Ädelstenar: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) Skapade sidan med 'De flesta ädelstenar skapas på ungefär samma sätt. Det bildas hålrum gaser i lavan efter ett vulkanutbrott. När lavan kallnar påser gasen ut och ett hålrum bildas inne...' |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
De flesta ädelstenar skapas på ungefär samma sätt. Det bildas hålrum gaser i lavan efter ett vulkanutbrott. När lavan kallnar påser gasen ut och ett hålrum bildas inne i stenen. Värme, vatten och högt tryck gör att olika mineraler i lavan lakas ur ochkoncenteras inne i hålrummen. Kristaller bildas. Sedan beror det på den omkringliggande berggrundens kemiska sammansättning vilka ämnen som bildar kristallerna. | De flesta ädelstenar skapas på ungefär samma sätt. Det bildas hålrum gaser i lavan efter ett vulkanutbrott. När lavan kallnar påser gasen ut och ett hålrum bildas inne i stenen. Värme, vatten och högt tryck gör att olika mineraler i lavan lakas ur ochkoncenteras inne i hålrummen. Kristaller bildas. Sedan beror det på den omkringliggande berggrundens kemiska sammansättning vilka ämnen som bildar kristallerna. | ||
Men det finns andra sätt. '''Diamanter''' bildas genom att kolföreningar hamnat djupt under bergens rötter, så långt ner att bergen möter jordens glödande inre. Värme och extremt högt tryck omvandlar kolatomernas struktur. Sedan förs diamanterna upp till jordytan igen i speciella vulkaner som går djupare ner än valiga vulkaner. De vulkanernas lava bildar en speciell bergart som heter 'kimberlit | Men det finns andra sätt. | ||
'''Diamanter''' bildas genom att kolföreningar hamnat djupt under bergens rötter, så långt ner att bergen möter jordens glödande inre. Värme och extremt högt tryck omvandlar kolatomernas struktur. Sedan förs diamanterna upp till jordytan igen i speciella vulkaner som går djupare ner än valiga vulkaner. De vulkanernas lava bildar en speciell bergart som heter ''kimberlit'' och därför har man störst chans att hitta diamanter om man hittar just den bergarten. Kimberlit finns i Sverige, även om man aldrig hittat diamanter av ädelstenskvalitet i Sverige. | |||
'''Bärnsten''' bildas genom att kåda från träd som växte på jorden för flera hundra miljoner år sedan har omvandlats till orange-gula stenar som kan vara helt genomskinliga. Ibland har insekter och växtdelar fastnat i kådan och de har då inkapslats i stenen. Merparten av all bärnsten är billig och ogenomskinlig, men det finns även bärnsten som är genomskinligt som glas. | |||
Versionen från 15 april 2018 kl. 11.15
De flesta ädelstenar skapas på ungefär samma sätt. Det bildas hålrum gaser i lavan efter ett vulkanutbrott. När lavan kallnar påser gasen ut och ett hålrum bildas inne i stenen. Värme, vatten och högt tryck gör att olika mineraler i lavan lakas ur ochkoncenteras inne i hålrummen. Kristaller bildas. Sedan beror det på den omkringliggande berggrundens kemiska sammansättning vilka ämnen som bildar kristallerna.
Men det finns andra sätt.
Diamanter bildas genom att kolföreningar hamnat djupt under bergens rötter, så långt ner att bergen möter jordens glödande inre. Värme och extremt högt tryck omvandlar kolatomernas struktur. Sedan förs diamanterna upp till jordytan igen i speciella vulkaner som går djupare ner än valiga vulkaner. De vulkanernas lava bildar en speciell bergart som heter kimberlit och därför har man störst chans att hitta diamanter om man hittar just den bergarten. Kimberlit finns i Sverige, även om man aldrig hittat diamanter av ädelstenskvalitet i Sverige.
Bärnsten bildas genom att kåda från träd som växte på jorden för flera hundra miljoner år sedan har omvandlats till orange-gula stenar som kan vara helt genomskinliga. Ibland har insekter och växtdelar fastnat i kådan och de har då inkapslats i stenen. Merparten av all bärnsten är billig och ogenomskinlig, men det finns även bärnsten som är genomskinligt som glas.
Källor
Geografi 4-6 grundbok; Jan Wiklund och Tomas Torbjörnson, Capensis förlag 2015 ISBN: 13 978 91 85887 75 0
Bildkällor
Alla bilder är från Wikimedia.
