Om vad som ska utföras under lärarens reglerade arbetstid jämfört med förtroendearbetstiden

Vilka arbetsuppgifter förväntas lärare i grundskolan göra på sin förtroendetid jämfört med sin arbetsplatsförlagda tid?

För lärare i grundskolan med ferietjänst är arbetstiden uppdelad i en reglerad del (ofta kallad arbetsplatsförlagd tid) och en förtroendearbetstid. Fördelningen styrs av kollektivavtal och innebär normalt att 1 360 timmar av årsarbetstiden är reglerade, medan resterande tid (upp till den totala årsarbetstiden på ca 1 700–1 800 timmar) är förtroendetid.

Här är en genomgång av vilka arbetsuppgifter som förväntas göras på respektive tid:

Reglerad arbetstid (Arbetsplatsförlagd tid)

Den reglerade arbetstiden styrs av arbetsgivaren och ska rymma allt arbete som rektorn beordrar eller schemalägger. Denna tid används för:

Undervisning: All schemalagd lektionstid med eleverna.
Planerings- och mötestid: Gemensamma konferenser, arbetslagsträffar och andra möten som arbetsgivaren kallar till.
Elevstöd och tillsyn: Arbetsuppgifter som rastvakt, måltidspedagogik eller måltidsvakt.
Utvecklingssamtal och föräldramöten: Samtliga utvecklingssamtal och planerade föräldramöten ska genomföras inom den reglerade arbetstiden.
Rättning av nationella prov: Arbete med att rätta och bedöma nationella prov ingår i den reglerade tiden.
Kompetensutveckling: Gemensam och individuell fortbildning (med ett riktmärke på ca 104 timmar per år) ska rymmas här.
Iordningställande av material: Den reglerade tiden ska rymma att läraren är på plats före och efter lektioner för att till exempel ta fram material eller ställa i ordning lokaler.
Särskilda uppdrag: Om rektorn ger läraren i uppdrag att utföra specifika uppgifter, som att revidera en likabehandlingsplan, ska tid för detta planeras in i den reglerade tiden.

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstiden är den tid läraren själv förfogar över och fördelar över året utifrån när behoven är som störst. Den är avsedd för:

Enskilt för- och efterarbete: Lärarens egen planering av lektioner, förberedelser av undervisningsmaterial samt efterföljande reflektion och dokumentation som inte är gemensam.
Spontana kontakter: Oförutsedda eller spontana kontakter med elever och vårdnadshavare som sker utanför schemalagd tid.
Viss egen utveckling: Eget läsande eller omvärldsbevakning som läraren bedömer nödvändig för att hålla sig ajour i sitt ämne eller yrkesroll.

Viktiga skillnader att notera:

Arbetsgivarens ledningsrätt: Rektorn kan inte beordra att arbetsuppgifter som egentligen ska ligga i den reglerade tiden (exempelvis utvecklingssamtal eller rättning av prov) ska utföras på förtroendearbetstiden om den reglerade tiden inte räcker till.
Flexibilitet: Läraren har förtroendet att själv avgöra när och var förtroendearbetstiden utförs, medan den reglerade tiden oftast är bunden till arbetsplatsen och fasta klockslag i ett schema.
Arbetsmiljö: Det ligger i lärarens ansvar att se till att förtroendearbetet inte överskrider de avsatta timmarna och att regler om vila och återhämtning följs.

Vad händer om den reglerade tiden inte räcker till?

Om den reglerade arbetstiden (de 1 360 timmarna per år) inte räcker till för de uppgifter som arbetsgivaren har beordrat, är det rektorns ansvar att prioritera och organisera om arbetet. Här är de huvudsakliga åtgärderna och reglerna som gäller när tiden inte räcker till:

Omprioritering av arbetsuppgifter: Rektorn måste tillsammans med läraren planera vilka uppgifter som tillfälligt kan läggas åt sidan för att skapa utrymme för tidskrävande uppdrag, till exempel revidering av planer eller genomförande av nationella prov. Det är rektorn som fattar besluten om prioriteringar och organisation.
Beordrad övertid: Om arbetsuppgifterna inte ryms inom den reglerade tiden och situationen är akut eller beror på oförutsedda händelser, kan rektorn beordra övertid. Övertidsarbete ska vara en tillfällig lösning för arbetstoppar och ersätts enligt kollektivavtalet.
Förbud mot att använda förtroendetid: Arbetsgivaren kan inte beordra att uppgifter som hör till den reglerade tiden (exempelvis utvecklingssamtal eller rättning av prov) ska utföras på lärarens förtroendearbetstid. Förtroendetiden är avsedd för lärarens eget för- och efterarbete och disponeras av läraren själv.
Arbetsmiljöansvar: Rektorn har ett lagstadgat ansvar för lärarnas arbetsmiljö och måste säkerställa att arbetsbelastningen inte leder till ohälsa. Om schemat innebär att tiden inte räcker till, bör läraren använda verktyg som "Arbetstidskollen" och lyfta frågan med sin chef.
Flexibilitet över året: Även om 1 360 timmar är gränsen per år, finns inget fast mått per enskild vecka. Reglerad tid kan fördelas ojämnt så att läraren arbetar fler timmar under intensiva perioder och färre timmar under lugnare perioder, så länge det totala årsbeloppet hålls.

Sammanfattningsvis ska en lärare aldrig "bjuda" på sin förtroendetid för att hinna med uppdrag som rektorn har lagt ut; om tiden inte räcker är det en organisatorisk fråga som måste lösas genom prioritering, resursförstärkning eller övertidsersättning.