Skillnad mellan versioner av "Spåren efter istiden"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Spåren efter istiden Vart man än går i Sveriges natur stöter man på spår efter den senaste istiden. Det är klart, när landet täckts med 3000 meter tjock is så har tyngd...') |
Ingemar (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Spåren efter istiden | + | |
| + | = Spåren efter istiden = | ||
Vart man än går i Sveriges natur stöter man på spår efter den senaste istiden. Det är klart, när landet täckts med 3000 meter tjock is så har tyngden av isen och allt vatten från när den smälte påverkat naturen på olika sätt. | Vart man än går i Sveriges natur stöter man på spår efter den senaste istiden. Det är klart, när landet täckts med 3000 meter tjock is så har tyngden av isen och allt vatten från när den smälte påverkat naturen på olika sätt. | ||
| − | Isräfflor | + | |
| + | == Isräfflor == | ||
| + | |||
Tänk på när du står i träslöjdsalen med ett sandpapper i handen och slipar på en träbit. Tänk dig också tjock is med stenar fastfrusna i botten som rör sig fram över kullar och berg. På samma sätt som sandpapperet slipar ner träbiten slipade isen ner själva berget. Hårda stenar lämnade djupa räfflor i berggrunden när isen rörde sig framåt och det är dessa repor i berget som vi kallar för isräfflor. De bildades när glaciären rörde sig framåt och därför kan man lätt ställa sig och kika längs isräfflan. Vanligtvis går de i nordväst-sydöstlig riktning utom på Västkusten där de går i öst-västlig riktning. | Tänk på när du står i träslöjdsalen med ett sandpapper i handen och slipar på en träbit. Tänk dig också tjock is med stenar fastfrusna i botten som rör sig fram över kullar och berg. På samma sätt som sandpapperet slipar ner träbiten slipade isen ner själva berget. Hårda stenar lämnade djupa räfflor i berggrunden när isen rörde sig framåt och det är dessa repor i berget som vi kallar för isräfflor. De bildades när glaciären rörde sig framåt och därför kan man lätt ställa sig och kika längs isräfflan. Vanligtvis går de i nordväst-sydöstlig riktning utom på Västkusten där de går i öst-västlig riktning. | ||
Om berggrunden består av mjuka stenar som kalksten kan isräfflorna bli djupa: | Om berggrunden består av mjuka stenar som kalksten kan isräfflorna bli djupa: | ||
| Rad 10: | Rad 13: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”glacial grooves” eller ”glacial striation” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”glacial grooves” eller ”glacial striation” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Morän | + | |
| + | == Morän == | ||
| + | |||
Tänk dig att du gjort en snögubbe. Du har rullat snön på en gräsmatta så att grus och stenar följt med snön. När sedan våren kommer smälter snögubben bort men alla stenarna i snön bildar en liten hög på marken där den varit. Likadant är det med glaciäris. När glaciärisen smälter befrias alla infrusna krossade bitar av det berg som glaciären rört sig över. Det blir ett tjockt lager med blandade stenar i olika storlekar, sten och grus. När det sedan börjar växa växter på lagret täcks det med tiden av ett lager jord. Det är denna blandning man i dagligt tal kallar morän och är en jordart som främst gran trivs väldigt bra i. Hur det kan se ut just när isen smält bort ser du här: | Tänk dig att du gjort en snögubbe. Du har rullat snön på en gräsmatta så att grus och stenar följt med snön. När sedan våren kommer smälter snögubben bort men alla stenarna i snön bildar en liten hög på marken där den varit. Likadant är det med glaciäris. När glaciärisen smälter befrias alla infrusna krossade bitar av det berg som glaciären rört sig över. Det blir ett tjockt lager med blandade stenar i olika storlekar, sten och grus. När det sedan börjar växa växter på lagret täcks det med tiden av ett lager jord. Det är denna blandning man i dagligt tal kallar morän och är en jordart som främst gran trivs väldigt bra i. Hur det kan se ut just när isen smält bort ser du här: | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7d/MorainesLakeLouise.JPG | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7d/MorainesLakeLouise.JPG | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”moraine” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”moraine” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Ändmorän | + | |
