SO bortom Lgr22 - historia

Vad kan barnen om sin historia? Vad vill vi att de ska kunna? Det måste vara grunden till undervisningen.

Egentligen finns det två olika block i historieämnet. dels vår kultur. Vi förväntar oss en allmänbilding där folk vet i alla fall lite grann om både andra världskriget, triangelhandeln och Gustav Vasa.

Samtidigt ill vi att eleverna ska förståelse för vår nutid, beroende på vad som hände förr.

Kultur

Här ingår den traditionella historieundervisningen. I lågstadiet lär eleverna sig allmänna drag om stenålder, bronsålder och järnålder. Sveriges forntid är det viktigaste, inte hur det till exempel var i antikens Grekland under samma period.

I mellanstadiet lär de sig mer om vikingar, medeltiden, renässansen, stormaktstiden, frihetstiden och den Gustavianska tiden. Även här är det viktigaste vad som hände i Sverige och Norden och ganska litet tid läggs på vad som hände i den övriga världen.

I högstadiet, slutligen, gås flodkulturerna och den klassiska antiken i Grekland och Rom vanligtvis igenom i år 7. Därefter är revolutionerna kärnan i undervisningen: amerikanska, franska och den industriella. Ibland även den ryska. Till dessa hör då upptäckterna av nya världen, slavhandeln över Atlanten, Krigen i Nordamerika liksom Napoleons härjningar i Europa. Första- och andra världskriget samt kalla kriget. I högstadiet ligger perspektivet främst på Europas och Nordamerikas historia. Tiden räcker inte till mycket mer än så.

Av tradition är detta genomgående det vi kallar politisk historia. det är hur kungar, ibland drottningar, styrt olika länder och de krig som uppstått på grund av olika konflikter mellan härskarna. Sedan finns det andra former av historia, som kulturhistoria, konsthistoria, teknikhistoria osv. och ibland kommer det med i den ordinarie historieundervisningen under någon lektion, men i praktiken är det bara politisk historia som lärs ut i grundskolan. Dessutom brukar tidsbrist göra att undervisningen tar slut vid kalla kriget. Återstående lösryckta lektioner före sommarlovet brukar bli något tema eller "fördjupa dig själv"-uppgifter.

Av den anledningen borde historieundervisningen inte utgå från kultur och tradition i första hand och elevernas rötter i andra, utan tvärt om. Och då beror det så klart på om eleven är traditionellt svensk eller har rötterna i något annat land.

Invandrade elever

Alla invandrade elever kan inte få sin historia i blickfånget utan skolan borde koncentrera sig på de största grupperna. Vad har vi för stora invandrargrupper?

• Finländare är traditionellt sett en av de största grupperna. Dels för att Finland är ett grannland, dels för att finländare till rätt nyligt ärt sig svenska i skolan och därför lätt kunnat arbetskraftsinvandra till Sverige. Därför behöver Finland få en stark ställning i historieböckerna. Hur Finland blev svenskt under medeltiden. Finlands roll för Johan och de övriga Vasasönerna under renässansen. Hur Sverige förlorade Finland under napoleonkrigen och hur Finland blev fritt under ryska revolutionen. Vinterkriget och fortsättningskriget under andra världskriget bör också få en tydlig plats i undervisningen om andra världskriget.

• Flyktingar från forna Jugoslavien har varit en stor invandrargrupp ända från 1960-talet men med en enorm topp under krigen i Jugoslavien under 1990-talet. Därför är det viktigt att få med Osmanernas erövringar på Balkan under 1500-talet. Hur Jugoslavien bildades i samband med Osmanernas sönderfall efter första världskriget. Chetniks och Ustasjas strider med och mot kommunistiska partisaner under andra världskriget. Jugoslaviens roll som självständig part utanför Warszawapakten under kalla kriget och slutligen jugoslavienkrigen under 1990-talet.

• Flyktingar från Irak och Syrien. Irakier har kommit till Sverige ända sedan Irak gick in i Iran 1980. Därför bör Iraks historia under Saddam Hussein tas upp från tiden före det kriget. Sedan kom Kuwaitkriget och Irakkriget som USA initierade. Slutligen kom Daesh härjningar. Iraks historia är därför en viktig del i undervisningen. Syriens moderna historia följer med, i samband med Arabiska våren 2010 och det inbördeskriget kan med fördel tas upp i historieundervisningen i slutet av nian, som en lämplig avslutning på historieämnet.

• "The Great Game", kampen om Afghanistan, har drivit ut afghaner från sitt land sedan 1800-talet. Det kan tas upp från den Viktorianska eran och kolonisationen för att poängtera landets geografiska nyckelroll, fram till Sovjets intåg i landet, bildandet av Mujahedin och i förlängningen al-Quida. Attackerna mot WTC och slutligen koalitionens anfall på landet. Oroligheterna i Afghanistan har drivit framför allt hazarer att fly till Sverige och resten av Europa.

• Somalier, etiopier och övriga från Afrikas horn r överrepresenterade vad det gäller flyktingar från Afrika i Sverige. Ta upp situationen ända sedan 1800-talet och kolonialismen och hopa till situationen efter andra världskriget när länderna slog sig fria. Somalia, Djiunboti och Etiopien har varit i konflikt med varandra mer eller mindre hela tiden sedandess. Just Afrikas horn behöver även förklaras geografiskt, för att eleverna ska förstå varför vissa delar av Afrikas horn drabbas av svår torka med jämna mellanrum samtidigt som andra delar innehåller Nilens källor.

Svenska elever

Har eleverna rötterna i Sverige vet de att Sverige är ett av världens bästa länder att bo i. Levnadsstandarden är hög liksom utbildningsnivån och vi har haft fred i landet sedan 1809. Däremot vet de sällan varför vi har det så bra, eftersom historieundervisningen oftast slutar strax innan rekordåren.

För en heltäckande undervisning bör du få med rekordåren, när Sverige stod med en helt oskadad industri efter andra världskriget samtidigt som Europa behövde byggas upp. Socialdemokraternas starka ställning bör tas upp, fram till valet 1976 när borgarna fick makten. Lyxperioden under 1980-taet bör komma med och den ekonomiska kraschen i 1990-talets början med en extrem lågkonjunktur och en rasism utan motstycke i landet. Samtidigt som en stor flyktingvåg av ex-jugoslaver strömmade in i landet för att komma undan krigen på Balkan.

Efter det kom uppbyggnaden av ekonomin igen, globaliseringen med företagsflyttarna, en ny arbetsmarknad som främst är högteknologisk och ungdomar utan gymnasiebetyg slås ut. Fram till ungefär 2010-2015 när Arabiska våren kom och medförde den största flyktingvågen i svensk historia.

Det som skett några år innan nutid är ju inte längre historia, utan klassas hellre in som samhällskunskap.

Tid?

Som du kanske insett när du läst kommentarerna så sker det mesta av det som beskriv här ovanför under tiden efter det kalla kriget. Något som kan tyckas märkligt med tanke på att historieundervisningen normalt sett slutar senast 1989, med berlinmurens fall, på våra skolor. Men varifrån kommer tiden till att undervisa om allt detta?

Det ska du få svar på i den här boken. Huvudsaken är ändå att du håller med om att det är viktigt att även dessa delar kommer med i historieundervisningen.