Erosion i strömmande vatten

Mississippi är så stor att det går att köra båtar långt in i USA på den

Det finns inga floder i Sverige, bara älvar, men principerna är samma för allt strömmande vatten. Överallt i världen rinner floder fram, från bergen och oftast ut i haven. Till och med genom öknar, som Sahara rinner det floder. Där blir de en viktig källa till vatten i ett annars öde och sterilt landskap. Men vad gör egentligen floderna med landskapet?

var börjar floderna?

Även de största floderna i världen börjar som bäckar högt uppe i bergen

En flod startar sällan på en enda punkt utan fungerar snarare som ett gigantiskt uppsamlingssystem för ett helt område där det faller regn, vilket kallas för ett avrinningsområde. Det kan liknas vid en enorm tratt i landskapet där allt regn som faller förr eller senare rinner ner i samma huvudflod via mindre bifloder.

På sin väg utför floden tre huvuduppgifter genom att först erodera och slita loss material', sedan transportera det materialet nedströms och till sist deponera eller avlagra det när vattnet tappar fart och materialet sjunker till botten. Att förstå hela detta system är till exempel helt avgörande för att vi ska kunna förutsäga översvämningar. Om det regnar kraftigt i bergen spelar det ingen roll om solen skiner vid flodens slut, eftersom allt vatten måste passera genom systemet. Genom att mäta vattenmängden i hela området kan vi varna människor i god tid innan vattnet når städerna.

Hur påverkar floder landskapet?

En typisk V-dal formad när vattnet nöter på bottnen

Landskapet formas i en ständig kamp mellan flodens energi och markens motståndskraft. Vid erosion nöter vattnet på sten och jord där det rinner snabbt, vilket skapar djupa dalar och gröper ur flodens botten. Stenar som vattnet för med sig nöter mot varandra när de träffar varandra och större stenar mal ner till grus och sand. Under transporten fungerar sanden och stenarna dessutom som ett sandpapper som slipar flodbädden ännu mer medan sand och grus flyttas från bergen till slätten, så länge vattnet rinner någorlunda snabbt.

När floden sedan saktar ner sker en deposition, eller avlagring, där det grus och sten flodvattnet slitit med sig tappar fart, sjunker till botten och på det viset bygger upp nya områden som flodbankar och deltan. Dalarnas form avgörs helt av flodens hastighet. I branta berg rinner vattnet snabbt och eroderar främst rakt nedåt samtidigt som dalarnas sidor nöts ner av väder och vind, vilket skapar djupa V-formade dalar. När floden når plattare land sprider den ut sig, saktar ner och börjar istället bygga breda flodslätter genom att floden lämnar ifrån sig sand och slam.

Vad händer när landskapet blir platt?

Där strömmen träffar stranden skär den in i flodbanken, och släpper grus och sand på motsatt sida

På de platta slätterna börjar floden röra sig i stora öglor och svängar. Vattnet tar alltid den snabbaste vägen där motståndet är minst. Detta skapar ett mönster som kallas för meandring. Floden är aldrig stilla utan flyttar sig sedan över landskapet över tid. Det beror på att vattnet rinner som snabbast i ytterkanten av en kurva och gräver ut flodbanken, medan det rinner långsammare på insidan av kurvan där det tappar kraft och lämnar ifrån sig sand och slam. Denna process gör att svängen blir mer och mer extrem tills floden nästan rör vid sig själv. När floden slutligen bryter igenom slingan bildar den avskurna floddelen en sjö med formen av en korv, en korvsjö.

Nöter floden igenom till andra sidan öglan bildas en korvsjö

Det här naturliga flödet, där slingorna hela tiden ändrar form, innebär att floder ständigt byter plats vilket är nyttigt för naturen men skapar stora utmaningar för oss människor. Hus som byggdes en bra bit från stranden kan efter några decennier hamna precis vid kanten, och därför måste byggnader, broar och vägar på flodslätter planeras mycket noga för att inte förstöras med tiden.

Kan inte floderna tämjas?

En damm stoppar upp det strömmande vattnet, en sjö bildas bakom dammen

Ofta har vi människor byggt både byar och städer längs floderna, eftersom det gett både tillgång till vatten, fisk och även möjlighet att driva kvarnar. Detta har i sin tur ofta lett till problem när floderna svämmat över och det har i sin tur lett till att vi människor försökt tämja flodernas lopp med höga murar, flodvallar, eller dammar. Det har i sin tur lett till att vi skapat sårbara platser. Dammar och reservoarer för att få förnybar el via vattenkraft är bra för klimatet men samtidigt stoppar dammarna upp det naturliga flödet av slam så att marker längre ner börjar erodera bort.

Om flodens yta ligger högre än marken på andra sidan flodvallarna uppstår lätt en översvämniingskatastrof om vallarna brister, som här i New Orleans 2005

De konstgjorda flodvallarna som byggs för att skydda städerna så att vi kan bo på flodslätten ökar också sårbarheten eftersom katastrofen blir total om flodens vattenyta ligger ovanför staden och vallarna brister. Dessutom gör vallarna att flodens slingor rätas ut och vattnet rinner snabbare. Detta kan i sin tur förvärra översvämningarna för de som bor längre ner längs floden. Vårt behov av kontroll och energi här och nu, och viljan att bevara flodens ekologiska balans för en hållbar utveckling är svårt att kombinera, men en hållbar framtid kräver att vi lär oss att samarbeta med flodens naturliga krafter istället för att bara försöka tämja dem med våld.

Vad är ett delta, och hur påverkas det?

Floden Nilen, i Egypten har ett trekantigt delta som gett namn till alla delta eftersom namnet är grekiska för just triangel

Där strömmande vatten, som runnit genom jordar med mycket sand och grus, når fram till en stor sjö eller havet, då tappar vattnet hastighet och stannar upp. Grus, sand och slam som följt med vattnet sjunker till botten. De tyngsta delarna närmast flodmynningen och de lättaste delarna långt ut i havet eller sjön där de bildar lera. Med tiden blir lagren av grus, sand och lera så tjocka att de bildar öar med rinnande vatten mellan. Ett delta har skapats. Miljön i ett delta är viktig för fåglar, grodor, fiskar och så vidare. Det är också viktigt för människor eftersom marken är lätt att plöja och möjligheten till konstbevattning obegränsad. Dessutom finns goda möjligheter till fiske och jakt på fåglar.

När vi människor bygger dammar i floderna stoppas vattnet upp långt innan det når havet. När floden inte längre för ut grus, sand och lera i deltat bryts det ner av vågorna. Det tar tid, men till slut kommer hela deltat, med sin värdefulla miljö, att försvinna under havet.

Har du förstått?

För att testa din egen förståelse kan du fundera på hur en jättelik damm högt upp i en flod kan påverka jordbruket för de människor som bor där floden når havet. Du kan också tänka på varför det ofta leder till mer erosion och större fara längre nedströms om människor väljer att räta ut en slingrande flod så att den blir spikrak. Slutligen kan du reflektera över varför en stad som är byggd bakom höga flodvallar ändå räknas som en sårbar plats, och vilka intressekonflikter som uppstår mellan stadens behov och flodens natur.

Källor

World Geography, McDougal Littell 2017 ISBN: 0-618-68998-2

Discovering Physical Geography, Alan F Arbogast ISBN: 978-1-118-52678-1

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons.