Upplysningen

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

Högadeln, franskt 1700-tal

Högadeln, franskt 1700-tal

Innehåll

[redigera] Varför började upplysningen?

Ludvig XIV av Frankrike

Ludvig XIV av Frankrike - solkungen. Kung av Guds nåde

Redan under senmedeltiden hade bönder börjat flytta från landsbygden och in till städerna i jakt på ökad frihet och bättre ekonomi. När både handel och kommunikation till städerna förbättrades under renässansen, så började även den vanliga stadsbon inse att saker och ting inte alltid behövde vara som de varit under århundraden. Nya stadgar kunde skrivas, nya regeringar bildas, nya lagar godkännas, nya företag grundas.

Det var inte bara kontakter med främmande kulturer som påverkade européerna. Nej, främst var det de rikedomar som kom tillbaka från Asien och Amerika som pressade fram en ny klass av köpmän i förgrunden. Deras nya rikedom tryckte undan den gamla aristokratin som hade sin makt i grundad på ägande av mark. Dessa köpmän hade egna idéer om vilken sorts värld de ville bo i, och de blev de som främst stod för förändring, i konsten, i regeringen och i ekonomin.

De var naturligtvis övertygade om att deras inkomster var resultatet av deras egna hårda arbete, till skillnad från den ärvda förmögenhet som aristokraterna hade. Tanken att individen, och individens egen förmåga, blev det viktigaste för att förändra världen blev en europeisk grundtanke som finns kvar än idag.

Men de största hindren för att de nyrika handelsmännen skulle kunna förändra Europa var kungar med makt som getts av Gud och kyrkor som vägrade förändra sig. Trots motståndet var ändå trenden tydlig: individualism, frihet och förändring ersatte värderingar som auktoritet och tradition.


[redigera] Vad tyckte kyrkan?

Paris kardinal

Kardinalen av Paris

Kyrkan insisterade på att den var den enda källan till sanningen och att alla som inte tyckte likadant var förbannade. Ändå var det uppenbart för alla någorlunda välutbildade personer att de flesta människorna på jorden inte var och aldrig hade varit kristna - men de hade ändå byggt stora och inspirerande civilisationer. Sådana tankar censurerades av kyrkan och aristokratin men författare och talare protesterade mot censuren och försökte undvika den på alla möjliga vis.


[redigera] Vad tyckte borgarna i städerna?

Borgarna var smärtsamt medvetna om att de betalade skatt för att stödja en sagolikt dyr aristokrati som inte bidrog med någonting av värde för samhället och att dessa meningslösa aristokrater dessutom var ovilliga att dela makten med dem som faktiskt lyckats bli framgångsrika på egen kunskap. Framförallt i Frankrike fick borgarna stöd från de fattiga massorna som visserligen levde som sina förfäder alltid gjort men fick betala allt högre och högre skatter för varje år för att bekosta det otroliga lyxlivet drygt tusen adelsmän levde inne på slottet Versailles.

Versailles, nutid

Versailles, nutid

[redigera] Vad tyckte aristokraterna?

Märkligt nog var det bland de arbetsbefriade aristokraterna som de franska upplysningsfilosofer hittade några av sina tidigaste och mest entusiastiska anhängare. Även kungar kunde ibland lockas av argument som verkade underminera kyrkans myndighet. Det faktum att aristokraterna var fullständigt ovetande om hur osäker deras position i samhället egentligen var, gjorde dem övermodiga och intresserade av att syssla med de nya idéerna, bara för att de var nya och spännande.


[redigera] Vad tyckte kungarna?

Katarina II, den stora, av Rysssland. Upplyst despot.

Katarina II, den stora, av Rysssland. Upplyst despot.

Under tidigare århundraden hade kungarna varit kung av Guds nåde. Det vill säga, kungen var utsedd av Gud. Kritiserade man kungen så kritiserade man också Gud. Under upplysningen blir kungarna istället upplysta despoter. Den upplyste despoten använder sin makt för att genomdriva reformer i staten, där tidigare adeln eller kyrkan stått emot sådana moderniseringar. Kungen förbättrade sina undersåtars vardagsliv, men ville inte släppa något av sin politiska makt ifrån sig, enligt principen: allt för folket, intet genom folket.


[redigera] Vad tyckte Voltaire?

Voltaire

Voltaire

Voltaire var en fransk filosof som rörde sig vant i aristokratiska kretsar. Han åt middag vid deras bord, kunde ta sig en älskarinna ur en adelsfamilj och utväxla brev med kungar. Voltaire var emot enväldiga kungar men hade ingen tanke på att det skulle vara bra att återinföra den demokrati som fans i antikens Athen. Han hade alldeles för lite tro på att vanliga människor skulle klara av det ansvaret. Istället tänkte han att det var utbildade och kunniga människor som skulle fås att inse att om man bara utgick från rim och reson skulle de kunna förbättra världen. Han tyckte inte om kyrkan och ett sätt för honom att undergräva kyrkans makt var att undergräva dess trovärdighet, och därför ägnade Voltaire en stor del av sin tid åt att angripa grunderna i den kristna tron.


[redigera] Vad tyckte Rosseau?

