Åtgärder

Syd- och Mellanamerikas kolonisering

Från Skolbok

Conquistadors' abuses of Amerindians (1598 edition for las Casas' book).jpg

De spanska soldaterna i Nya världen kallades "conquistadorer" och blev ökända för övergrepp på urbefolkningen

Detta är bara en kort sammanfattning av det allra viktigaste som olika europeiska upptäcktsresande gjorde i Nya världen. Vill du läsa mer om hur det var i Amerika innan de vita kom står det på sidan om Amerika före Columbus.


Columbus

Landing of Columbus (2).jpg

Columbus landstiger i nya världen 1492

Christofer Columbus var en italienare från Genua med en dröm, att hitta ett sätt att segla västerut till Indien. På det viset skulle en ny handelsväg för kryddor, porslin, siden och andra lyxprodukter frän Asien till Europa öppnas upp.

Oturligt nog för Columbus fick han inte mycket stöd för sin dröm. Det var känt sedan länge att jorden var rund. Det var inte svårt att räkna ut att en resa västerut från Europa till Indien skulle ta så lång tid att besättningen ombord skulle dö av svält eller törst. Men till slut fick han ekonomisk hjälp av Spaniens kung och drottning och kunde resa ut mot solnedgången i slutet av 1400-talet i skeppet Santa Maria och två följeskepp. De seglade ner till Kanarieöarna och därifrån följde de passadvindarna över Atlanten. Oktober 1492 nådde skeppen äntligen land. Columbus hade upptäckt Amerika, även om han själv trodde att han nått Indien.

Detta var den första av fyra resor över Atlanten. Columbus drevs av en önskan att hitta rikedomar i Indien eller Kina, främst guld. Det gjorde han inte. Istället plundrade han öborna i Karibiska havet på de få guldföremål de hade och fortsatte ett plundringståg mellan öarna i Karibien. Urbefolkningen förslavades och placerades som gratis arbetskraft på plantager och i gruvor. Detta trots att både kungen och drottningen av Spanien uttryckligen förbjöd Columbus och hans män att ta urbefolkningen som slavar. Tusentals dog i sjukdomar som de vita förde med sig och som invånarna i Nya världen saknade motståndskraft mot, främst smittkoppor. Behandlingen av urbefolkningen var så fruktansvärd att Columbus fängslades och släpades mot sin vilja tillbaka till Spanien efter sin tredje resa över Atlanten, men fick ändå kungens förtroende att göra en fjärde resa. Och detta var ändå bara början på hur urbefolkningen i Nya världen skulle behandlas.


Portugals anspråk

Spain and Portugal.png

Uppdelningen av Nya världen, mellan Spanien och Portugal Även Portugal var intresserad av det nya landet i väst. För att undvika strider mellan Portugal och Spanien tog de hjälp av påven som bestämde att all mark väster om en längdgrad som låg mellan 42° och 50° väst, beroende på hur man räknade, skulle tillfalla Spanien och det öster om längdgraden skulle tillfalla Portugal. I praktiken var det bara Brasilien som hamnade öster om längdgraden. Brasilien blev en portugisisk koloni och än idag är portugisiska Brasiliens officiella språk och katolsk kristendom den officiella religionen. Spanien tog resten.


Magellans världsomsegling

Stormy northwest wind in the Strait of Magellan.png

Magellans sund, sundet i sydligaste Sydamerika som döpts efter Magellan, sedan han tog den vägen

Efter Columbus upptäckt bestämde sig Ferdinand Magellan, en portugis i spansk tjänst, att försöka komma runt Amerika och fortsätta längre västerut, till kryddöarna i Indonesien Han lättade ankar 1519, med fem fartyg. Det skulle dröja till 1521 innan expeditionens sista skepp återvände till Spanien, resterande fyra skepp hade förlorats längs vägen. Magellan själv blev dödad i strider med urinvånarna på Filippinerna.

Det viktigaste var ändå att Magellans expedition visade att det var möjligt att ta sig till Indonesien genom att resa västerut. Det enda som saknades var kolonier längs vägen där fartygen hade möjlighet att fylla på färskvatten och förnödenheter.


Cortéz, Montezuma och Aztekerna

The Meeting of Cortés and Montezuma.jpg

Cortéz och Montezuma möts

Hernán Cortés hade fått tillstånd att bygga ett fort och grunda en handelsstation längs kusten i nuvarande Mexiko. Men Cortéz hade större visioner än så. Det gick nämligen rykten om ett stort rike styrt av en grym stam som hette Aztekerna uppe i bergen. Ett folk som dessutom hade mycket guld.

1519 färdades han från kusten där Veracruz ligger idag, vidare in i inlandet, med drygt 500 man och 15 hästar. Han lyckades också få tag på en slavflicka, "La Malinche", som både kunde tala aztekernas språk och ett språk som talades av Cortéz egna infödda medhjälpare . Hon kunde berätta om aztekernas kultur och levnadssätt för Cortéz. Cortéz hade ändå större tur när det dessutom visade sig att Aztekerna hade en legend om en vit gud med skägg som skulle komma över havet. Därför betraktades Cortéz som gudomlig av aztekerna. I alla fall i början.

