Skriva dialog

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

Dialog är när personer i en text talar med varandra eller med sig själv och det är något många elever har problem med, trots att det egentligen är väldigt enkelt.


Man kan säga att det finns två olika grundläggande sätt att skriva dialog. Det ena är att skriva in dialogen i texten och markera att det är dialog genom att ha citattecken före och efter. Det andra sättet är att använda sig av tankstreck, även kallat pratminus, på en ny rad för att visa att personen i texten talar. Tecknet ser ut så här: – och är något längre än ett vanligt minustecken: -

De två tecknen kan se exakt likadana ut i vissa typsnitt.

Vill du få fram tankstrecket i Windows kan öppna programmet "Anteckningar" och därefter hålla ner ALT-tangenten medan du skriver 0150 på den numeriska delen av tangentbordet. När du sedan släpper upp ALT-tangenten har du ett tankstreck.


Skriv gärna dialog så att varje person får ett eget sätt att tala, det underlättar för läsaren och det blir enklare att förstå vem som säger vad i dialogen utan en massa ”sade hon” eller ”sade han” i den.


Ett enkelt sätt att känna efter att dialogen är välskriven är att läsa den högt. Om det går hackigt och du märker att du har för många ”sade han”, ”tänkte hon”, ”viskade han”, ”ropade han med hög röst”, ”sade han allvarligt” osv. får du sätta dig ner och stryka i dialogen.


Dialog skall föra handlingen framåt. Ta bort alla artighetsfraser och konstigheter vi vanliga människor har i verkliga livet och behåll bara så mycket dialog som nödvändigt. Det blir texten bättre av.


Hur bäddar man in dialog i texten?

Här är ett exempel ur Camilla Läckbergs bok ”Predikanten”:

”Linda?” 
Typiskt, inte ens här i stallet fick hon vara i fred.
”Linda?” Rösten blev mer uppfordrande. Han visste att hon var här, så det var ingen idé att försöka smita.
”Jaa, det var ett jävla tjat. Vad är det?”
”Du behöver faktiskt inte tala till mig med ett sådant tonfall. Jag tycker inte att det är så mycket begärt att du försöker vara lite hövlig.”
Hon muttrade bara några svordomar till svar, och Jacob lät det passera.
”Du är faktiskt min bror och inte min farsa, har du tänkt på det?”
”Jag är väl medveten om det, ja, men så länge du bor under mitt tak, så har jag faktiskt ett visst ansvar för dig.”

Citattecknen visar att en person pratar. Dessutom har Camilla ansträngt sig så att man skall uppfatta att de två personerna pratar på olika sätt för att det skall vara ändå tydligare vem som talar.

Om man vill ha ett citat i en dialog med citattecken använder man enkelt citattecken:

"Vad heter han egentligen?" undrade läraren.
"Han heter Karl Johan Adlerstjärna men kallas för ’Körven’."

Använder du citattecken uppstår ett undantag i språket eftersom citattecknet kommer efter punkten i meningarna.

Om dialogen finns inuti en mening och dialogen avslutas med ! eller ? kan man ändå fortsätta med små bokstäver bakom, det är också ett undantag från vanlig, skriven svenska. Det är inget måste. Det går bra att börja en ny mening med stor bokstav efter ! och ? tecknen också. Huvudsaken är att dialogen flyter och inte verkar upphackad.

Hur använder man tankstreck (pratminus)?

Här är ett exempel ur August Strindbergs bok ”Röda rummet”:

Falk välkomnade honom på ett rått och överlägset sätt, som antydde dels att han föraktade smicker, i synnerhet från det hållet, 
dels att den inträdande åtnjöt förtroendet att vara hans vän. 
- Nå det känns skönt att ha sin kongliga fullmakt! Va?! Min far hade också kunglig fullmakt... 
- Förlåt min lilla bror, jag har bara konstitutorial. 
- Nå konsistorial eller kongl. fullmakt är precis detsamma; ska du lära mig det, du? Min far hade också kunglig fullmakt... 
- Jag försäkrar bror! 
- Försäkrar! Vad menar du med försäkra! Tror du att jag står och ljuger. Säg? Menar du verkligen att jag ljuger? 
- Nej för all del, du ska inte ta i så hett! 
- Du erkänner sålunda att jag inte ljuger, alltså har du då kunglig fullmakt. Vad står du och pratar smörja för då! Min far... 
Den bleke mannen som redan vid inträdet i kontoret tycktes ha en pluton furier efter sig, eftersom han skallrade i alla leder, 
störtade nu fram mot sin välgörare, fast besluten att göra processen kort innan kalaset började, så att man sedan kunde få vara i ro. 
- Hjälp mig, stönade han som en drunknande, i det han drog fram ett revers ur bröstfickan. 

