Fenicierna: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
För länge, länge sedan bodde det ett folk i det som är Israel nu. De kallades kanaaniter eftersom de kom från Kanaans land. | För länge, länge sedan bodde det ett folk i det som är Israel nu. De kallades kanaaniter eftersom de kom från Kanaans land. | ||
Runtomkring år 2000 f. Kr. blev en grupp av kanaaniter avskilda från resten av befolkningen. De gick mot nordväst och bosatte sig vid | Runtomkring år 2000 f. Kr. blev en grupp av kanaaniter avskilda från resten av befolkningen. De gick mot nordväst och bosatte sig vid Medelhavskusten där Libanon ligger idag, liksom Syriens södra- och Israels norra kust. Dessa människor var grunden för den folkstam vi kallar Fenicier (''uttalas Feniker''). Det namnet är grekiskt och forskarna tror att deras eget namn på sig själva var ''Kinahna'' eller ''Kenaʿani'' som betyder ''köpman'' på hebreiska. Ett passande namn eftersom de blev kända som just duktiga seglare och köpmän. | ||
[[File:Sidon, Sarcophagus relief of a boat.jpg|400px]] | [[File:Sidon, Sarcophagus relief of a boat.jpg|400px]] | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
''Feniciskt handelsskepp (överst) och modell av ett feniciskt stridsskepp'' | ''Feniciskt handelsskepp (överst) och modell av ett feniciskt stridsskepp'' | ||
==Koloniseringen== | ==Koloniseringen== | ||
| Rad 23: | Rad 24: | ||
''Feniciernas städer, kolonier och handelsvägar'' | ''Feniciernas städer, kolonier och handelsvägar'' | ||
Fenicierna byggde stora städer längs kusten där handeln blomstrade och | Fenicierna byggde stora städer längs kusten där handeln blomstrade och de handlade med varor från Medelhavets alla kuster. Feniciernas mäktigaste handelsstäder var också deras första städer: Sidon, Tyros (''Tyre på engelska'') och Byblos, men det fanns fler som alla låg längst i öster i Medelhavet. Stadsbyggandet vid kusten var bara början. Vid slutet av 700-talet f. Kr. hade fenicierna seglat ut över hela Medelhavet, grundat kolonier och anlagt städer, främst längs den södra kusten. Den mäktigaste av de nya städerna var Karthago, den stad och det land romarna senare skulle besegra i de puniska krigen. | ||
''([[Rom republiken#De puniska krigen|Läs]] mer om de puniska krigen.)'' | |||
Inget folk reste så långt med sina segelfartyg som fenicierna. Runt 600 f. Kr. var ett feniciskt fartyg det första att segla ut ur Medelhavet och runt hela Afrika för att återvända till Röda havet några år senare. Forskarna vet att fenicierna seglade ända till Storbritannien där de skaffade tenn i Cornwall. | |||
[[File:Lövåsen hällristningar Tanum 325'1.jpg|400px]] | |||
[[File:Amber - Bernstein 03.jpg|400px]] | |||
''Hällristningar i Tanum, Bohuslän'' och ''en bit nordisk bärnsten'' | |||
Det finns obekräftade teorier att de seglade ända upp till oss i Skandinavien i sin jakt efter bärnsten. Den nordiska bärnstenen, orange till gul i färgen, är unik, och därför värdefull redan då. Nordisk bärnsten har hittas runt medelhavet där fenicier bedrivit handel. Därför kan det vara feniciska handelsskepp som syns på Bohusläns hällristningar från bronsåldern. | |||
[[File:Tête olmèque musée de Xalapa.jpg|400px]] | |||
''Stenhuvus, Olmekerna'' | |||
Det kan vara sant, det kan vara falskt. Det vi vet säkert är att de var antikens duktigaste sjömän och inga spred antikens kultur bättre än fenicierna, fram till Alexander den store. | Några forskare anser dessutom att ''Olmekerna'', de första stadsbyggarna i Amerika, var feniciska sjömän som drevs över Atlanten av stormar. | ||
Det kan vara sant, det kan vara falskt. Det vi däremot vet säkert är att de var antikens duktigaste sjömän och inga spred antikens kultur bättre än fenicierna, fram till Alexander den store. | |||
''([[Amerika före Columbus#Olmeker|Läs]] mer om Olmekerna.)'' | ''([[Amerika före Columbus#Olmeker|Läs]] mer om Olmekerna.)'' | ||
==Alexander den store och fenicierna== | |||
[[File:Alexander the Great mosaic.jpg|400px]] | |||
''Alexander den store, mosaik'' | |||
