Andra industriella revolutionen 1840-1914
Från Skolbok
Den andra industriella revolutionen brukar man räkna mellan 1840-1914, till första världskrigets början. De första delen mellan ca 1840-1900 sammanfaller med "den Victorianska tiden" i Storbritannien när drottning Victoria härskade över imperiet. Delar sammanfaller även med perioden La belle époque i Europa. De viktigaste delarna var uppfinnandet av: massproduktion och löpande bandet, elektricitet och telegrafen, kemisk industri och dynamit.
Andra industriella revolutionen, första delen mellan 1840-1914
Under den första industriella revolutionen uppfanns olika maskiner. Under den andra industriella revolutionen förbättras redan existerande maskiner.
Strukturerna
För att den andra industriella revolutionen skulle komma igång krävdes vissa strukturer:
- Ett tydligt klassamhälle med få rika som bestämde över många fattiga
- Fackföreningar var förbjudna och strejker slogs ner med våld
- Låga löner eller slaveri i de länder där råvarorna producerades
- Varor som tillverkats hemma, som: tvål, smör, stearinljus och kläder, började istället tillverkas i fabriker till så låg kostnad att alla hade råd med dem
- Massproduktion i fabrikerna.
- Massproduktionen krävde att fabriksägarna kunde betala låg lön, kräva många timmars arbetstid och inget skydd om arbetarna skadades
- "Löpande bandet" infördes först i slakterier och sedan fabrikerna, att varje arbetare bara gjorde en liten del av tillverkningen
- Genom att maskinerna var enkla att sköta krävdes ingen utbildning. Även barn kunde sköta dem. Det höll nere lönerna
- Elektricitet gjorde det möjligt att arbeta dygnet runt, även när det var mörkt
- Med telegrafens hjälp gick det att skicka meddelanden från kust till kust i USA och andra världsdelar på några sekunder
- Billigt stål gjorde det möjligt att bygga järnvägar genom världsdelarna.
- Billigt stål gjorde att det gick att bygga hela fartyg av stål
- Med dynamitens hjälp gick det att spränga sig djupare ner i gruvorna än förr, och genom berg som annars skulle stoppat all järnvägstrafik
Transporter
Det här år en period där transportsätten både blir fler och billigare. Fraktfartygen försågs med ångpannor istället för segel. När de inte längre var beroende av vindar kunde de följa en tidtabell. Dessutom blev de mycket snabbare. De sista segelfartygen seglade med extremt billiga laster över långa avstånd, som ull från Australien. I slutet av perioden började mindre fartyg, som fiskebåtar, att förses med tändkulemotorer som drevs med olja istället för ånga.
Lokomotiven utvecklades. De blev allt snabbare och i takt med järnvägarnas utbyggnad blev det allt naturligare att ta tåget till olika platser inom länderna. Det byggdes en järnväg från västkusten till östkusten i USA, Orientexpressen gick från London till Indien genom Europa och i Ryssland förband den transsibiriska järnvägen Östersjön med Stilla havet. Inom städerna började elektriska spårvagnar bli vanliga i takt med att elnätet byggdes ut och de gamla oljelamporna, som lyst upp gatorna om nätterna, byttes ut mot elektriska lampor.
År 1903, i slutet av perioden, lyckades bröderna Wright få upp ett flygplan med motor i luften. Det var första steget mot flygplanens utveckling, vilket skulle ta ett jätteskutt genom teknikutvecklingen under första världskriget.
I USA började Ford tillverka bilar enligt "löpande band" metoden. Bilar hade varit fruktansvärt dyra och bara för adel och överklass. Nu kunde helt plötsligt vem som helst med ett någorlunda välbetalt arbete köpa sig en egen bil att ta ut familjen med. De bilar som Ford tillverkade hade en motor som drevs med bensin. Dessa billiga bilar konkurrerade ut andra tillverkare som byggde bilar som drevs med ånga eller hade elmotorer.
Löpande bandet i Fords fabrik 1913 och T-Ford, 1910 års modell
Vapen
Storbritannien var först i världen med ett tungt krigsfartyg byggt helt i i stål, när de sjösatte slagskeppet HMS Dreadnought 1906. Det var dessutom världens snabbaste tunga krigsfartyg, helt oövervinneligt i strid mot vilket annat krigsfartyg.
HMS Dreadnought, den tidens motsvarighet till Dödsstjärnan i Star Wars filmerna
Remingtonfabriken i USA började tillverka gevär som laddades bakifrån, istället för mynningsladdare, 1864 och som används i stor utsträckning av nordstaternas armé under amerikanska inbördeskriget. Sydstaternas använde musköter och deras soldater var dels tvungna att stå upp vid omladdning och dels tog det mycket längre tid att ladda en musköt än att sätta in en patron i geväret. Två stora nackdelar när ny teknik mötte äldre. De kanoner sydstaterna använde var till stor del mynningsladdade, slätborrade kanoner från Napoleons armé som kunde skjuta lite över 400 meter, medan nordstaterna tillverkade långskjutande artilleri, ibland monterat på järnvägsvagnar, med räfflad insida på piporna som gav hög träffsäkerhet även på avstånd över en kilometer. Ändå skilde det bara drygt 50 år mellan kanontyperna.
Det blev mer och mer uppenbart att de länder som inte hängde med i teknikutvecklingen riskerade att snabbt hamna på efterkälken och därmed erövras av aggressiva grannländer.
Aktörerna
- Sir Henry Bessemer var en engelsk uppfinnare som år 1856 kom på ett sätt att tillverka riktigt billigt stål med hjälp av stenkol. På många platser användes fortfarande träkol, eftersom det var svårare att få bra stål med stenkol. Det gjorde att Englands skogar var på väg att försvinna samtidigt som behovet av trä till städernas husbyggande var enormt. Genom Bessemers metod gick det att tillverka så billigt stål att rälsen till järnvägarna kunde göras av stål istället för järn, och ingen stal rälsen när den väl lagts ut.
- Henry Ford var mannen som tog det löpande bandet in i fabrikerna. Tekniken användes sedan tidigare i slakterierna, men genom att låta varje arbetare göra ett enda moment i biltillverkningen kunde ha få ner priset på bilar så att de arbetare som tillverkade bilarna även hade råd att köpa en egen bil. Den första serietillverkade bilen var Fords modell T som började tillverkas 1908. T-Forden, som den kom att kallas.
Kontinuitet och förändring?
Historiebruk
Instuderingsfrågor
Källor
https://www.britannica.com/technology/Bessemer-process
https://en.wikipedia.org/wiki/20-pounder_Parrott_rifle
https://en.wikipedia.org/wiki/Gribeauval_system
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:
