Skapa ett tema - Regionalgeografi

Regionalgeografi är en variant av geografiämnet som kommit lite i skymundan. Vanligtvis sägs geografiämnet bestå av två halvor: naturgeografi som beskriver de olika naturliga processer som påverkar jordens yta, och kulturgeografi som beskriver vad vi människor gör som påverkar jordens yta.

Regionalgeografi innebär att ett område på jorden väljs ut och inom just det området studeras hur människor lever, beroende på både naturens processer och människornas processer. Det kallas regionalgeografi eftersom delarna i området bör ha någonting gemensamt som binder dem samman. Det är sällan ett enda land.

Den stora fördelen med regionalgeografi är att det är ett bra sätt att visa hur något generellt i en lärobok faktiskt ser ut i verkligheten. Då är det lättare att lära sig det generella samtidigt som man lär sig de verkliga förhållandena.

Var börjar man?

Innan ett tema skapas bör en region väljas ut. I grundskolan bör det vara en lite mer extrem region som ofta drabbas av problem, för att det ska vara tydligt hur människor påverkas där. Det går naturligtvis att välja "Svealand" som bas för ett tema, men det är svårt att bygga ut et intressant tema som lockar grundskoleelever att jobba självständigt med ett tema där livet för invånarna är bra.

Vad ska ett tema innehålla?

Innehållet beror till stor del på vilken region som väljs. Ett generellt skelett kan se ut så här:

Delar i centralt innehåll 7-9 att titta på:

• Vad är regionens gränser? Vilka landområden ingår i regionen? (globen och kartan)
• Varifrån kommer de människor som bor i regionen? (migration )
• Vilka nedbrytande krafter finns inom regionen. (endogena krafter)
• Vilket klimat har regionen? Gärna mer än en klimatzon (klimat och väder)
•    Vilka naturkatastrofer kan regionen drabbas av (exogena krafter)
• Industri och inkomster i regionen (stads- och industriutveckling)
•    Konflikter om naturresurser mellan folkgrupper i regionen (konflikt om naturresurser)
• Förnybara och icke förnybara energiresurser inom regionen (energiresurser)
•    Klimatkrisen och dess följder i regionen (klimatförändringar)

Beroende på tema kan punkternas inbördes ordning ändras, tas bort helt eller kompletteras.

Detta ger tre veckor undervisning,baserat på tre x 60 minuter SO-undervisning i veckan. Detta är dock "korvstoppning". Då är det bättre att först ha en lektion om till exempel klimatzonerna eller hur jordens litosfärplattor fungerar, och under nästa lektion beskriva hur klimatet, eller jordbävningar och vulkaner, ser ut i den valda regionen.

På det här viset lär man sig först det generella och allmänna, och sedan hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Det är ett bra sätt att lära sig olika viktiga geografiska begrepp. Samtidigt innebär det att temat kan ta upp till 15-18 lektioner. Dessutom finns det ett behov att gå igenom grunderna i sjuan och åttan för att sedan främst repetera och bearbeta de grunderna i nian.

Det innebär i sin tur att det är bättre att använda teman som inte är så omfattande i sjuan för att ge plats för inlärning av grundkunskaper också. I nian, däremot, går det istället bra att ha teman som är över 15 lektioner långa.

Exempel på regioner som passar till teman

Afrikas horn
Detta är en plats som är synnerligen lämpad som tema. I princip alla delar i "skelettet" finns med i olika stor grad. Afrika brukar dessutom bli lite bortglömt i undervisningen, vilket gör ett tema i Afrika än viktigare. Här finns en länk till hur ett upplägg kan se ut: https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/9104255859

Sydkinesiska sjön
Området är en konflikthärd mellan Kina och grannländerna. Det finns ett starkt inslag av GEO-politik. Det ingår både endogena krafter och oljeresurser i den sydöstra delen liksom en märklig lokalisering av städer och industrier som är lämpliga att analysera.

Karibien
Många elever har sett "Pirates of the Caribbean" och är nyfikna på pirater och Karibien. Det är en blandning av småstater och inslag av stormakternas intressen i ett område som samtidigt är ett av världens fattigaste. Regionen lämpar sig extra väl för att analysera plattektonik och klimatzoner.

Kaukasien
Här ligger Europas gräns mot Asien och Mellanöstern. Gränszonen har alltid varit en konflikthärd och bergskedjan har både vulkaner och jordbävningar. I Kaspiska havet strax väster om bergskedjan finns gott om olja och naturgas. Öster om Kaukasien breder öknar ut sig och bristen på vatten skapar konflikter.

Lämpliga mindre teman då delar av "skelettet" saknas

Punjab
Området i norra Indien borde vara ett paradis, men drabbas istället av torka och hungersnöd eftersom Indiens regering leder bort regionens vatten till hinduiska områden. Punjab är främst bebott av sikher. Här saknas en del av "skelettet", som vulkaner och icke förnybara naturresurser. Samtidigt är konflikten om vatten övertydlig.

Levanten
Det inre av Medelhavet har varit en konflikthärd sedan stenåldern och är synnerligen intressant om man vill studera migration. Kampen om vatten som naturresurs är även den tydlig. Jordbävningar sker i liten utsträckning, men vulkaner saknas. Samma sak med icke förnybara energiresurser.

Donaus utlopp
Här fanns Europas första stenålders-civilisation, "Old Europe", som försvann. Här finns även legender om en översvämning av bibliska mått. Västra Svarta havet, från Bosporen till Krim, har varit en konflikthärd sedan antiken. Det syns inte minst på det pågående kriget i Ukraina. Däremot saknas endogena krafter och icke förnybara energiresurser helt.