Oljekatastrofer: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
<img src="https://secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg" width=75%> | <img src="https://secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg" width=75%> | ||
| Rad 5: | Rad 9: | ||
== Oljeutsläpp == | == Oljeutsläpp == | ||
<img src="https://imengine.hall.infomaker.io/imengine/image.php?uuid=91cb8e27-f94a-4607-a154-f3e00639fc22&type=preview&source=false&function=hardcrop&width=980&height=653&q=80" width=50%> | |||
''Oljetsläpp utanför Lysekil'' | |||
Oljeutsläpp kan ske på två olika sätt. Endera är det en oljekälla som börjar läcka eller så är det ett skepp som har olja i tankarna som springer läck, sjunker eller sänks. Det kan också hända att fartyg avsiktligt tömmer tankarna efter det att man t.ex. rengjort dem. Det är olagligt men oftast är det svårt att kunna döma de skyldiga när kusterna täcks med olja. I samtliga fall innebär det att olja sprids ut i havet, och det medför ett fruktansvärt lidande för alla djur som lever i havet. | Oljeutsläpp kan ske på två olika sätt. Endera är det en oljekälla som börjar läcka eller så är det ett skepp som har olja i tankarna som springer läck, sjunker eller sänks. Det kan också hända att fartyg avsiktligt tömmer tankarna efter det att man t.ex. rengjort dem. Det är olagligt men oftast är det svårt att kunna döma de skyldiga när kusterna täcks med olja. I samtliga fall innebär det att olja sprids ut i havet, och det medför ett fruktansvärt lidande för alla djur som lever i havet. | ||
| Rad 13: | Rad 22: | ||
Fåglar som flyger över ett oljeutsläpp, eller oljebälte som det också kallas, landar gärna i oljan för att vila. Orsaken är enkel, när olja ligger på havsytan dämpas vågorna så fåglarna ser helt enkelt ett område med mindre vågor och lugnare vatten som de hellre landar i än områden med höga vågor. Oljeutsläppet blir en dödsfälla. När olja kommer på fjäderdräkten löser den upp fåglarnas naturliga fett som gör fjäderdräkten vattentät. När oljan rinner in orsakar det en kanal som gör att också kallt saltvatten rinner in mellan fågelns kropp och fjädrarna. Fåglarna dör genom att de fryser ihjäl. De tappar också flytkraft och kan drunkna. Det kan räcka med en oljefläck stor som en enkrona för att en fågel skall dö. Ju mer olja fågeln får på sig desto hårdare drabbas den och om den får nog mycket olja i fjäderdräkten kan den inte längre flyga och döden är oundviklig. När fågeln putsar sina fjädrar från olja får den i sig oljan och blir sjuk och i värsta fall dör den. När fågeln har problem med att simma och flyga har den också svårt att hitta mat och i värsta fall svälter den ihjäl. | Fåglar som flyger över ett oljeutsläpp, eller oljebälte som det också kallas, landar gärna i oljan för att vila. Orsaken är enkel, när olja ligger på havsytan dämpas vågorna så fåglarna ser helt enkelt ett område med mindre vågor och lugnare vatten som de hellre landar i än områden med höga vågor. Oljeutsläppet blir en dödsfälla. När olja kommer på fjäderdräkten löser den upp fåglarnas naturliga fett som gör fjäderdräkten vattentät. När oljan rinner in orsakar det en kanal som gör att också kallt saltvatten rinner in mellan fågelns kropp och fjädrarna. Fåglarna dör genom att de fryser ihjäl. De tappar också flytkraft och kan drunkna. Det kan räcka med en oljefläck stor som en enkrona för att en fågel skall dö. Ju mer olja fågeln får på sig desto hårdare drabbas den och om den får nog mycket olja i fjäderdräkten kan den inte längre flyga och döden är oundviklig. När fågeln putsar sina fjädrar från olja får den i sig oljan och blir sjuk och i värsta fall dör den. När fågeln har problem med att simma och flyga har den också svårt att hitta mat och i värsta fall svälter den ihjäl. | ||
https://farm5.static.flickr.com/4049/4666755387_c8187332db.jpg | <img src="https://farm5.static.flickr.com/4049/4666755387_c8187332db.jpg" width=50%> | ||
''Pelikan täckt med olja.'' | ''Pelikan täckt med olja.'' | ||
| Rad 26: | Rad 35: | ||
När havsuttrar och andra djur med päls får olja på sig slickar de i pälsen för att få ren den. Slickandet gör att de får i sig olja och det gör djuren sjuka och i värsta fall dör djuren. | När havsuttrar och andra djur med päls får olja på sig slickar de i pälsen för att få ren den. Slickandet gör att de får i sig olja och det gör djuren sjuka och i värsta fall dör djuren. | ||
