Åtgärder

Kartritning

Från Skolbok

Kartografi betyder helt enkelt "läran om kartor". En karta är en avbildning av verkligheten där allt onödigt skalats bort. Det som gör att en karta skiljer sig ifrån en bild av ett landskap är att en karta alltid har något som gör att man kan lista ut väderstrecken, vanligast är en norrpil. Dessutom har en karta alltid någon form av skala. En ”skalstock” är bäst, för den visar direkt på kartan hur lång sträcka den representerar. Om man däremot skriver att t.ex. 1 cm = 1 km uppstår ett problem om kartan skrivs ut något förminskad eller förstorad.


Vilka var de äldsta kartorna?

Vi människor har alltid skapat mer eller mindre avancerade kartor så det är omöjligt att säga när den första kartan ritades. Däremot vet vi att man ritade- och använde kartor i Mesopotamien för drygt 4000 år sedan.

Det skulle dröja ända fram till antikens Grekland för ungefär 2300 år sedan innan kunskapen om matematik blivit så avancerad att man kunde göra kartor med korrekta avstånd. Under den här tiden insåg man också att jorden var ett klot och man utvecklade det gradsystem som används än idag där ett varv är 360 grader. En grek som hette Eratosthenes var dessutom den första som räknade ut jordens storlek med relativ noggrannhet.

Från 1600-talet och framåt blev kunskapen om hur man gör kartor så avancerad att man kartlade samtliga farvatten och kuster som man kunde nå med skepp. Många gånger var kunskap om nya kartlagda kuster en värdefull hemlighet som sjökaptener kunde byta mellan varandra.


800px-Mappa_di_Eratostene.jpg

Eratosthenes världskarta



689px-Orbis_Arctoi_nova_et_accurata_delineatio_Anders_Bure_1626.jpg

Första någorlunda korrekta kartan över Norden, av Andreas Bureus 1626


Syftet med kartor

Exempel på ett utdrag ur ett tryckt sjökort

När man ser på en karta är det viktigt att komma ihåg att en karta skapats för ett syfte. Det innebär samtidigt att den som ritat kartan inte tagit med information som inte har med syftet att göra. Sjökort är ett bra exempel. De innehåller mängder med information om havet och kust, men i princip ingen information om land. Orsaken till det är att om man skulle ta med precis allt skulle kartan bli onödigt plottrig och svår att förstå. Ju mindre information som finns på kartan, desto lättare är det att se den information som är viktig.

En karta säger mer än 1000 ord och en välritad karta innehåller så mycket information att det skulle krävas en hel bok för att beskriva samma information i ord. Därför är kartor överlägsna text när det gäller att visa upp information i bildform. Det gäller bara att en som ser kartan kan tolka den och förstå den också.


Satellitbilder

Förr användes satellitbilder som grund för kartor. Numera, främst genom Google Earth, så används satellitbilderna som om de vore kartor, men det är inte alltid så lyckat. En satellitbild innehåller på tok för mycket information för att den skall vara lätt att tolka.

Kartsymboler

Beroende på syftet sätter man ut olika symboler på kartan för att man snabbt skall förstå vad den föreställer. Om du ser på väderlekskartan och ser ett grått moln med en blixt utritad vet du troligen att det innebär risk för åska.

Det finns olika standarder för olika kartor för att vi människor inte skall behöva lära om så fort vi tittar på en ny karta, och de bästa symbolerna är de som är så lätta att förstå att de inte behöver någon textförklaring.

På en karta skall det alltid finnas något sätt att se väderstrecken, en skalangivelse och om man använt olika symboler skall det finnas en förklaring till dem. Helst skall det också stå vilken sorts kartprojektion man använt.


Uppmätning

Trianguleringsnät

Trianglar är magiska. Om man känner till en vinkel och en sträckas längd kan man beräkna de andra vinklarna och sträckorna i triangeln. Då räcker det med att mäta upp vinkeln till en ny triangel som delar sträcka med den kända triangeln för att man skall kunna räkna ut samtliga andra vinklar och sträckor.

Fortsätter man på det sättet kan man slutligen rita upp t.ex. hela Sverige med alla vinklar korrekta om man t.ex. använder en projektion som Mercators projektion.

Det var så man mätte upp Sverige när vårt land kartlades med början på 1600-talet.. Man utgick främst från kyrktorn och andra klart synliga landmärken som man beräknade vinklarna mellan och sedan kunde man beräkna avstånden med trigonometri. Längst upp i norr gick inte det så där fick man bygga stenrösen istället som man mätte vinklarna mellan. Några sådana finns kvar än idag.

I modern tid använder man sig av flygfotografering och satellitfoton för att beräkna kartor. Du kanske har sett små vita fyrkanter utsatta i terrängen någon gång? Det är mätpunkter för flygfoton som skall vara grund för olika kartor.


Färger

Reliefkarta av Sierra Nevada
Hur konturlinjer fungerar
Karta med konturlinjer

När man ritar kartor är det viktigt att använda färger på ett naturligt sätt. Oftast har man blått för vatten, grönt för skog, brunt för land, grått för berg osv. Ibland har man olika färger för olika höjder för att man lätt skall se var det är som brantast (se bild). Annars kan man använda sig av så kallade ”konturlinjer” för att visa höjder på en karta utan färger. Om man skapar tematiska kartor kan man tänka på att rött som standard anges som en varningsfärg medan grönt anges som en färg för något som är bra.

Kartprojektioner

Det är ett omöjligt uppdrag att försöka släta ut ytan på jordklotet så att den passar på en slät papperskarta. Försök själv att skala en apelsin och sedan platta ut skalet, det är omöjligt. Det innebär att alla kartor är missvisande. Endera stämmer ytorna i förhållande till varandra, men då stämmer inte vinklarna. Eller så stämmer vinklarna men ytorna blir förvrängda. För att ändå göra en karta så lik verkligheten som möjligt använder man sig av olika sk. projektioner. Alla projektioner förvränger någonting, här nedan har du två exempel, men kom ihåg att det finns mängder med olika kartprojektioner. Alla finns för att fylla ett speciellt syfte.

Mercators projektion

Mercators projektion är vanlig på t.ex. sjökort eftersom vinklarna stämmer. Nackdelen är att ytorna förvrängs och blir större och större ju längre från mitten man kommer och Sverige kan t.ex. se ut att vara mycket större än Madagaskar om ekvatorn ligger på mitten av kartan. Det är inte sant eftersom Sverige har en mindre yta än Madagaskar i verkligheten.

450px-Mercator-proj.jpg

Lamberts cylindriska ytriktiga projektion

Den här kartprojektionen är i princip motsatsen till mercators projektion. Här stämmer ytorna (alla länders areor stämmer även om formen är förvrängd) men vinklarna blir helt fel.

World-lambert-cylindrical.png


Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Map

http://en.wikipedia.org/wiki/Cartography

http://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Bureus

http://sv.wikipedia.org/wiki/Triangulering

http://en.wikipedia.org/wiki/Contour_line

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kartprojektion

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mercator-projektion


http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamberts_cylindriska_ytriktiga_projektion


Åter till geografibokens register