| + | == Ändmorän == | ||
| + | |||
Ändmorän är en annan typ av morän. Den bildas framför iskanten där glaciären tar slut och ser ut som en lång, smal grushög. Den består av samma material som vanlig morän. | Ändmorän är en annan typ av morän. Den bildas framför iskanten där glaciären tar slut och ser ut som en lång, smal grushög. Den består av samma material som vanlig morän. | ||
| − | Flyttblock | + | |
| + | == Flyttblock == | ||
| + | |||
Ibland kan man se stora stenblock som bara ligger för sig själv i skogen. Gammalt tillbaka trodde man att det var troll eller jättar som kastat sten mot kyrkor, eftersom de hatade ljudet från ringande kyrkklockor, men missat och så har stenarna landat ute i naturen på olika platser istället. Idag vet vi att det är stora stenblock som brutits loss av glaciären och transporterats långa sträckor av glaciärisen. När isen sedan smält har stenblocket blivit liggande. Ett exempel på flyttblock ser du här: | Ibland kan man se stora stenblock som bara ligger för sig själv i skogen. Gammalt tillbaka trodde man att det var troll eller jättar som kastat sten mot kyrkor, eftersom de hatade ljudet från ringande kyrkklockor, men missat och så har stenarna landat ute i naturen på olika platser istället. Idag vet vi att det är stora stenblock som brutits loss av glaciären och transporterats långa sträckor av glaciärisen. När isen sedan smält har stenblocket blivit liggande. Ett exempel på flyttblock ser du här: | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Majakivi.jpg | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Majakivi.jpg | ||
| Rad 25: | Rad 34: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”erratic” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”erratic” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Rundhäll | + | |
| + | == Rundhäll == | ||
| + | |||
En rundhäll uppstår när glaciärisen rör sig mot en uppstickande berghäll. Den sida som isen stöter emot kallas ”stötsida” och är mer slutande medan den sida som vetter från isen kallas läsida. Om du ser på bilden här nedanför är stötsidan till vänster och läsidan till höger. | En rundhäll uppstår när glaciärisen rör sig mot en uppstickande berghäll. Den sida som isen stöter emot kallas ”stötsida” och är mer slutande medan den sida som vetter från isen kallas läsida. Om du ser på bilden här nedanför är stötsidan till vänster och läsidan till höger. | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/60/Roche_moutonn%C3%A9e_in_Nant_Ffrancon_-_geograph.org.uk_-_110277.jpg | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/60/Roche_moutonn%C3%A9e_in_Nant_Ffrancon_-_geograph.org.uk_-_110277.jpg | ||
| Rad 32: | Rad 43: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”roche moutonnée” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”roche moutonnée” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Jättegryta | + | |
| + | == Jättegryta == | ||
| + | |||
När istidens isar smälte blev det väldiga älvar med smältvatten som rann fram i hög fart. Ibland blev en sten fångad i en grop i bottnen på älven. Vattenströmmen fick stenen att börja snurra runt runt. Efter en tid nöttes stenen ner, men nya stenar fastnade och fortsatte att nöta på berget. I slutändan bildades ett runt hål i berget som blev synligt när istiden tog slut och smältvattnet slutade rinna. Gammalt tillbaka trodde man att det var jättar eller troll som använt dessa hålor i berget till att koka mat, därför kallade man dem för jättegrytor. | När istidens isar smälte blev det väldiga älvar med smältvatten som rann fram i hög fart. Ibland blev en sten fångad i en grop i bottnen på älven. Vattenströmmen fick stenen att börja snurra runt runt. Efter en tid nöttes stenen ner, men nya stenar fastnade och fortsatte att nöta på berget. I slutändan bildades ett runt hål i berget som blev synligt när istiden tog slut och smältvattnet slutade rinna. Gammalt tillbaka trodde man att det var jättar eller troll som använt dessa hålor i berget till att koka mat, därför kallade man dem för jättegrytor. | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hiidenkirnut_1.JPG | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hiidenkirnut_1.JPG | ||
| Rad 39: | Rad 52: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”giants kettle” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”giants kettle” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Rullstensås | + | |
