Åtgärder

Havsnivåhöjning

Från Skolbok

Vad händer om all is smälter?

rs_web_eu_8m_v3.jpg


Stigande havsnivå

I samband med att det blir varmare och varmare på jorden stiger också nivån i våra hav. Hos oss märks det kanske inte lika mycket som i andra länder som inte varit täckta av inlandsis eftersom vi fortfarande stiger som mest 1 cm/år ur havet. Andra länder, som Storbritannien eller Nederländerna har det värre. I takt med att havsnivån stiger blir konsekvenserna av stormar värre, det blir fler och värre översvämningar och fler och fler människor drabbas av det framryckande havet. Men vad beror det på att havsnivån höjs?

Termisk expansion

2/3 av jordens yta är täckt av hav. Det är en stor mängd vatten. När något värms upp blir det vanligtvis litet större. Det fenomenet kallas för termisk expansion. Havsvatten är inget undantag, även om vi inte tänker på det, och eftersom det finns så mycket vatten påverkas stora delar av jorden av ökningen. Forskarna vet inte riktigt säkert hur mycket värmeökningen gör, men man tror att en meters höjning av vattenytan för varje grad temperaturen i havsvattnet ökar är en rimlig beräkning. ”Men vattnet stiger inte tio meter hemma på sommaren” kanske du säger, och det är sant. Det fungerar inte så. Det är havens medeltemperatur man utgår ifrån och inte yttemperaturen i en badvik i Sverige på sommaren. Det innebär också att ju närmare ekvatorn man kommer ju mer stiger havsnivån pga. Termisk expansion. Dels för att det helt enkelt blir varmare där, men också för att jorden snurrar kring sin egen axel och vatten ”snurrar ut” mot ekvatorn.

800px-World-map-2004-cia-factbook-large-2m.jpg

Världen

Isarna smälter

När isarna på jorden smälter måste smältvattnet ta vägen någonstans, och det rinner ut i havet i slutändan. Ju varmare det blir på jorden, desto mer smälter isarna och desto mer smältvatten rinner ut i havet och gör så att havsnivån stiger. Nu är det inte alla isar som påverkar havsnivån, utan bara isar som ligger på land, sk. ”inlandsisar”. Det innebär att de största isarna, de som ligger på Grönland och på Antarktis, innehåller så mycket vatten lagrat att man är rädda för att havsnivån kan stiga ända upp till 70 meter över vår nuvarande nivå om all is skulle smälta.

Isen på nordpolen ligger i havet. Den guppar omkring i havsvattnet som en isbit i ett vattenglas. Det innebär också att det inte har någon betydelse om den smälter eller fryser till mer, den isen påverkar inte havsnivån alls. Du kan pröva själv genom att fylla en vatten hink med ett par nävar isbitar. Markera vattennivån i hinken. Gå därifrån och kom tillbaka när har smält, då kommer vattennivån att vara på samma ställe.

600px-Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg

Antarktis

nasa_seaice_1979_2012.jpg

Förändring av Arktis is 1979-2012

Mänsklig påverkan

Så vitt man vet är det bara de senaste århundradena som havsnivån verkligen börjat stiga på allvar efter senaste istiden och eftersom det sammanfaller med den industriella revolutionen från 1800-talet och framåt antar forskarna att det är vi människor som har ansvaret för de stigande havsnivåerna. Den övre kartan visar hur mycket havsnivån höjts sedan senaste istiden och där ser man att nivån varit ganska likadan de senaste 8000 åren, medan den andra visar mer i detalj att havsnivån höjts i genomsnitt 20 cm på mindre än 150 år. Något liknande har inte hänt under de föregående årtusendena.

Post-Glacial_Sea_Level.png


Recent_Sea_Level_Rise.png

Hur mycket?

Forskarna ser en ökning av havsnivån med en meter på 100 år som ganska rimligt. ”En meter? Vad lite?” kanske du tycker, men det är en meter längs en lodrät vägg. På en strand där man har 33% lutning blir det en minskning av strandkanten på tre meter, och en låglänt strand med 10% lutning drabbas av en minskning på 10 meter. Anta att en storm driver upp vatten två meter högre på en lodrät strand, så innebär det sex meter högre på en strand med 33% lutning och 20 meter högre upp på en strand med 10% lutning. Då kan effekterna kan bli katastrofala för det hus farfar byggde 20 meter från stranden för 100 år sedan.


