det kan till exempel finnas referat från fotbollsmatcher, tal eller rättegångar.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = klart och tydligt
  • Stil = informativt


Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Man kan till exempel göra en intervju i telefon eller vid ett personligt möte. Ibland skrivs intervjusvaren ihop till en lång text, ibland väljer journalisten att skriva frågorna och därefter svaren, så ordagrant som möjligt.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = varierande
  • Stil = Sakligt och personligt


Personporträtt

Ett personporträtt skrivs ofta med lite djupare bakgrundskunskaper än man får om man bara intervjuar någon. Då kan man behöva göra djupare efterforskningar om personen och sammanhanget, och om möjligt följa personen under längre tid för att sätta sig in i hans eller hennes livssituation och verksamhet.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = varierande
  • Stil = Sakligt och personligt


I en tidning finns också en rad texter som skrivs för att föra fram en åsikt. Någon vill sälja något eller påverka eller underhålla den som läser.


[redigera] ÅSIKTSTEXTER

Ledare

Ledaren är oftast placerad allra längst fram i tidningen. Där kommenteras och diskuteras aktuella frågor i samhället. Det är den enda texten där tidningen uttrycker sin åsikt.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = varierande
  • Stil = Sakligt och personligt


Debattartikel

Vill man framföra en åsikt, kan man skriva en debattartikel till tidningen. Ofta kallas privatpersoners texter för insändare, medan politiker eller företrädare för någon organisation eller något företag skriver debattartiklar som ofta publiceras i närheten av ledarna.

  • Uppbyggnad = tes och argument
  • Språk = Argumenterande
  • Stil = vardaglig, men inte alltför talspråkligt


Krönika

Krönikor skrivs ofta i mer lättsam och personlig ton, gärna med syftet att roa läsarna. Här kan skribenten framföra sina egna åsikter. En vanlig form av krönikor finns på sportsidorna, där aktuella sporthändelser kommenteras.

  • Uppbyggnad = ingen speciell
  • Språk = Informell texttyp
  • Stil = Talspråkligt och vardagligt


Kåseri

Ett kåseri är ännu lättsammare skrivet än krönikan, och bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren lätt kan känna igen sig.

  • Uppbyggnad = ingen speciell
  • Språk = Informell texttyp
  • Stil = Talspråkligt och vardagligt


Recension

I en recension uttrycker skribenten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur eller konst. Oftast hittar man recensionerna på kultursidorna.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = varierande
  • Stil = varierande


Annonser

Tidningens annonser har ett viktigt syfte: att övertyga läsaren att en vara eller tjänst är bra och helst förmå läsaren att köpa något, eller handla på ett visst sätt. Nyttan och fördelarna framhålls förstås i annonserna. Ofta är annonserna mycket bra på att förmedla en viss känsla till läsaren.

  • Uppbyggnad = varierande
  • Språk = klart och tydligt
  • Stil = informativt


[redigera] DELAR I TEXTERNA

Rubrik

Rubriken är en sorts överskrift på artikeln. Skillnaden mellan en rubrik och en överskrift är att rubriken känns "aktiv" - någon gör eller har gjort något. Några exempel:

Snö orsakar trafikproblem i Stockholmsområdet.
Kronprinsessan flyttar in på Haga.
Elpriset är rekordhögt.
Så avslöjas bluffare.

Syftet med rubriken är att locka läsaren att läsa texten. Så samtidigt som det ska verka så intressant som möjligt, så ska läsaren också ha en aning om vad texten handlar om. Därför fungerar inte rubriker som liknar överskrifter av typen:

Lite information från kommunen
Detaljer inför sommaren


Ingress

Ingressen är den allra första och inledande delen i en artikel. Ofta är den markerad grafiskt, till exempel med fet text. Precis som med rubriken så är syftet med ingressen att intressera läsaren att gå vidare och läsa resten av texten. Det är bäst om man kan svara på frågorna när, var, hur och varför redan i ingressen. Man kan också skriva ingressen så att det blir ett intressant påstående eller citat från någon person.


Brödtext

Brödtexten är den längsta textdelen i en artikel, och där ska själva historien eller berättelsen berättas. Ett klassiskt sätt att skriva en nyhetsartikel är att skriva det allra viktigaste först och sedan fylla på med bakgrund, kommentarer och mindre viktiga detaljer. Fördelen med att skriva artikeln så, är att man lätt ska kunna stryka bort text från slutet, om texten är för lång för att passa in på sidan.


Mellanrubrik

Mellanrubrikerna är som små överskrifter mitt i artikeln. Syftet med dem är att lätta upp textmassan och göra läsaren ännu mer lockad och intresserad av att läsa vidare.


Byline, bildbyline och fotobyline

Byline är underskriften på artikeln, med namnet på den person som har skrivit texten. Ibland ligger byline i slutet på artikeln, ibland i början. Det beror på hur tidningssidan är utformad. En bildbyline är en underskrift där det även finns en bild på personen som har skrivit artikeln. En fotobyline är, till skillnad mot en bildbyline, namnet på fotografen som tagit bilden till artikeln.


Bildtext

Bildtexten är den lilla text som ligger intill en bild i en artikel. En bildtext ska med några få ord beskriva sammanhanget, och om det är nödvändigt också förklara vad bilden föreställer, utan att vara övertydlig. Är det personer eller husdjur på bilden är det alltid viktigt att skriva vad de heter, och lika viktigt är det att namnen är rättstavade.


Grafik

Grafik är kartor och teckningar som kompletterar artiklarna. Poängen med grafiken är att förklara komplicerade saker och händelser genom att man ser det schematiskt på bild. Har det till exempel skett en komplicerad tågolycka, kan förloppet förklaras enklare om man ser hur tåget åkte och vad som hände.


Löpsedel

En löpsedel är den säljande affisch som sätts upp där man säljer tidningar - alltså som tidningarnas reklampelare. Den berättar extra säljande om vad en tidning innehåller. För kvällstidningar är löpsedeln viktig eftersom läsarna dag för dag avgör om kvällstidningen är värd att köpa. Morgontidningar är inte lika beroende av en säljande löpsedel då de säljer nästan hela sin upplaga via prenumerationer.


[redigera] Källor

Artikeltexten från https://trello.com/c/oZAx54jd - ursprungsförfattare: Jesper Isaksson

Uppdelning: http://larare.at/svenska/moment/texttyper/texttyper.html

Personliga verktyg