Haven - extrakapitel

Innehåll

1 Världens hav
2 Haven som resurs
3 Nedskräpningen
- 3.1 Vindar - de tre stora cellerna
4 Ytströmmar
5 Djuphavsströmmar
- 5.1 Golfströmmen
6 Klimatet och haven
7 Klimatkrisen och haven
8 Källor
- 8.1 Bildkällor

Världens hav

Jordens yta täcks till 2/3 av hav. Haven är viktiga för oss på land som en plats att hämta råvaror ur, att njuta av under semestern, att ta energi ur eller som utjämnare av jordens klimat. Havs vattnet är salt. Saltet kommer ur berggrunden som lästs upp under miljarder år. Hur gammalt är vattnet? Ingen vet säkert, men geologer tror att vattnet ursprungligen kommer från kometer som störtat på jorden när jorden var ung och glödande. Isen i kometerna smälte och gav oss det vatten vi har än idag.

Norra halvklotet har mer land än hav. Motsatsen gäller på södra halvklotet. Du ser det tydligt om du håller en jordglob upp och ner medan du snurrar den. Den skillnaden gör att klimatet blir annorlunda på norra- och södra halvklotet.

Haven som resurs

Haven innehåller otroliga mängder fisk och skaldjur vi människor kan äta. Under en lång tid trodde vi människor att det var omöjligt att tömma haven på liv. Men moderna fiskebåtar med enorma nät och ekolod som avslöjar precis var det finns fisk har bit för bit tömt haven på liv snabbare än livet kan återställas. I dagsläget är fiskbestånden på många platser på väg att försvinna och skaldjuren skadas av höjda temperaturer i haven.

Havsbottnarna har, fram tills nu, fått vara mer eller mindre i fred. Undantaget har varit oljeborrning i haven. I dagsläget är det dock många bolag som, med ny teknik, vill bryta olika värdefulla mineral i havsbottnarna. Malm från många viktiga metaller börjar ta slut på land. Än så länge har ingen storskalig gruvbrytning påbörjats på havsbottnen, men det är bara en tidsfråga.

Haven ger oss dessutom energi, i form av: tidvatten vind- och vågkraftverk. Speciellt vågkraftverken kan byggas långt ute till havs där de inte stör någon annan mänsklig verksamhet.

Vågkraftverk

Nedskräpningen

Ett stort problem är att många länder har använt haven som soptipp under lång tid. Framförallt plast har tömts ut i haven, eller i floder som rinner ut i haven, under årtionden. Skräpet och soporna har följt med vindar och strömmar tills även de mest avlägsna öarna drabbats av stränder fulla med skräp.

Det är inte bara fult, många djur skadas eller dödas av skräpet. Speciellt sjöfåglar drabbas hårt. De tror att skräpbitarna är mat, sväljer bitarna och känner sig mätta utan att få någon näring från plastbitarna. Ofta fastnar plastbitarna dessutom i tarmarna. Fåglarna svälter långsamt ihjäl och dör en plågsam död.

Död albatross med magen full av plastskräp

Vindar - de tre stora cellerna

Det faktum att det är stor skillnad i temperatur mellan ekvatorn och polerna göra att det skapas vindsystem med tre store "celler" på jorden där luften cirkulerar mellan högtryck och lågtryck. De viktigaste styr vädret i tropikerna och heter "Hadleyceller". De över polerna heter "Polarceller". Sedan finns ytterligare en cell mellan Hadleycellerna och Polarcellerna och de heter "Ferrelcellerna". De uppstår bara eftersom vinden snurrar norr och söder om Ferrelcellerna.

De här cellerna styr hur vindarna vanligtvis blåser över markytan och över haven, och de vindarna driver på ytvattnet i ungefär samma riktning året om. Så skapas ytströmmarna i haven.

Ytströmmar

Ytströmmarna snurrar i virvlar

Vindarna skapar strömmar ända ner till 100 meters djup. Det är de stora vindsystemen som skapar vindar som blåser åt ungefär samma håll, året runt som tillsammans med att jorden snurrar runt sin axel, gör att ytvattnets strömmar rör sig åt ett visst håll och ofta börjar rotera. Strömmarna bildar stora "snurror" som snurrar medsols på norra halvklotet och motsols på det södra.

Djuphavsströmmar

Ytströmmarna drivs av vindar, men djuphavsströmmarna drivs av skillnader i temperatur och salthalt.

Kallt vatten är tyngre än varmt vatten

Ju saltare vattnet är ju tyngre blir det

Vid nord- och sydpolen är vattnet extra kallt. När vatten fryser till is blir merparten av saltet kvar i havsvattnet och det gör vattnet extra salt. Detta gör att vatten sjunker vid polerna. När vattnet sjunker måste det ersättas av nytt vatten vilket drar vatten från haven, till polerna. Vattnet vid polerna fungerar som en "motor" för att driva strömmar långt nere längs havsbottnen, i alla jordens hav.

Golfströmmen

Bland alla världens havsströmmar är Golfströmmen en av de viktigaste, speciellt för oss i Norden. Den drar med sig varmt vatten från tropikerna, upp längs hela Nordatlanten. Ända upp till Nordpolen. Där kyls vattnet ner och blir en del av djuphavsströmmarna.

Golfströmmen gör att temperaturen i Nordatlanten är varmare än i hav på samma breddgrad på andra platser på jorden. Det i sin tur gör klimatet på land både varmare och fuktigare än det normalt skulle ha varit. Vi i Sverige skulle ha samma klimat som i Alaska utan Golfströmmen. Men Golfströmmen gör också att Bergen i Norge är Europas regnigaste plats.

Klimatet och haven

Eldslandet i Sydamerika, borde ha en torr stäpp men närheten till haven gör området fuktigt

Land värms snabbare än vatten. Land kyls också ner snabbare än vatten. Vatten i stora mängder gör att temperaturen blir lägre och luften fuktigare längs stränderna än de blir på platser längre bort från närmaste hav där temperaturen både blir högre på sommaren och lägre på vintern, liksom att luften blir torrare ju längre bort du kommer från närmaste hav.

Eftersom norra halvklotet består av mer land innebär detta att norra halvklotet blir varmare och torrare på sommaren än södra halvklotet när det har sommar. Liksom att vintrarna blir kallare och torrare på norra halvklotet än vintrarna på södra halvklotet.

Orsaken till att till exempel Sydamerika har så få områden med stäpp och öken beror på att Sydamerika ligger på södra halvklotet och att Sydamerika dessutom är så smalt med hav runtomkring. Orsaken till att jordens kallaste bebodda plats Oymyakon finns i Sibirien i norra Asien beror på att platsen ligger långt från närmaste kust och hav, inte långt från Nordpolen.

Oymyakon, jordens kallaste bebodda plats

Klimatkrisen och haven

Karta över CO2 nivåerna i världshaven, när CO2-halten ökar sjunker pH-halten

Merparten av temperaturhöjningen i samband med klimatkrisen har tagits upp av haven. Det innebär också att havens temperatur ökat snabbare i förhållande ytan på haven än på land.

När mängden CO2 ökar i atmosfären, ökar också den mängd CO2 som lagras i haven. I samband med att CO2 lagras ökar mängden kolsyra i haven, och pH-halten sjunker. Dessutom lagrar kallt vatten mer CO2 än varmt vatten, vilket gör att livet i polarhaven drabbas extra svårt.

"Men vad har det för betydelse att haven blir surare?" kanske du tänker. Faran ligger i att djur med kalkskal skadas när pH-halten sjunker eftersom havsvattnet helt enkelt löser upp skalen. Musslor och snäckor sitter fast och dör. Koraller likaså. Världens största korallrev, Stora barriärrevet utanför Australien, är på väg att helt försvinna. Det är illa eftersom korallreven är som havens regnskogar - de tar inte upp så mycket yta men har en otroligt stor artrikedom.

Skaldjur som kan röra på sig, som räkor, krabbor och humrar, har en möjlighet att fly, men vart?

I haven finns även kiselalger som både är mat åt många fiskar och dessutom ger oss som lever på jorden 30-50% av luftens syre, och ingen vet vad som händer när de försvinner.