Samiska

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

sprakkarta-1.gif

Det samiska språket är släkt med finskan, men så pass olikt att en same och en finne inte förstår varandra. Samiskan är uppdelad i flera olika dialekter som dessutom är så olika varandra att samer som bor långt ifrån varandra inte förstår varandra.

Det samiska språket är mycket påverkat av samernas traditionella levnadssätt och är mycket rikt på ord som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är samiskan väldigt användbart eftersom det har hundratals ord som rör just renar som inte finns i svenskan eller finskan.

I samernas område ligger snön på marken hälften av året så det finns naturligtvis också en mängd ord för att beskriva snö. De anger t.ex. snömängden, snöns konsistens, ytan, olika slags skid- och slädföre, det orörda snötäcket, rimfrost och snö på buskar och träd. Ordet vacha (nordsamiska) anger första snön på hösten eller nysnö ovanpå gammal snö. Egentligen menas spårsnö, spår kan ju ses i nysnön. Något som är betydelsefullt både för jägaren och renskötaren.


Innehåll

Samisk kultur

Den samiska kulturen var en nomadkultur där samerna följde renarnas vandringar från fjälltopparna på sommaren ner till skogarna på vintern.

Exempel på samisk kultur

Dialekter

Samiskan indelas i tre huvuddialekter: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Dessa huvuddialekter delas i sin tur in i nio underdialekter. I Sverige talas nordsamiska och lulesamiska, som är centralsamiska underdialekter, samt sydsamiska. Exempel på olika uttal:

Svenska:
  • nej, jag inte
  • du inte,
  • de inte, den inte
  • vi två inte
  • ni två inte
  • de två inte
  • vi inte (tre eller fler)
  • ni inte (tre eller fler)
  • de inte (tre eller fler)
Nordsamiska:
  • in
  • it
  • ii
  • ean
  • eahppi
  • eaba
  • eat
  • ehpet
  • eai
Lulesamiska:
  • iv
  • i
  • ij
  • en
  • ähppe
  • äbá
  • ep
  • ehpit
  • e

Språkuppbyggnad

Det som är speciellt för det samiska språket är att det läggs s.k. kasusändelse till substantivens slut. I samiskan böjs både verb och personliga pronomen i singularis, dualis och pluralis. Man skiljer alltså på om det är en person, två personer eller flera personer.

Det nordsamiska alfabetet:

A Á B C Č D Đ E F G H I J K L M N Ŋ O P R S Š T Ŧ U V Z Ž

Ortnamn

Vägskylt på svenska och samiska, fotograf: Bjørn Utne

Ett av de tydligare tecknen på samiskans på verkan är alla olika samiska namn på kartan. Älvar, berg, bäckar osv. i norra Sverige har ofta namn som vi inte förstår betydelsen av. Även ortnamn som Luleå, Skellefteå och Umeå har samiskt ursprung även om vi vanligtvis inte tänker på det. De stora norrlandsälvarnas svenska namn går i de flesta fall tillbaka på samiska motsvarigheter. Om inte samerna hade varit vid kusten när svenskarna kom, hade vattendragen naturligtvis fått svenska namn.

Samiska lånord

Det finns inte många ord i det svenska språket med samiskt ursprung, men några har vi, t.ex.:

gukse - Kosa/kåsa (liten kopp med handtag)

goathe – kåta (traditionell samisk bostad)

vátjav – vaja (renko)


Lånord i samiskan

Linux med nordsamiska menyer

Samiskan har hela tiden fått nya lånord från de språk som funnits runt den: svenska, norska, finska, ryska osv. men under de senaste decennierna har tiotusentals nya ord kommit in i samiskan, både inlån och nybildningar.

Några exempel:

sihkkel - cykel

mánáidgárdi - daghem (ordagrant "barnagård")

dihtor - dator

Ett språk utvecklas hela tiden i takt med samhället och dess behov. En naturlig tvåspråkighet finns, av förståeliga skäl, hos alla samisktalande personer.

Officiellt svenskt minoritetsspråk

Sedan år 2000 är samiskan officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att samisktalande har rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och äldreomsorg på samiska, inom det så kallade förvaltningsområdet.


Författare

Det finns inte många författare som är kända utanför det samiska språkområdet. Ann-Helén Laestadius har skrivit boken ”SMS från Soppero” , en ungdomsbok om kulturkrockar mellan svenskt och samiskt som hon fått pris för.


Exempel

Vill man se olika textexempel på nordsamiska finns det en nordsamisk wikipedia här:

http://se.wikipedia.org/wiki/V%C3%A1ldosiidu

Så här står det t.ex. om Sverige:

Ruoŧŧa

Ruoŧŧa dahjege Ruoŧa gonagasriika (ruoŧagillii Sverige) lea riika Eurohpás. Dan rádjeriikkat leat Suopma ja Norga. Ruoŧa oaivegávpot lea Stockholbma.


Ett annat exempel är Sofia Jannok, en sångerska som blivit känd även utanför samiska kretsar. Hon sjunger på samiska och har gett ut egna skivor. Här är ett exempel på låten "Irene" från albumet Áššogáttis/Vid gnistorna.


Irene

Sáre- go vuomi guobirbealjážat

njolggiidedje


Ántte Nils-Duommá Ber-Ántte Irene...

Sáre- go vuomis


de guobirbealjážat nu njolggiidedje...

Ántte Nils-Duommá Ber-Ántte Irene...


Översättning:

I Sárevuomi

sprang den öronmärkta renen iväg


Ántte Nils-Duommá Ber-Ántte Irene


I Sárevuomi

sprang den öronmärkta renen iväg


Ántte Nils-Duommá Ber-Ántte Irene


Sofia Jannok sjunger Waterloo på samiska:

Källor

http://www.fjallen.nu/sapmi/spraket.htm

Karta över samiskan: http://modersmal.skolverket.se/samiska/

http://www.samer.se/1185

http://sv.wikipedia.org/wiki/Samiska

http://www.lyrics.com/irene-lyrics-sofia-jannok.html

http://se.wikipedia.org/wiki/Ruo%C5%A7%C5%A7a

Personliga verktyg