Åtgärder

Svenska dialekter

Från Skolbok

Gult=sydsvenska mål, grönt=götamål, rosa=sveamål, blått=norrländska mål, rött=östsvenska mål, brunt=gotländska.

Även om vi svenskar har ett och samma språk, finns det stora skillnader i hur vi talar och uttrycker oss. Ungdomar talar inte på samma sätt som vi äldre. Olika yrken har sina språk. Vissa grupper i samhället, t.ex. idrottsmän, har sina speciella språk. Människor med olika social bakgrund uttrycker sig också på olika sätt.

Den mest påtagliga skillnaden inom svenska språket är dock de olika dialekterna. Människor som bor inom ett visst område i landet talar sin egen dialekt. Dialekterna uppstod på den tid då människorna levde isolerade från varandra genom berg och stora skogar och det inte fanns några vägar mellan byarna.


Man brukar dela in det svenska språket i sex stora dialektgrupper som alla har sina särdrag.:

1. Sydsvenska mål

2. Götamål

3. Sveamål

4. Norrländska mål

5. Östsvenska mål

6. Gotländska

Det finns ett verkligt ambitiöst projekt på:

http://swedia.ling.gu.se/

Där kan du lyssna på hur både unga och gamla låter på olika platser i Sverige. Samtliga dialektexempel i texten är hämtade därifrån.


Sydsvenska mål

Några typiska drag för sydsvenska dialekter:

  • R- uttalas långt bak i munnen, vid tungroten.
  • U uttalas som o, hunden uttalas honden
  • A uttalas som ”aå” (ibland au), tak uttalas taåk.
  • P, T, K i slutet av ord och mellan vokaler blir B, D, G. Gapa blir gaba, mat blir mad, tak blir tag.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Bara i Skåne som talar om en hund:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Skane/Bara/bar_om_pbN.mp3

Exempel på skånska

Timbuktu sjunger "Alla vill till himmelen men få vill ju dö" och Mat-Tina gör efterrätt.

Götamålen

Några typiska drag för götamålen:

  • Om det förekommer flera R i ett ord uttalas ofta första R:et med tungroten men det sista R:et med tungspetsen, t.ex. i ett ord som ”röra”.
  • Konsonater försvinner i orden. T.ex. skulle blir sulle, tillbaka blir tebaka.
  • De uttalas ”di”
  • "Tjockt" L (uttals med tungan så bred som möjligt) i ord som flicka, blåsa, folk.
  • I många ord ändras I och Y till E och Ö, fisk blir fesk, kyrka blir körka, nyckel blir nöckel.
  • I östgötskan uttalas V som OI i början av ord. Visste uttals Oisste.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Korsberga i Västergötland som talar om självhushållning:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Vastergotland/Korsberga/kor_om_red_pbN.mp3


Exempel på götamål

Från tv-serien "snickeriet", östgötamål.

Bert Karlsson retar upp kameler på västgötamål.

Sveamålen

Några typiska drag för sveamålen:

  • T försvinner i ordslutet, huset blir huse, barnet blir barne, taket blir take.
  • H fösvinner i början av ord (specielt i Roslagen) Häst blir t.ex. 'äst.
  • R antyds i ord, det uttalas inte tydligt, ord som slutar på r dras ihop med nästa ord. Får dom uttalas få’rom, har dom uttalas ha’rom.
  • Ä blir gärna E. Säkert uttalas sekert.
  • Ö blir gärna mer likt u, dörren uttalas durren.

Lyssna t.ex. på en äldre kvinna i Sorunda i Södermanland som talar om hur vackert det är i Sorunda:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Svealand/Sodermanland/Sorunda/soa_ow_1i.mp3

Exempel på sveamål

Jerry Williams intervjuas och talar med tydlig stockholmsdialekt, och Bengt Alsterlind har typisk värmländsk dialekt från "Hajk".

Norrländska

Några typiska drag för norrländskan:

  • G och K blir uppmjukade inuti ord. skogen blir skojin, ryggen blir ryddjin, bänken blir bäntjin osv.
  • B i början av ord blir gärna P, bruten uttalas pruten.
  • O blir gärna tydligt Å, kommer uttalas KÅmer, och blir Å, som blir sÅm.
  • Betoningen ligger ofta på första vokalen i ord. Rhodos uttalas RÅÅdos, Umeå uttals UUme.
  • Ofta försvinner sista bokstaven i ord. Luleå, Umeå och Piteå uttalas Lule’, Ume’ och Pite’. ”Han skall bara komma hit” uttalas ”han ska’ ba’ kom’ hit”.
  • ER försvinner ofta i slutet av vissa verb. Han springer blir han spring', hon skjuter blir hon skjut' osv.

Lyssna t.ex. på en äldre kvinna från Arjeplog i Lappland som berättar om sin resa till Rhodos.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Norrland/Lappland/Arjeplog/arj_ow.mp3

Exempel på norrländska

Lennart Jähkel i tv-serien "Pistvakt" talar med tydlig norrländsk dialekt.

Östsvenska mål

Några typiska drag för östsvenska mål:

  • Ordet ”skulle” blir gärna ”sku”.
  • D i början av ord blir gärna T, Där uttalas Tär.
  • Sista bokstaven i ord försvinner gärna. Tror blir tro, inte blir int, har blir ha, hade blir hadd osv,
  • Båda bokstäverna i DJ, GJ, LJ uttalas ydligt i ord som djur, gjorde, ljus osv.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Borgå i Nyland som talar om ett konstigt ord på pellingemål.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Finland/Nyland/Borga/bor_om_1i.mp3


Exempel på östsvenska

Mark Levengood intervjuas och talar med tydlig östsvensk dialekt.

Gotländska

Några typiska drag för gotländskan:

  • Några ord har fornnordiskt uttal, öga uttalas auge, köra utalas kåire osv.
  • U blir gärna o, t.ex. skulle uttalas skolle, kusin uttalas kosin, kunde blir konde.
  • ”Också” blir ”eu”.
  • Nej uttalas Naj.
  • ”E” inuti ord blir gärna”EI”, skrev blir skreiv, blev blir bleiv, hemma blir heima osv.
  • A på slutet blir gärna E, tala blir tale, sjunga blir singe osv.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Fårö på Gotland som talar om när han ville bli jungman.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Gotland/Faro/fao_om_red_pbN.mp3


Exempel på gotländska

Babben Larsson i programmet Parlamentet.

Källor:

Svenska för livet 3, Ekelunds förlag 1991, Per Olov Backman & Bengt Mohall, ISBN 91-7724-315-3

http://swedia.ling.gu.se/

http://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_dialects

Filmer från Youtube.