Skillnaden mellan summativa och formativa uppgifter

Ibland finns det frågor bland eleverna om varför vissa uppgifter inte rättas av läraren, eller varför vissa uppgifter bara kan göras under lektionerna. Orsaken är hur uppgifterna bedöms. Det är skillnad på summativa och formativa uppgifter.

SUMMATIVA UPPGIFTER

Eleverna bedöms genom ett prov eller ett läxförhör. Fram tills dess gör de anteckningar/tankekartor under genomgångarna och dessutom får de vanligtvis instuderingsuppgifter. Dessa rättas inte och de kan göra dem hemma, eftersom bedömningen baseras på resultatet i provet/läxförhöret => summan av de kunskaper eleven visar att den lärt sig fram till provet/läxförhöret. Dessa uppgifter kan oftast göras upp till A-nivå eftersom de är svårt att fuska på proven.

FORMATIVA UPPGIFTER

Dessa görs under lektionen. Eleverna får inte göra dem hemma på grund av fuskrisk med AI. Fuskrisken gör dessutom att de oftast är E-nivå på dem, ibland upp till C. Uppgifterna blir låsta när lektionen är slut. Läraren måste hålla reda på vilka elever som var sjuka varje lektion för att kunna "förbise" den lektionens resultat vid betygssättningen. Eleven kan ju inte rå för att den är sjuk den lektionen och kan inte heller göra uppgiften efteråt, eftersom läraren spärrar den möjligheten efter lektionsslutet.

INLÄMNINGSUPPGIFTER - FORMATIVA OCH SUMMATIVA

Ibland får eleverna formativa inlämningsuppgifter. Då arbetar de med med uppgifterna både i skolan och hemma men det är tänkt att en viss del ska hinnas klart på en lektion. Dessa uppgifter är extremt lätta att fuska med och har blivit allt ovanligare. I praktiken är de formativa, det är vad de gör varje lektion som bedöms i slutändan, fast alla lektioners resultat rättas tillsammans efter inlämningen. Genom att kräva källor till all text i dem går det att kontrollera att elever skriver själva. Fördelen är att läraren inte behöver hålla ordning på vilka elever som är sjuka eftersom alla elever kan göra missade uppgifter under senare lektioner. Om de arbetar i samma arbetshäfte/arbetsbok.

Ett traditionellt forskningsarbete är uppbyggt på ett liknande sätt, men det är summativt. Eleven utgår från en uppsatsmall och kan arbeta med valfri del av uppsatsen under lektionerna. Eleven utgår från en frågeställning som kräver att den "forskar själv" i andra texter än läroboken. Till exempel: "Varför fick inte kvinnor i Sverige rösträtt förrän 1921?" eller "Vad finns det för skillnader och likheter mellan Napoleons och Hitlers maktövertagande?". Ska elever över huvud taget ges denna typ av arbetsuppgifter är källor på all text ett krav, för att i alla fall stoppa upp fusk med AI.

I bägge fallen rättas arbete av läraren efter inlämning. Lärarna har därför alltid en deadline då stora arbeten måste vara inlämnade före deadline för att lärarna ska hinna rätta dem.

Du kan läsa mer om problemen med fusk här: Lgr22, AI och fusk med texter i skolämnena.