Varför misslyckas pojkarna?

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

article-2114422-12265470000005DC-338_468x531.jpg


Det har gått en trend genom västvärlden, en trend som tog sin början redan för över 20 år sedan, att pojkar klarar sig sämre och sämre i skolan jämfört med flickor av samma ålder. Problemet har uppmärksammats överallt men de orsaker och lösningar man pekar på har varit olika. Troligtvis har Australien kommit längst i att både identifiera problemet och skapa åtgärdsprogram för att motverka det.

I princip all forskning under senare tid i både USA och Australien tyder på samma sak: orsaken till att pojkar klarar sig allt sämre beror på att de läser för litet och när de läser är det för enkla texter. Det gör att pojkar får svårt att klara sig i samtliga ämnen som baseras på att man skall kunna läsa och skriva bra, inte bara modersmålet. Matematik är ett bra exempel, pojkar är ofta duktigare än flickor på att lösa enkla tal, men så fort det är en text som förklarar det matematiska problemet misslyckas pojkarna. Inte för att deras matematikkunskaper är sämre, utan för att de är sämre än jämnåriga flickor på att avkoda texten, läsa mellan raderna och förstå vad som efterfrågas.


Innehåll

Vad är det som händer?

Kids-Books1%5B1%5D.jpg


Pojkar klarar sig sämre och sämre i skolan. När de går ur högstadiet ligger pojkars betygsmedel rejält under flickors. I gymnasiet är det pojkar som i högre utsträckning väljer yrkesförberedande program och dessutom i allt högre grad hoppar av gymnasiet eller slutar utan fullständigt gymnasiebetyg. De som därefter tar examen från högskolor och universitet är därmed mestadels flickor eftersom det är flickor som klarat sig bäst genom hela skolsystemet ända fram tills det är dags att komma ut i arbetslivet efter universitetstiden. Ett arbetsliv där över 60% av alla arbetstillfällen kräver en högskole- eller universitetsexamen.

Pojkar har alltid varit pojkar. Problemet att pojkar har haft svårare än flickor att ta till sig texter har alltid funnits. Skillnaden numera är att samhället runtomkring oss är baserat på text i mycket större utsträckning än tidigare. De möjligheter pojkar som inte gillar att läsa har haft har minskat drastiskt och de teoretiska kraven i grundskolan på vad elever skall prestera vid en viss ålder har tryckts ner till allt yngre åldrar, något som gynnat flickor som mognar tidigare än pojkar men orsakat allt större problem för pojkarna.

Vad är orsaken?

mis.jpg


Man har försökt att kartlägga orsaken, eller orsakerna, till detta och de är många som samverkar:

  • Kvalitén på lärarutbildningen har sjunkit vad det gäller kunskaper om hur man lär sig att läsa och skriva och det är främst pojkar som har svårt att sitta still längre stunder i lågstadiet för koncentrerad inlärning.
  • Pojkar som inte lärt sig att läsa och skriva på ett bra sätt i lågstadiet tar inte igen det i mellan- och högstadiet. De läser väldigt få texter, ibland så litet som pratbubblor i serier, och lär sig aldrig riktigt att "avkoda" text eller "läsa mellan raderna", till skillnad från jämnåriga flickor.
  • Det förekommer ofta att lärare, eller ändå värre: rektorer, viftar bort problemen med argumentet att "det växer bort", eller "pojkar mognar senare och han kommer ikapp", vilket modern forskning visar är falskt. Tyvärr brukar detta tankesätt vara orsak till att pojkar i högstadiet med problem i skolan fått för litet hjälp. Hade hjälpen kommit tidigare hade troligtvis problemen kunnat undvikas.
  • Det är vanligt att lärare ger elever med läs- och skrivsvårigheter förenklade uppgifter, något som inte hjälper dem i det långa loppet.
  • I värsta fall slussas pojkarna bara vidare i systemet i en from förhoppning från avlämnande lärare att pojken kommer att få bättre hjälp i nästa steg (mellanstadiet, högstadiet eller gymnasiet), vilket sällan är fallet.
  • I puberteten syns problemen som mest, och främst bland pojkar från hem utan tradition av högre studier. Pojkar som redan tidigare haft läs- och skrivsvårigheter tar attityden att det inte är "coolt" med bildning. De slutar att anstränga sig i skolan när de inte orkar hänga med i undervisningstakten och betygen rasar. Det problemet uppstår i princip inte alls för pojkar från hem där framförallt pappan är akademiker och påpekar värdet av en högre utbildning.
  • Eftersom flickor läser mycket mer än pojkar trycks det också mycket mer böcker och tidningar som riktar sig just mot flickor. Det gör att det är ändå svårare att locka pojkar att läsa eftersom de har svårare att hitta litteratur som de finner intressant.
  • Flickor är mycket mer noggranna än pojkar vad det gäller att skriva korrekt. De tycker att språket är viktigt och har en föraning om att man måste skriva mer och mer i skolan ju äldre man blir. Pojkar är inte noga på samma sätt, planerar mindre och förbereder sig inte på samma sätt inför framtida utmaningar.
  • Pojkar tycker att det är kul att skriva om hemska saker: bankrån, mord, krig osv. något som lärare ibland vänder sig emot vilket i förlängningen tar bort pojkars glädje i att skriva fritt.
  • Barn av båda könen har svårt att läsa text på en datorskärm. De hoppar gärna över ord och har svårare än vuxna att få ett sammanhang. Har man svårt att läsa sedan tidigare accentueras de problemen vid en dator. Det är därför de pojkar som har läs- och skrivsvårigheter hellre försöker att lära sig saker från ett youtube filmklipp än från en pdf-fil med text.
  • Kraven på att man förstår avancerade texter har tryckts allt lägre och lägre ner i åldrarna, något som inte gynnat pojkarna.
  • Högskolan har blivit det nya gymnasiet. Arbetsgivarna väljer i första hand högskoleutbildade människor även om de kunskaper personen har inte behövs, helt enkelt eftersom det finns så många arbetslösa akademiker och arbetsgivaren vet att den som klarat en akademisk utbildning på högskole- eller universitetsnivå oftast klarar alla krav som ställs på en person som skall utföra ett enklare jobb. Så tänkte man förr om de som bara hade gymnasieutbildning.