Ofta används även ett kolon i slutet på raden innan om det är uppenbart att personen som man skriver om skall tala:

Läraren var röd i ansiktet. Han drog häftigt ner luft i lungorna och vrålade:
-Nu slutar ni! för att sedan falla ihop som en tom säck på stolen vid katedern.


Om du skriver tecknen ! eller ? inuti dialogen är det ibland fullt naturligt att fortsätta med liten bokstav. Detta är ett undantag till regeln att meningar avslutas med ! eller ?. Naturligtvis kan du sluta meningen och börja med stor bokstav istället, om det känns mer naturligt, trots att du är mitt i en dialog. Även om det ser fruktansvärt fult ut är det tillåtet att ha ett kommatecken bakom ! eller ? i en dialog.


Många författare gör tre mellanslag, eller ett litet indrag i handskriven text, innan de fyller i pratminustecknet för att visa att dialogen påbörjas av en ny talare.


Man skall undvika att skriva ’’sade han’’ för ofta. Det styckar upp dialogen och den blir mycket bättre om man läsare förstår vad som sägs av innehållet i dialogen. Jämför:

-Nu är jag trött, sade han. 

med

Han gäspade stort och sträckte på sig.
-Nu är jag trött.

Vilken sorts dialog tycker du verkar vara bättre?


Om samma person talar flera meningar efter varandra använder man inte pratminus varje gång, utan bara om det är en ny talare. Se Karin Boye i boken "Kallocain" när huvudpersonen talar med hembiträdet:

Och jag kunde inte inse, vad som kunde förvrängas och användas emot mig, inte heller hur det skulle kunna skada Staten, 
ifall ryktet om min uppfinning spreds i förväg.
- Det är något jag hoppas Staten kommer att få nytta av, sade jag. Ett medel, som får vilken människa som helst att blotta sina hemligheter,
just allt sådant som hon förut har tvingat sig att tiga med, av skam eller rädsla. Är ni härifrån staden, medsoldat hembiträde? 
- Nej, sade hon och rodnade, jag är utifrån. Närmare förklaringar om varifrån man kom var strängt förbjudna, 
eftersom de kunde utnyttjas i spionagets tjänst. Det var naturligtvis därför hon rodnat.

Vill man förtydliga texten ändå mer kan man se till att så mycket som möjligt av dialogen hamnar på egna rader och se till att varje dialogstycke får ett indrag. Skriver man på det sättet bör också varje nytt stycke text få ett likadant indrag. Samma text:

Och jag kunde inte inse, vad som kunde förvrängas och användas emot mig, 
inte heller hur det skulle kunna skada Staten, 
ifall ryktet om min uppfinning spreds i förväg.
   - Det är något jag hoppas Staten kommer att få nytta av, sade jag. 
Ett medel, som får vilken människa som helst att blotta sina hemligheter, 
just allt sådant som hon förut har tvingat sig att tiga med, av skam eller rädsla. 
Är ni härifrån staden, medsoldat hembiträde? 
   - Nej, sade hon och rodnade, jag är utifrån. 
  Närmare förklaringar om varifrån man kom var strängt förbjudna, eftersom 
de kunde utnyttjas i spionagets tjänst. Det var naturligtvis därför hon rodnat.

I de olika exemplen finns ibland ett mellanrum mellan tankstrecket och texten, och ibland inte. Båda sätten är godkända, bara man gör likadant i hela texten. Man får inte blanda sätten, det är dålig svenska.

Källor

http://camillalackberg.se/Om-Camilla/Deckarskolan/Lektion-4---Dialog/

http://runeberg.org/rodarum/04.html

http://runeberg.org/kalocain/01.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tankstreck

Personliga verktyg