Rosseau

Rosseau

Voltaires främsta motståndare var upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau, som inte litade på aristokraterna eftersom han ansåg att de inte följde traditionella värderingar. Han motsatte sig teatern som var Voltaires livsnerv, undvek aristokratin som Voltaire uppvaktade och argumenterade för något farligt så som en demokratisk revolution. Rousseau betonade känslor och den sortens tankar blev en bidragande orsak till både upplysningen och dess efterföljare, romantiken. Medan Voltaire hävdade att jämställdhet var omöjligt, hävdade Rousseau att ojämlikhet inte bara var onaturligt, men det, om det tas för långt, gjorde det omöjligt att styra ett land på ett rättvist sätt. Trots alla deras personliga skillnader, och det faktum att de två delade fler värden än de velat erkänna, ansåg bägge att absolut monarki var farlig och ond, och avvisade kristendomen med sin ovilja att förändra sig.

[redigera] Vad var "den ädle vilden"?

Den ädle vilden

Den ädle vilden

"Den ädle vilden" var en tanke om att naturfolk utanför civilisationen är främmande för sådant som krig och girighet, och att sådana problem inte uppstår förrän de träffar på västerlänningar eller andra civiliserade folk. Idén framfördes av Rousseau och påverkade hans syn på uppfostran, som han menade skulle vara fri. Tanken följde med i olika länders lagstiftning kring urbefolkningar. Bland annat Sverige hade en syn på samer att de skulle hållas separerade från den övriga befolkningen så mycket som möjligt.

[redigera] Vad tyckte Montesquieu?

Montesquieu

Montesquieu

En annan upplysningsfilosof och kritiker av aristokratin var Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Fastän han själv förespråkade aristokrati, blev hans teorier om frihet och om maktdelning både en viktig influens för liberalismen och för Amerikanska frihetskriget samt Franska revolutionen.

Med utgångspunkt från Montesquieus tankar delas traditionellt statsmakten upp i tre delar: den verkställande makten som vanligtvis är en regering eller president, den lagstiftande makten som vanligtvis är ett parlament, riksdag eller en kongress, och den dömande makten som vanligtvis är någon form av domstolsväsen. Dessa skall vara oberoende sinsemellan för att uppfylla kraven på maktdelning.

Maktdelning på olika sätt har förekommit sedan antiken, men vad Montesquieu gjorde var att ge det en vetenskaplig teori och förklara varför maktdelning är det bästa styrelseskicket. Grundtankarna är fundamentala för demokratibegreppet, även för de som inte delar hans syn på monarki, och används av alla moderna demokratier.


[redigera] Vad var arvet efter upplysningen?

De första som tog till sig upplysningens idéer på allvar var de män som grundade de amerikanska staterna efter frihetskriget. De intellektuella ledarna för de amerikanska kolonierna drogs till upplysningens idéer. Visserligen grundades kolonierna av ledarna för olika religiösa övertygelser, men när det blev nödvändigt att enas mot England, var det uppenbart att ingen religiös tanke kan ha företräde framför de andra, och att det mest önskvärda kursen var att komma överens om att vara oense. Ingenting drev en större kil mellan kyrka och stat än insikten att ingen kyrka kan dominera denna nya stat.

Nästa land att anamma idéerna var Frankrike som fick sin revolution baserad på upplysningstidens tankar. Till skillnad från det som hände i Amerika misslyckades revolutionen och en ny kejsare steg upp på Frankrikes tron.

Idag ses upplysningen ofta som en historisk anomali, en kort tid när ett antal tänkare förgäves antog att det perfekta samhället kunde byggas på sunt förnuft och tolerans. Det var en fantasi som kollapsade mitt i franska revolutionens skräckvälde och trycktes undan av romantiken som svepte bort upplysningens tankegångar.

Men på många sätt har upplysningens tankar aldrig varit mer levande än nu. Begreppet mänskliga rättigheter som utvecklades då är fortfarande målet för förtryckta människor överallt på jorden. Rousseaus tankar om självstyre är så universella att till och med de värsta av nutidens tyranner måste dölja sina tyranni genom att påstå att de styr på ett demokratiskt vis, även när de inte gör det, för att komma undan dem. De här idéer är europeiska, men de har blivit globala. De har bildat de internationella ideal genom vilka moderna stater bedöms.

[redigera] Fanns upplysningen i Sverige?

Gustav III, upplyst despot

Gustav III, upplyst despot

Ser vi på Sverige under 1700-talet så styrdes landet av en riksdag bestående av två partier, hattar och mössor, under den här tiden. De var fiender till varandra och sökte sitt stöd i Frankrike (hattarna) och Ryssland (mössorna). Knappt några av upplysningens tankar följde med i politiken. När Gustav III gjorde statskupp 1772 var han en stor motståndare till upplysningens idéer där alla människor hade samma värde. Själv ansåg han sig vara en upplyst despot. När sedan franska revolutionen bröt ut var han allvarligt oroad för att de revolutionistiska upplysningstankarna också skulle nå vårt land.

Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman

Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman

Om vi skall hitta upplysningens tankar i Sverige får vi gå till universiteten Det var bland professorer, forskare och författare idéerna spreds. Mycket tack vare Gustav III:s liberala lagar kring tryckfrihet som gjorde Sverige unikt i Europa. Bland många kan nämnas Carl von Linné som utformade ett sätt att katalogisera världens olika växter och djur. Anders Celsius som skapade Celsiusskalan. Jonas Alströmmer som är känd för sitt stora intresse för jordbruk. Han populariserade odlandet av potatis som livsmedel och tog även fram nya odlingsmetoder.

Som en del av tidens anda grundades både Vitterhetsakademien och Kungliga Vetenskapsakademien under upplysningen.


[redigera] Källor

http://public.wsu.edu/~brians/hum_303/enlightenment.html

[redigera] Bildkällor

Samtliga bilder från wikimedia commons.

Personliga verktyg