Conquista-de-Tenochtitlan-Mexico.jpg

Tenochtitlán, rekonstruktion

Aztekernas huvudstad hette Tenochtitlán och var troligen världens största och folkrikaste stad i början av 1500-talet. Spanjorerna häpnade när de såg den praktfulla staden. Hur kunde det vara möjligt att människor som inte var kristna kunde ha det så bra? Cortéz togs väl om hand av aztekernas kung Montezuma. Som tack tog spanjorerna kungen tillfånga och krävde mängder av guld i utbyte. Guld de även fick. Detta gjorde att folket tappade respekten för sin kung och när han försökte tala med dem kastade de stenar på Montezuma, som senare avled av skadorna.

Aztekerna var blodtörstiga. I deras religion ingick att de offrade människor till solens ära, helst varje dag. Eftersom aztekerna hellre offrade människor från grannstammarna än sina egna medlemmar var det lätt för Cortéz och hans soldater att övertala aztekernas grannar att hjälpa Cortéz att slåss mot aztekerna. Striderna varade i tre år, till 1521, när stora delar av Tenochtitlán brann ner till grunden.

Under tiden spanjorerna stred mot urbefolkningen spred sig dessutom många olika sjukdomar, främst smittkoppor, från de vita. Sjukdomar som dödade stora delar av urbefolkningen, eftersom de saknade motståndskraft. Skjutvapnen i Cortéz armé var inte särskilt effektiva, men fungerade bra att skrämma urinvånarna med, tillsammans med hästarna. Urinvånarna trodde att häst och ryttare hängde ihop som ett konstigt monster på fyra ben de aldrig tidigare sett.


Pizarro, Atahualpa och inkaindianerna

La captura de Atahualpa - Juan Lepiani.jpg

Atahualpa fängslas av spanjorerna

I början av 1500-talet fanns ett rykte om ett rike nere i Sydamerika där husväggarna var täckta av guld. Francisco Pizarro var en hänsynslös soldat som lyckats skaffa sig kontakter ända upp i spanska kungafamiljen, även om han själv inte ens kunde läsa och skriva. 1531 bekostade Spaniens kung en expedition från Panama ner längs Sydamerikas västkust, och Pizarro utsågs till dess chef.

Under den här perioden rådde det inbördeskrig i inkariket och Pizarro steg iland vid en tidpunkt då den ena sidan, ledd av kung Atahualpa, just vunnit över den andra. Inkaindianerna var nyfikna på de vita männen som några trodde varutsända av gudarna. Pizarro, som bara hade lite över 100 legoknektar med sig, tillsammans med ca 60 hästar, fick tillstånd att träffa Atahualpa i staden Cajamarca. Pizarro visste hur Cortéz gjort för att besegra aztekerna, och tog chansen när han kom tillräckligt nära kungen och tog honom som gisslan. Kuppen lyckades, trots att inkans soldater troligen var runt 40 000 vid tillfället, vågade de inte gå mot spanjorerna eftersom det skulle riskera Atahualpas liv.

I utbyte erbjöd Atahualpa att två rum i huset skulle fyllas med silver och det rum han var instängd i skulle fyllas med guld, ända upp till hans huvudhöjd. Det kom karavaner med guld från hela inkariket, men det gick långsamt. Spanjorerna hotade att bränna Atahualpa levande om de inte fick mer guld, men lovade att inte bränna honom om han övergick till den kristna tron, något Atahualpa gjorde. Istället lät Pizarrro strypa Atahualpa, sedan brändes kroppen.

Pizarro grundade staden Lima som huvudort för sitt nya rike, en stad som än idag är huvudstad i Peru. Inkariket däremot rasade samman. Främst på grund av de sjukdomar som de vita spred och som urinvånarna sknade motståndskraft mot. Oändliga mängder konstföremål i silver och guld göts ner till tackor och skickades över Atlanten till Spanien. Från inkans silvergruvor i Anderna bröts stora mängder av metallen. Silver som i sin tur skickades till Kina för att bytas mot siden, porslin och kryddor som i sin tur var värda mycket mer än silvret i Spanien. På det viset blev den spanska kungen och drottningen några av de rikaste människorna i världen, och Spanien blev en militär stormakt.

Trujillo. Plaza Mayor con la estatua ecuestre de Francisco Pizarro.jpg

Pizarro står staty i staden Trujillo, Spanien


Källor

https://www.britannica.com/biography/Christopher-Columbus

https://www.britannica.com/biography/Ferdinand-Magellan

https://www.britannica.com/biography/Montezuma-II

https://www.britannica.com/biography/Gonzalo-Pizarro


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.