| + | == Rullstensås == | ||
| + | |||
När isens yta smälte började vatten rinna uppe på isen. När vattnet nådde en spricka rann det ner i själva glaciärisen. Efter ett tag samlades smältvatten i stora älvar som rann inuti isen. Vattnet rann fort och drog med sig sand och grus som slipades mot varandra inuti isen. När sedan isen smälte bort lämnades allt detta slipade grus som en lång ”korv” längs ytan. Dessa ”korvar” kalls för rullstensåsar. Namnet kommer av att det är åsar som består av rundslipad sand och grus, till skillnad från morän som innehåller kantiga stenar om inte har slipats mot någonting. Förr i världen var rullstensåsarna viktiga eftersom man ofta lade vägar uppe på toppen av dem. Det växer främst tall på dem, eftersom tall trivs i sand, vilket ger en öppen terräng som är lätt att ta sig fram i, dessutom är toppen på rullstensåsen ofta litet platt så det är lätt att bygga en väg där. Rullstensåsar kan vara flera mil långa så vägarna kunde bygga lika långa. Många gånger är de naturliga ”bryggor” över sjöar och vattendrag som de kan gå rakt igenom. | När isens yta smälte började vatten rinna uppe på isen. När vattnet nådde en spricka rann det ner i själva glaciärisen. Efter ett tag samlades smältvatten i stora älvar som rann inuti isen. Vattnet rann fort och drog med sig sand och grus som slipades mot varandra inuti isen. När sedan isen smälte bort lämnades allt detta slipade grus som en lång ”korv” längs ytan. Dessa ”korvar” kalls för rullstensåsar. Namnet kommer av att det är åsar som består av rundslipad sand och grus, till skillnad från morän som innehåller kantiga stenar om inte har slipats mot någonting. Förr i världen var rullstensåsarna viktiga eftersom man ofta lade vägar uppe på toppen av dem. Det växer främst tall på dem, eftersom tall trivs i sand, vilket ger en öppen terräng som är lätt att ta sig fram i, dessutom är toppen på rullstensåsen ofta litet platt så det är lätt att bygga en väg där. Rullstensåsar kan vara flera mil långa så vägarna kunde bygga lika långa. Många gånger är de naturliga ”bryggor” över sjöar och vattendrag som de kan gå rakt igenom. | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Esker_(PSF).png | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Esker_(PSF).png | ||
| Rad 47: | Rad 62: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”esker” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”esker” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Dödisgrop | + | |
| + | == Dödisgrop == | ||
| + | |||
Ibland kunde enorma isblock, större än villor, lossna och begravas med grus i smältvattenälvarna från glaciärerna. Eftersom isblocket tappat kontakten med glaciären kallas den för ”dödis”. Gruset isolerade isblocket så att det smälte ytterst långsamt. När det väl hade smält bort bildades istället en djup grop där isen tidigare varit. Dessa gropar blev ofta mer eller mindre runda och bildade därför mer eller mindre runda sjöar eller djupa gropar med branta kanter. | Ibland kunde enorma isblock, större än villor, lossna och begravas med grus i smältvattenälvarna från glaciärerna. Eftersom isblocket tappat kontakten med glaciären kallas den för ”dödis”. Gruset isolerade isblocket så att det smälte ytterst långsamt. När det väl hade smält bort bildades istället en djup grop där isen tidigare varit. Dessa gropar blev ofta mer eller mindre runda och bildade därför mer eller mindre runda sjöar eller djupa gropar med branta kanter. | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kettle-glacial-lake-form-isunngua-greenland.jpg | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kettle-glacial-lake-form-isunngua-greenland.jpg | ||
| Rad 54: | Rad 71: | ||
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”kettle hole” istället så får du fram fler bilder). | (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”kettle hole” istället så får du fram fler bilder). | ||
| − | Kame och drumlin | + | |
| + | == Kame och drumlin == | ||
| + | |||
Ibland uppstår en kulle i landskapet. Den uppstår när glaciärisen smälter och grus och sten samlas i en spricka inuti isen. När isen sedan smälter bort lämnas gruset som en kulle. Det kallas för en kame. Om det istället är smältvatten som rinner fram i isen som drar med sig grus blir kullen utdragen i formen. Då kallas den för en drumlin. Förr trodde man ofta att det var gravhögar efter gamla kungar, men de innehåller ingenting annat än grus som sorterats av det smältande vattnet. De uppstår sällan ensamma utan bilda gärna i grupper och då ofta tillsammans med dödisgropar. Då talar man om ett kamelandskap. | Ibland uppstår en kulle i landskapet. Den uppstår när glaciärisen smälter och grus och sten samlas i en spricka inuti isen. När isen sedan smälter bort lämnas gruset som en kulle. Det kallas för en kame. Om det istället är smältvatten som rinner fram i isen som drar med sig grus blir kullen utdragen i formen. Då kallas den för en drumlin. Förr trodde man ofta att det var gravhögar efter gamla kungar, men de innehåller ingenting annat än grus som sorterats av det smältande vattnet. De uppstår sällan ensamma utan bilda gärna i grupper och då ofta tillsammans med dödisgropar. Då talar man om ett kamelandskap. | ||
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Glacial-Drift-PB110031.JPG | http://en.wikipedia.org/wiki/File:Glacial-Drift-PB110031.JPG | ||
| − | Sandur | + | |
| + | == Sandur == | ||
| + | |||
Om en isälv från en smältande glaciär rinner ut på land sprids all sand som smältvattnet drar med sig ut på en stor yta. Denna sandyta kalls sandur som är ett isländskt namn. Det finns en hel del sandur-områden även i Sverige fast de vanligtvis är övervuxna med tallskog som trivs bra i sanden. | Om en isälv från en smältande glaciär rinner ut på land sprids all sand som smältvattnet drar med sig ut på en stor yta. Denna sandyta kalls sandur som är ett isländskt namn. Det finns en hel del sandur-områden även i Sverige fast de vanligtvis är övervuxna med tallskog som trivs bra i sanden. | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sandur_Skaftafell_Iceland.jpg | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sandur_Skaftafell_Iceland.jpg | ||
eller | eller | ||
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Skeidar%C3%A1sandur_pont.JPG | http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Skeidar%C3%A1sandur_pont.JPG | ||
Versionen från 3 oktober 2010 kl. 17.18
Innehåll
Spåren efter istiden
Vart man än går i Sveriges natur stöter man på spår efter den senaste istiden. Det är klart, när landet täckts med 3000 meter tjock is så har tyngden av isen och allt vatten från när den smälte påverkat naturen på olika sätt.
Isräfflor
Tänk på när du står i träslöjdsalen med ett sandpapper i handen och slipar på en träbit. Tänk dig också tjock is med stenar fastfrusna i botten som rör sig fram över kullar och berg. På samma sätt som sandpapperet slipar ner träbiten slipade isen ner själva berget. Hårda stenar lämnade djupa räfflor i berggrunden när isen rörde sig framåt och det är dessa repor i berget som vi kallar för isräfflor. De bildades när glaciären rörde sig framåt och därför kan man lätt ställa sig och kika längs isräfflan. Vanligtvis går de i nordväst-sydöstlig riktning utom på Västkusten där de går i öst-västlig riktning.
Om berggrunden består av mjuka stenar som kalksten kan isräfflorna bli djupa:
Om däremot berggrunden är hård blir ytan repad men isräfflorna blir grunda:
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”glacial grooves” eller ”glacial striation” istället så får du fram fler bilder).
Morän
Tänk dig att du gjort en snögubbe. Du har rullat snön på en gräsmatta så att grus och stenar följt med snön. När sedan våren kommer smälter snögubben bort men alla stenarna i snön bildar en liten hög på marken där den varit. Likadant är det med glaciäris. När glaciärisen smälter befrias alla infrusna krossade bitar av det berg som glaciären rört sig över. Det blir ett tjockt lager med blandade stenar i olika storlekar, sten och grus. När det sedan börjar växa växter på lagret täcks det med tiden av ett lager jord. Det är denna blandning man i dagligt tal kallar morän och är en jordart som främst gran trivs väldigt bra i. Hur det kan se ut just när isen smält bort ser du här:
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”moraine” istället så får du fram fler bilder).
Ändmorän
Ändmorän är en annan typ av morän. Den bildas framför iskanten där glaciären tar slut och ser ut som en lång, smal grushög. Den består av samma material som vanlig morän.