Feniciernas främsta stad Tyros krossades brutalt av Alexander den store 332 f. Kr. eftersom de vägrade att släppa in honom frivilligt. När Alexander var klar var den del av befolkningen som inte dödats förslavad och staden bränd till grunden. Efter det gav de andra feniciska städerna upp mer eller mindre frivilligt så fort Alexander närmade sig och lovade att betala skatt till Alexander i fortsättningen. Många rika och mäktiga feniciska köpmän lämnade dock städerna långt innan Alexanders kom fram. De fyllde helt enkelt sina skepp med dyrbarheter och flyttade till någon annan fenicisk stad längs Medelhavets kuster. Alexander saknade flotta och kunde inte följa efter. | |||
Däremot var feniciernas makt i östra Medelhavet krossad. | |||
==Handel== | |||
Fenicierna handlade med allt. Både skrymmande, billiga varor som vete och olivolja, liksom värdefulla lyxprodukter som guld och kryddor. Speciellt några varor gjorde dem kända. | |||
==Glas== | ===Glas=== | ||
[[File:Fenicia, vasetto di vetro, inizio del I millennio ac.JPG|400px|''Fenicisk glasvas'']] | [[File:Fenicia, vasetto di vetro, inizio del I millennio ac.JPG|400px|''Fenicisk glasvas'']] | ||
| Rad 49: | Rad 73: | ||
==Papper== | ===Cederträ=== | ||
[[File:Hippos 2.jpg|400px]] | |||
''Feniciskt 'hästskepp' med cederstammar på durken'' | |||
Än idag har Libanon ett cederträd på sin flagga. Skogarna i Libanon avverkades och stammarna såldes i andra länder, som Egypten, där bristen på timmer var stor. | |||
===Papper=== | |||
I Byblos tillverkades papyrus och papper i stor skala. Det är från Byblos vi fått ord som ”bibel” och ”bibliotek”. | I Byblos tillverkades papyrus och papper i stor skala. Det är från Byblos vi fått ord som ”bibel” och ”bibliotek”. | ||
==Purpurfärg== | ===Purpurfärg=== | ||
Fenicierna var kända för sina purpurfärgade tyger där Tyros var mest berömt för sin handel med tyg och textil. Färgen fick de från en liten havssnäcka och det behövdes över 10 000 snäckor för att skapa ett gram färg. Att de färgade tyget med snäckor vet vi, men metoden hur man behåller den lila purpurfärgen så att kläderna inte blir blå efter en tids användning har gått förlorad. Purpurfärgat tyg var extremt dyrt och enbart samhällets rikaste hade råd att köpa purpurfärgade kläder. | |||
[[File:Tunisian Purple.jpg|400px]] | [[File:Tunisian Purple.jpg|400px]] | ||
| Rad 63: | Rad 96: | ||
== | ==Feniciern och vårt alfabet== | ||
Fenicierna uppfann inte alfabetet, men de renodlade det. När köpmän gör handelstransaktioner är det viktigt att de skrivs ner. Därför behövdes ett enkelt skriftspråk som både var lätt att tyda och att lära sig att läsa och skriva. Fenicierna tog det alfabet som redan användes i Kanaan och vidareutvecklade det så att det passade feniciernas krav. | |||
Det är i grunden samma alfabet som grekerna ärvde, sedan romarna, sedan katolska kyrkan och det vi numera använder. Fast vi har ändrat det ett hel del. | |||
[[File:Phoenician alphabet sample.svg|400px]] | [[File:Phoenician alphabet sample.svg|400px]] | ||
''Exempel på fenicisk text'' | ''Exempel på fenicisk text'' | ||
Tidigare fanns bara hieroglyfer och kilskrift som skriftspråk runt Medelhavet. Bägge visar bilder. Med feniciernas alfabet härmades ordens ljud och istället för att lära sig hur tusentals olika bilder såg ut, räckte det för skolbarnen att lära sig de cirka tjugo olika tecknen i eafabetet. | |||
| Rad 87: | Rad 124: | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
Bilder från Wikimedia Commons | Bilder från Wikimedia Commons. | ||
====[[Historia från stenåldern till antiken, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ====[[Historia från stenåldern till antiken, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ||
[[Kategori:Historia]] | [[Kategori:Historia]] | ||
Nuvarande version från 18 oktober 2023 kl. 13.44
Fil:Phoenician Merchants and Traders.jpg
Feniciska köpmän och handelsmän
Kapitlet går bra att använda som extraläsning när man läser om antiken. Det passar bäst för högstadiet.