<img src="https://nfwp-static.s3.amazonaws.com/uploads/2019/10/Sea-otter-728x420.jpg" width= | <img src="https://nfwp-static.s3.amazonaws.com/uploads/2019/10/Sea-otter-728x420.jpg" width=50%> | ||
''Oljeskadad havsutter efter Exxon Valdez, Alaska'' | ''Oljeskadad havsutter efter Exxon Valdez, Alaska'' | ||
== Hur man kan rädda oljeskadade djur och fåglar == | == Hur man kan rädda oljeskadade djur och fåglar == | ||
| Rad 36: | Rad 46: | ||
== Oljetankers och båtar == | == Oljetankers och båtar == | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/OilCleanupAfterValdezSpill.jpg | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/OilCleanupAfterValdezSpill.jpg" width=40%> | ||
<img src="https://nails.newsela.com/s3/newsela-media/article_media/2019/04/learning-from-exxon-valdez-disaster-473a00c9.jpg" width=40%> | |||
''Frivilliga rengör stränderna i Alaska'' | ''Frivilliga rengör stränderna i Alaska, och Exxon Valdez, en av sin tids största oljetankers'' | ||
Oljetanker som gått på grund har orsakat en mängd riktigt stora oljeutsläpp i haven genom tiderna. Det allra mest kända är troligen Exxon Valdez som gick på grund när den var fulltankad utanför Alaska i mars 1989 och 37 000 ton olja läckte ut. Konsekvenserna för naturen blev ödesdigra på en plats där både lax, havsutter, säl och örn håller till. En kvarts miljon sjöfåglar, flera hundra sälar och örnar och drygt tjugo späckhuggare dog. | Oljetanker som gått på grund har orsakat en mängd riktigt stora oljeutsläpp i haven genom tiderna. Det allra mest kända är troligen Exxon Valdez som gick på grund när den var fulltankad utanför Alaska i mars 1989 och 37 000 ton olja läckte ut. Konsekvenserna för naturen blev ödesdigra på en plats där både lax, havsutter, säl och örn håller till. En kvarts miljon sjöfåglar, flera hundra sälar och örnar och drygt tjugo späckhuggare dog. | ||
| Rad 91: | Rad 102: | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Bergan_oil_field_fire.jpg/399px-Bergan_oil_field_fire.jpg | https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Bergan_oil_field_fire.jpg/399px-Bergan_oil_field_fire.jpg | ||
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=2DoxBG5zdxg</youtube> | |||
| Rad 103: | Rad 116: | ||
Största problemet är ändå kylan. Den låga temperaturen gör att olja från ett utsläpp bryts ner extremt långsamt. Franska kusten dras fortfarande med problem efter ''Amoco Cadiz'' grundstötning 1978 trots att Atlanten är ett relativt varmt hav. Skador från en likadan katastrof i Arktis skulle ta mycket, mycket längre tid att återställa. | Största problemet är ändå kylan. Den låga temperaturen gör att olja från ett utsläpp bryts ner extremt långsamt. Franska kusten dras fortfarande med problem efter ''Amoco Cadiz'' grundstötning 1978 trots att Atlanten är ett relativt varmt hav. Skador från en likadan katastrof i Arktis skulle ta mycket, mycket längre tid att återställa. | ||
<img src="https://www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg" width= | <img src="https://www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg" width=40%> | ||
<img src="https://gcaptain.com/wp-content/uploads/2014/10/tanker11.jpg" width=40%> | |||
''Rysk oljetanker specialbyggd för Arktis, sjösatt 2019'' | ''Rysk oljetanker specialbyggd för Arktis, sjösatt 2019, och rysk tanker i Arktis'' | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 134: | Rad 148: | ||
Oljeutsläpp; secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg | Oljeutsläpp; secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg | ||
Exxon Valdez: nails.newsela.com/s3/newsela-media/article_media/2019/04/learning-from-exxon-valdez-disaster-473a00c9.jpg | |||
Oljeutsläpp Lysekil: imengine.hall.infomaker.io/imengine/image.php?uuid=91cb8e27-f94a-4607-a154-f3e00639fc22&type=preview&source=false&function=hardcrop&width=980&height=653&q=80 | |||
Havsutter: nfwp-static.s3.amazonaws.com/uploads/2019/10/Sea-otter-728x420.jpg | |||
Bild på strömmar Danmark-Sverige: www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/strom.jpeg | Bild på strömmar Danmark-Sverige: www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/strom.jpeg | ||
| Rad 142: | Rad 162: | ||
Rysk oljetanker: www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg | Rysk oljetanker: www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg | ||
och gcaptain.com/wp-content/uploads/2014/10/tanker11.jpg | |||
--> | |||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 10.32
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin