Skriva online läromedel

Det är sorgligt, men sant, att de bästa exemplen på hur man skriver läroböcker online, är motsatsen till de stora förlagens läromedel. Jag har inte sett alla, men de jag har sett dras med flera problem. Främst att online-läroboken är en kopia av den tryckta boken. Det är inte dåligt. Då kan elever ändra storlek och typsnitt på texten, för att få den mer "läsvänlig", eller få texten uppläst genom en röstsimulator. Men förlagen missar de digitala möjligheterna.

När en pappersbok trycks är bilder bland det dyraste att sätta in. Det förlänger antalet sidor i boken och de kostar pengar att köpa in. Bägge delarna är negativa för förlaget. Online försvinner problemet med sidantalet och ett förlag bör ha råd att köpa in fler bilder till läroböckerna när möjligheten ändå finns att visa upp ett oändligt antal bilder.

Vad skiljer online-boken från pappersboken?

I en onlinebok går det att lägga in animationer och enkla simulationer, för att förtydliga olika begrepp. Detta gäller främst NO-ämnena, men alla ämnen kan a nytta av animationer. De är enkla att skapa, om förlaget har en anställd artist eller konstnär, och går ju inte att lägga in alls i en pappersbok.

Filmklipp går bra att lägga in online samtidigt som det är omöjligt i en pappersbok. Att lägga in Youtubeklipp, som Grundskoleboken har, fungerar bra om det är enskilda lärare som arbetar gratis på sin fritid, men ett förlag ska kunna köpa in relevanta filmklipp, eller skapa dem själv, utan att lita på att inlänkade klipp ska finnas kvar under lång tid. Det finns förlag som har inlänkade Youtubeklipp, so allt som oftast inte fungerar, eller inte är textade på svenska, vilket är helt förkastligt i en produkt som kommunerna betalar för.

Textade klipp är en förlängning av inlänkade klipp. Om förlaget äger filmen går det att lägga in text med både förklaringar och enkla frågor i filmen. Text som visas upp samtidigt som filmen visas, vilket gör det lättare att förstå än om frågor eller förklaringar läggs in i separata dokument eleverna jobbar med efter att filmen visats.

Ljudklipp fungerar bra i online-böcker. Det ger tex. mer att lyssna på kända människor i historien, än att läsa om vad de sagt. Författaren kan läsa in instruktioner som sedan avlyssnas för att förstärka inlärningen. En mänsklig röst låter dessutom alltid bättre än röstsimulatorernas röster.

Bildspel går att lägga in direkt i en online-lärobok på ett sätt som är helt omöjligt i en textbok. samtidigt tar ett inbäddat bildspel inte mer utrymme än en enda bild normalt gör.

När det gäller att förklara begrepp och svåra ord är det suveränt enkelt att lägga in "pop-up" med förklaring när en elev för musen över ordet, eller klickar på det. Detta kanske är den viktigaste förbättringen av en digital text, men inte ens det lyckas förlagen lägga in i sina online-böcker.

Interaktiva arbetsuppgifter för eleverna inuti texten underlättar inlärningen väsentligt. Javascript är lättare att lära sig än Python och även på en mycket enkel nivå, som att textrutor färgas röda eller gröna beroende på om eleven skriver fel eller rätt text i rutan, får eleverna god hjälp. Bilder kan förses med textrutor där eleverna ska skriva direkt i rutan om saker de ser på bilden. Med serverbaserade programmeringsspråk, som PHP, går det gömma rätt svar för eleverna för att stoppa hackare från att hellre kika igenom koden än att göra uppgifterna. Vissa förlag har ett enkelt system där elever ska besvara formulär med frågor till texterna, svar som läraren sedan ska hålla reda på. Enligt egen erfarenhet vill inte lärare ha ytterligare ett system att hålla reda på. Därför ska den här typen av uppgifter vara självrättande.

Kort sagt...

• Det ska finnas förklaringar för svåra ord och begrepp. Förklaringarna kan bestå av ytterligare text, bilder, filmklipp eller ljudklipp. Det viktiga är att de faktiskt finns där.
• Multimedia ska utnyttjas, eftersom det dels inte kostar något mer än inköp av multimedia och dels är utformat för att användas online. Till skillnad från användningen av tryckta böcker.
• Det ska finnas interaktivitet i texten som engagerar eleverna. Enkla tester, frågesporter osv. som är självrättande och som eleverna kan använda för att snabbt fördjupa kunskaperna kring ämnet i lärobokstexten.

Varför gör inte förlagen detta?

En följdfråga bir naturligtvis: "Varför gör inte förlagen detta redan nu?". Jag har inget bra svar. Personligen tycker jag att det inte borde vara alltför dyrt för ett förlag att köpa in lite mer rättigheter till multimedia och köpa in tjänster från konstnärer och filmskapare när rätt multimedia skans. Liksom det inte borde vara en oöverkomlig kostnad för förlagen att leja in en student som lärt sig JavaScript för lite mer interaktivitet, men jag verkar ha fel.

Det är troligen kostnaden, tillsammans med det faktum att de som är utvecklingsledare i företagen inte riktigt vet vad som kan göras, som sätter käppar i hjulen för utvecklingen av bra online-böcker.