Åtgärder

Vågkraftverk

Från Skolbok

Varför vågkraftverk?

Vindarna driver vågorna på haven, så har det alltid varit. Under 1900-talet har fler och fler forskare börjat experimentera på om det är möjligt att utnyttja vågornas rörelser för att få fram elström. Det finns i dagsläget inget helt lyckat försök, men många försök har blivit så framgångsrika att man är på väg att bygga ut vågkraften i många länder. De främsta fördelarna är att vågkraften är gratis, så länge det finns vindar och vatten kommer det att finnas vågor, och att vågkraften är ”ren” och inte orsakar några utsläpp som gör växthuseffekten värre.

Vågkraftverk finns i en mängd olika varianter, men man kan egentligen dela upp dem i två olika sorter: De som har en del som flyter på ytan ungefär som ett flöte när man metar, och de som helt står på havsbottnen. Det viktigaste när man designar ett vågkraftverk är att man befinner sig så nära havsytan som möjligt med kraftverket eftersom energin från vindarna, som skapar vågorna, minskar ju djupare ner i havet man kommer. Se nedan. Under 100 metes djup har vindarna ingen som helst effekt längre.


300px-Wave_motion-i18n-mod.svg.png

När vågor bildas guppar ett flöte upp och ner på vågorna i en cirkelformad (eller oval) rörelse.

Eftersom vindens energi minskar ju djupare ner man kommer så minskar också den mängd elström man kan ta ut ur vågorna. Cirkelrörelsen blir mindre och mindre. På grunt vatten bildar rörelsen en ellipsform (oval) istället när vågenergin pressas mot havsbottnen.

A = Djupt vatten som inte störs av en havsbotten i närheten.

B = Grunt vatten där vågenergin pressas mot havsbottnen.


Flötet

5502-3810-BILD.jpg

Så här kan ett vågkraftverk med en del på ytan se ut.

Detta är den vanligaste varianten. Idén är att när flötet guppar upp och ner i vågorna drar det en generator på havsbottnen som också guppar upp och ner och skapar elström. En liknande variant är att en vajer sitter fast i havsbottnen och generatorn sitter fast inuti flötet. Fördelarna är att det är ett ganska billigt sätt att bygga kraftverk och det kan placeras var som helst oberoende av havsdjup. Nackdelarna är att det krävs stora och många flöten för att skapa tillräckligt med elström. Eftersom de ligger på havsytan hindrar alla dessa flöten annan verksamhet på havet. Allt från vattenskidåkning till tunga fartygstransporter. Dessutom går de inte att använda på vintern när isen lägger sig.


Bottenfast

oyster-wave-power-aquamarine-power.jpg

Oyster. Troligen det mest utvecklade av de bottenfasta vågkraftverken.


Idén är att man har någon form av flärp eller fena på havsbottnen. När vågorna går fram och tillbaka dras flärpen med. En generator siter fast mellan flärpen och bottnen och skapar elström när flärpen vickar fram och tillbaka. Man får ut mest effekt ur de här kraftverken om toppen precis bryter havsytan men då drabbas man också av samma nackdelar som de kraftverk som arbetar med ”flötet” principen har. Fördelarna är att det är ett enkelt sätt att skapa elström, de syns inte på ytan och förstörs inte av is på vintern. Men nackdelarna är flera: Det är svårt att bygga så stora kraftverk att det verkligen lönar sig. Havsbottnen måste vara ganska hård och plan. Man kan inte placera dem för djupt eftersom då har vågorna inte längre någon riktig effekt. Där kraftverken placeras ut kan man inte längre fiska med nät eller trål.


Filmer om vågkraftverk

Första visar hur "flötet" principen kan fungera, medan nästa visar hur "Oyster" fungerar.

Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Wave_power

http://www.reuk.co.uk/Oyster-Wave-Power.htm

Bilder på vågkraftverk:

www.vvs-forum.se/index.php3?use=publisher&id=5502

www.reuk.co.uk/OtherImages/oyster-wave-power-aquamarine-power.jpg


Åter till geografibokens register