Ett folk som hellre seglade än vandrade
För länge, länge sedan bodde det ett folk i det som är Israel nu. De kallades kanaaniter eftersom de kom från Kanaans land.
Runtomkring år 2000 f. Kr. blev en grupp av kanaaniter avskilda från resten av befolkningen. De gick mot nordväst och bosatte sig vid Medelhavskusten där Libanon ligger idag, liksom Syriens södra- och Israels norra kust. Dessa människor var grunden för den folkstam vi kallar Fenicier (uttalas Feniker). Det namnet är grekiskt och forskarna tror att deras eget namn på sig själva var Kinahna eller Kenaʿani som betyder köpman på hebreiska. Ett passande namn eftersom de blev kända som just duktiga seglare och köpmän.
Fil:Sidon, Sarcophagus relief of a boat.jpg Fil:Haifa-maritime-museum-Phoenician-warship-1.jpg
Feniciskt handelsskepp (överst) och modell av ett feniciskt stridsskepp
Koloniseringen
Feniciernas städer, kolonier och handelsvägar
Feniciernas städer, kolonier och handelsvägar
Fenicierna byggde stora städer längs kusten där handeln blomstrade och de handlade med varor från Medelhavets alla kuster. Feniciernas mäktigaste handelsstäder var också deras första städer: Sidon, Tyros (Tyre på engelska) och Byblos, men det fanns fler som alla låg längst i öster i Medelhavet. Stadsbyggandet vid kusten var bara början. Vid slutet av 700-talet f. Kr. hade fenicierna seglat ut över hela Medelhavet, grundat kolonier och anlagt städer, främst längs den södra kusten. Den mäktigaste av de nya städerna var Karthago, den stad och det land romarna senare skulle besegra i de puniska krigen.
(Läs mer om de puniska krigen.)
Inget folk reste så långt med sina segelfartyg som fenicierna. Runt 600 f. Kr. var ett feniciskt fartyg det första att segla ut ur Medelhavet och runt hela Afrika för att återvända till Röda havet några år senare. Forskarna vet att fenicierna seglade ända till Storbritannien där de skaffade tenn i Cornwall.
Fil:Lövåsen hällristningar Tanum 325'1.jpg Fil:Amber - Bernstein 03.jpg
Hällristningar i Tanum, Bohuslän och en bit nordisk bärnsten
Det finns obekräftade teorier att de seglade ända upp till oss i Skandinavien i sin jakt efter bärnsten. Den nordiska bärnstenen, orange till gul i färgen, är unik, och därför värdefull redan då. Nordisk bärnsten har hittas runt medelhavet där fenicier bedrivit handel. Därför kan det vara feniciska handelsskepp som syns på Bohusläns hällristningar från bronsåldern.
Fil:Tête olmèque musée de Xalapa.jpg
Stenhuvus, Olmekerna
Några forskare anser dessutom att Olmekerna, de första stadsbyggarna i Amerika, var feniciska sjömän som drevs över Atlanten av stormar.
Det kan vara sant, det kan vara falskt. Det vi däremot vet säkert är att de var antikens duktigaste sjömän och inga spred antikens kultur bättre än fenicierna, fram till Alexander den store.
(Läs mer om Olmekerna.)
Alexander den store och fenicierna
Fil:Alexander the Great mosaic.jpg
Alexander den store, mosaik
Feniciernas främsta stad Tyros krossades brutalt av Alexander den store 332 f. Kr. eftersom de vägrade att släppa in honom frivilligt. När Alexander var klar var den del av befolkningen som inte dödats förslavad och staden bränd till grunden. Efter det gav de andra feniciska städerna upp mer eller mindre frivilligt så fort Alexander närmade sig och lovade att betala skatt till Alexander i fortsättningen. Många rika och mäktiga feniciska köpmän lämnade dock städerna långt innan Alexanders kom fram. De fyllde helt enkelt sina skepp med dyrbarheter och flyttade till någon annan fenicisk stad längs Medelhavets kuster. Alexander saknade flotta och kunde inte följa efter.
Däremot var feniciernas makt i östra Medelhavet krossad.
Handel
Fenicierna handlade med allt. Både skrymmande, billiga varor som vete och olivolja, liksom värdefulla lyxprodukter som guld och kryddor. Speciellt några varor gjorde dem kända.
Glas
Fenicisk glasvas
Sidon var känt för sin glastillverkning och glas från Sidon har hittats runt hela medelhavet.
Cederträ
Feniciskt 'hästskepp' med cederstammar på durken
Än idag har Libanon ett cederträd på sin flagga. Skogarna i Libanon avverkades och stammarna såldes i andra länder, som Egypten, där bristen på timmer var stor.
Papper
I Byblos tillverkades papyrus och papper i stor skala. Det är från Byblos vi fått ord som ”bibel” och ”bibliotek”.
Purpurfärg
Fenicierna var kända för sina purpurfärgade tyger där Tyros var mest berömt för sin handel med tyg och textil. Färgen fick de från en liten havssnäcka och det behövdes över 10 000 snäckor för att skapa ett gram färg. Att de färgade tyget med snäckor vet vi, men metoden hur man behåller den lila purpurfärgen så att kläderna inte blir blå efter en tids användning har gått förlorad. Purpurfärgat tyg var extremt dyrt och enbart samhällets rikaste hade råd att köpa purpurfärgade kläder.
Purpurfärg bredvid den snäcka som ger färgämnet
Feniciern och vårt alfabet
Fenicierna uppfann inte alfabetet, men de renodlade det. När köpmän gör handelstransaktioner är det viktigt att de skrivs ner. Därför behövdes ett enkelt skriftspråk som både var lätt att tyda och att lära sig att läsa och skriva. Fenicierna tog det alfabet som redan användes i Kanaan och vidareutvecklade det så att det passade feniciernas krav.
Det är i grunden samma alfabet som grekerna ärvde, sedan romarna, sedan katolska kyrkan och det vi numera använder. Fast vi har ändrat det ett hel del.
Fil:Phoenician alphabet sample.svg
Exempel på fenicisk text
Tidigare fanns bara hieroglyfer och kilskrift som skriftspråk runt Medelhavet. Bägge visar bilder. Med feniciernas alfabet härmades ordens ljud och istället för att lära sig hur tusentals olika bilder såg ut, räckte det för skolbarnen att lära sig de cirka tjugo olika tecknen i eafabetet.
Källor
http://www.britannica.com/EBchecked/topic/457123/Phoenicia
http://www.britishmuseum.org/explore/cultures/middle_east/phoenicians.aspx
http://en.wikipedia.org/wiki/Hexaplex_trunculus
http://www.ancient.eu.com/phoenicia/
http://phoenicia.org/trade.html
Bildkällor
Bilder från Wikimedia Commons.