Städer

Ett hus kan man alltid flytta på. Om havet börjar krypa uppåt kan man lasta upp villan på ett lastbilssläp, flytta det en bit högre upp och vänta 100 år till innan nästa flytt. Det är mycket värre med en stad.

Det går nämligen inte att flytta ett hus i en kuststad när havsnivån ökar. Det enda man kan göra är att överge huset när källare och de nedersta våningarna översvämmas. Det blir antagligen en tillflyktsort för hemlösa som har tillgång till enkla båtar för att komma från huset till den del av staden som inte är översvämmad. Det som är ändå värre är att en stad inte kan ”tappa” en bit. En stad består av ett nät av avloppssystem, tunnelbanor, järnvägsspår, vägar, elledningar osv. När delar av ett sådant system översvämmas blir det problem för alla i hela staden.

Tittar du på en karta kommer du dessutom att se att merparten av världens större städer ligger vid kusten. År 1950 fanns det bara två städer i hela världen med mer än 8 000 000 invånare som låg vid en kust (London och New York) medan det år 2000 fanns 13 sådana städer och antalet växer eftersom vi hela tiden blir fler och fler människor på jorden. Ju fler människor som bor i en kuststad desto mer katastrofal blir ökningen av havsnivån. Detta gäller särskilt i fattiga länder där det vanligtvis är så att ett land bara har en enda stor stad, och den ligger nästan alltid vid havet.

800px-Downtown_NYC_bijna_twaalf_uur.jpg

New York

Landsbygd

Landsbygden drabbas också. Det tydligaste resultatet av havsnivåhöjningen är när saltvatten tränger in i färskvattenbrunnar och förstör dem. Låglänta fält i anslutning till havet kommer allt oftare att översvämmas, marken drabbas av försaltning och skördarna förstöras. Ekonomibyggnader i anslutning till havet kommer att förstöras när nivån stiger och det är inte säkert att det finns pengar för återuppbyggnad när hela landet drabbas av katastrof samtidigt. Det är troligt att städerna får mer pengar än landsbygden då.

Önationer

Redan nu är det kritiskt för vissa önationer. Maldiverna , Kiribati och Tuvalu ligger närmast att försvinna, men det kommer fler. När det, som på Tuvalu, är så att nästan hela landytan (av flera öar) befinner sig någon meter över havet och högsta punkten bara fem meter över havet, är det rätt självklart att landet helt enkelt sjunker under havets yta när havsnivån stiger en meter och mer.

437px-Nanumea.jpg

Ön Nanumea i Tuvalu

Motåtgärder

Vad kan man göra? Forskarna i länder runt Medelhavet pratar om att bygga en sluss vid Gibraltar. Då kan havsnivån i Atlanten fortsätta att stiga utan att det påverkar kusten i Medelhavet. Även i Sverige har det framförts förslag om att bygga en sluss i Öresund. Då skulle alla havsstäder runt Östersjön klarar sig medan man offrar städerna på Västkusten. Över huvud taget kan man säga att länderna i den rika delen av världen har tillräckligt med pengar för att rädda sina städer. Det är länderna i den fattiga delen av världen som kommer att drabbas hårdast. t.ex. Bangladesh där mer än halva landet befinner sig fem meter eller lägre över nuvarande havsnivå, och det är väldigt flacka, sluttande stränder.


Se själv

På denna site kan du själv se på kartan vad som hände vid olika havsnivåer och hur olika länder drabbas olika hårt:

http://geology.com/sea-level-rise/


SGu har en kartgenerator över Sverige där du kan se hur strandlinjen ändrats under årtusendena:

http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Current_sea_level_rise

http://en.wikipedia.org/wiki/Coastal_Development_Hazards

http://www.grida.no/publications/other/ipcc_tar/?src=/climate/ipcc_tar/wg1/013.htm

http://www.smhi.se/klimatanpassningsportalen/klimatet-forandras/klimatvariabler/havsniva-1.5904

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!webbhavsvattenstand%5B2%5D.pdf

http://news.mongabay.com/2009/1208-hance_bangladesh.html

http://www.teknikattan.nu/sok/question-show-answer.asp?intQuestionID=573

Samtliga bilder från Wikimedia utom:

www.flanderstoday.eu/sites/default/files/webimages/rs_web_eu_8m_v3.jpg

Bild över ett översvämmat Europa


Åter till geografibokens register