Vad finns det för lösningar?

FocusTeacherBoyLaptop.jpg


  • Rektorerna måste se till så att de som undervisar barn i de lägsta åldrarna är duktiga på att lära ut hur man avkodar bokstäver och lär sig att läsa.
  • Lärarna måste använda mer än ett sätt för att lära pojkar att läsa, och använda flera olika metoder för att locka dem till vidare läsning.
  • Man måste skaffa böcker som lockar pojkar, även om de kanske inte alltid verkar vara de bästa. Huvudsaken är att pojkarna läser.
  • Speciellt i lågstadiet, men ända upp i mellanstadiet, är det viktigt med lärare som läser högt ur böcker för att skapa en gemensam läsupplevelse.
  • Speciellt pojkar måste fås att läsa så mycket som möjligt före puberteten, då är ”inlärningsfönstret” öppet på ett helt annat sätt och läsningen ger bättre effekt på den allmänna inlärningsförmågan jämfört med om man startar lästräning när pojkarna kommit upp i tonåren.
  • Tävlingsinstinkten är högre hos pojkar än hos flickor och lärare som använder sig av den har visat sig ha större framgång med läsinlärning hos pojkar.
  • Forskning visar att grupper med bara pojkar är bättre när det gäller läs- och skrivträning än grupper med både pojkar och flickor.
  • Pojkar tappar fokus och koncentration snabbare än flickor vilket är extra tydligt vid pass där man skall sitta still och läsa. De passen bör kortas ner för pojkar, men istället förekomma oftare.


7 tips för att få pojkar att läsa mer

Här nedan har tidningen "Litteraturmagazinet" sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer.

1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Så tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar! Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!

2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen. Våra definitioner påverkar vad vi anser vara läsning och med en snäv definition faller pojkar ofta utanför och blir ”icke-läsare” trots att de egentligen kan läsa en hel del.

3. Gör läsning roligt! Javisst älskar vi tyst och kontemplativ läsning, men det behöver ju inte alla göra. Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.

4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!

5. Tjata inte! Barn gör ändå inte som du säger – de gör som du gör!

6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. Barn har också preferenser och det har de rätt att ha! Varför ska de läsa om deras föräldrar inte läser? Varför ska de läsa sådant de tycker är tråkigt när vuxna i deras närhet bara läser sådant de tycker är kul?

7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".

(http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/sju-punkter-for-att-fa-pojkar-att-lasa )

Källor

Why boys fail, Richard Whitmire 2010 ISBN-13: 978-0-8144-1534-4 (hardcover)

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/arpojkarsamrepaattlasaanflickor.5.14ed700e12c61167c5180002729.html

Personliga verktyg