Åtgärder

Webers lokaliseringsteori

Från Skolbok

Passar bäst till år 9 eller geografi 1/A i gymnasiet.

Webers lokaliseringsteori är ett dödstråkigt namn på en användbar teori. Alfred Weber (1868-1958) var en farbror som levde i Tyskland. Han var ekonom och funderade mycket på varför fabriker ligger där de ligger och han kom fram till att det finns tre olika orsaker till att en industri placeras på en särskild plats.


Den första är kostnaden för transporter av råvara jämfört med kostnaden för den energi som krävs för att förädla råvaran. Slutligen också kostnaden för att transportera den färdiga produkten till en marknad/en plats där den kan säljas.

  • Ett exempel är placeringen av järnverk. Ett järnverk kräver mängder med järnmalm (tungt) men också oändliga mängder med stenkol (också tungt). Båda råvaroran är tunga men eftersom det krävs så mycket mer stenkol än järnmalm är det bättre att lägga ett järnverk bredvid en kolgruva än bredvid en järngruva.
  • Ett annat exempel är aluminiumfabriker. Råvaran (bauxit) är billig, men det krävs väldiga mängder elström för att förvandla bauxiten till aluminium. Därför är det bäst att lägga aluminiumfabrikerna nära elverken och inte nära bauxitgruvorna. Det i sin tur är förklaringen till varför det lönar sig att frakta tung bauxit med skepp från Afrika till Island där elströmmen är extremt billig för att förvandla bauxiten till aluminium där och sedan återigen frakta iväg den färdiga aluminiumen med fartyg till övriga Europa för försäljning.
  • Ett tredje exempel är pappersbruk som vanligtvis placeras där det finns mycket skog eftersom timmer är billigt men tungt att transportera. Den färdiga varan, papper, har däremot ett mycket högre värde så trots att det kan bli långa transporter av färdigt papper till marknaden är det ändå mest lönsamt att placera pappersbruken ute bland skogarna på landsbygden.


Den andra är arbetskraften. Vissa arbetsuppgifter kan utföras av outbildade arbetare. Den typen av arbete görs då helst där arbetskraften är billigast. Andra arbetsuppgifter kan kräva personal med mycket hög utbildning. Därför placeras den typen av industrier i områden med många högskolor och universitet. Många företag i Europa har t.ex. utvecklingsavdelningarna i hemländerna där man kan få tag på högutbildad arbetskraft medan själva produktionen av varorna ofta sker i fattiga låglöneländer.


Den tredje är om det finns liknande industrier i samma område sedan tidigare. Oftast är det en fördel. Det finns arbetskraft att få tag på som arbetat i andra liknande fabriker eller ingenjörer som arbetat med liknande projekt i området. Grossisterna, de som handlar direkt av fabrikerna, har dessutom lättare att färdas till ett enda område istället för att resa runt till många olika områden fär att se på varorna. Ett exempel är Silicone Valley i USA där i princip hela USA:s dataindustri och IT-forskning kan hittas i samma område.


Triangeln

Oftast beskriver man Webers teori med en triangel. Vid varje spets placerar man en av följande faktorer vid varje spets: råvara, arbetskraft, marknad.

Sedan drar man ett streck från varje spets till mitten av varje motstående sida. Där de tre strecken skär varandra blir då den bästa platsen att placera en industri. P på bilden.

Eftersom företagen alltid vill hålla så låga transportkostnader som möjligt, de är alltid en förlust, innebär det att man oftast hittar många företag av samma sort i ett område som tillhör någon av dessa tre:

  • Råvaruorienterade företag (t.ex. järnverk eller pappersbruk, industrin finns vid råvaran eller energitillgången)
  • Arbetskraftsorienterade företag (t.ex. restauranger och matbutiker men även turistindustrin kan räknas hit)
  • Marknadsorienterade företag (det viktigaste är inte vad som produceras utan att det sker så billigt som möjligt eller så attraktivt för kunden som möjligt)


31264_weberlocationtriangle.gif


Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Weber

http://www.cerum.umu.se/Lokaliseringsteorins+klassiker/


Bild från Umeå universitet

www.cerum.umu.se/digitalAssets/31/31264_weberlocationtriangle.gif


Åter till geografibokens register