Flyttblock
Ibland kan man se stora stenblock som bara ligger för sig själv i skogen. Gammalt tillbaka trodde man att det var troll eller jättar som kastat sten mot kyrkor, eftersom de hatade ljudet från ringande kyrkklockor, men missat och så har stenarna landat ute i naturen på olika platser istället. Idag vet vi att det är stora stenblock som brutits loss av glaciären och transporterats långa sträckor av glaciärisen. När isen sedan smält har stenblocket blivit liggande. Ett exempel på flyttblock ser du här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Majakivi.jpg eller http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sequoia_National_Park_-_Big_Trees_Trail_-_glacial_erratic_with_Giant_Sequoia_growing_around_it.JPG (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”erratic” istället så får du fram fler bilder).
Rundhäll
En rundhäll uppstår när glaciärisen rör sig mot en uppstickande berghäll. Den sida som isen stöter emot kallas ”stötsida” och är mer slutande medan den sida som vetter från isen kallas läsida. Om du ser på bilden här nedanför är stötsidan till vänster och läsidan till höger.
En teckning, stötsidan som isen kommer ifrån är till vänster och läsidan på höger sida.
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”roche moutonnée” istället så får du fram fler bilder).
Jättegryta
När istidens isar smälte blev det väldiga älvar med smältvatten som rann fram i hög fart. Ibland blev en sten fångad i en grop i bottnen på älven. Vattenströmmen fick stenen att börja snurra runt runt. Efter en tid nöttes stenen ner, men nya stenar fastnade och fortsatte att nöta på berget. I slutändan bildades ett runt hål i berget som blev synligt när istiden tog slut och smältvattnet slutade rinna. Gammalt tillbaka trodde man att det var jättar eller troll som använt dessa hålor i berget till att koka mat, därför kallade man dem för jättegrytor. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hiidenkirnut_1.JPG eller denna bild med stenar som roterat i strömmen kvar i botten. Dessa stenar kalls även för ”löpare”. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Luzern_Gletschergarten_4.04.02_03.jpg (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”giants kettle” istället så får du fram fler bilder).
Rullstensås
När isens yta smälte började vatten rinna uppe på isen. När vattnet nådde en spricka rann det ner i själva glaciärisen. Efter ett tag samlades smältvatten i stora älvar som rann inuti isen. Vattnet rann fort och drog med sig sand och grus som slipades mot varandra inuti isen. När sedan isen smälte bort lämnades allt detta slipade grus som en lång ”korv” längs ytan. Dessa ”korvar” kalls för rullstensåsar. Namnet kommer av att det är åsar som består av rundslipad sand och grus, till skillnad från morän som innehåller kantiga stenar om inte har slipats mot någonting. Förr i världen var rullstensåsarna viktiga eftersom man ofta lade vägar uppe på toppen av dem. Det växer främst tall på dem, eftersom tall trivs i sand, vilket ger en öppen terräng som är lätt att ta sig fram i, dessutom är toppen på rullstensåsen ofta litet platt så det är lätt att bygga en väg där. Rullstensåsar kan vara flera mil långa så vägarna kunde bygga lika långa. Många gånger är de naturliga ”bryggor” över sjöar och vattendrag som de kan gå rakt igenom. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Esker_(PSF).png I modern tid har rullstensåsarna blivit värdefulla eftersom det runda gruset i dem, som dessutom sorterats av vattenströmmarna, används i allt från att gjuta betong till att anlägga badstränder. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Esker_deposits.jpg
.png){kind=link}
Detta gör att rullstensåsarna börjar att ta slut i Sverige. Samtidigt fungerar de som stora filter för regnvattnet så många städer tar sitt dricksvatten från rullstensåsar. För att rädda vattnet har det blivit förbjudet att gräva ut fler rullstensåsar i Sverige.
(Skall du söka efter bilder kan du söka på sökordet ”esker” istället så får du fram fler bilder).
Dödisgrop
Ibland kunde enorma isblock, större än villor, lossna och begravas med grus i smältvattenälvarna från glaciärerna. Eftersom isblocket tappat kontakten med glaciären kallas den för ”dödis”. Gruset isolerade isblocket så att det smälte ytterst långsamt. När det väl hade smält bort bildades istället en djup grop där isen tidigare varit. Dessa gropar blev ofta mer eller mindre runda och bildade därför mer eller mindre runda sjöar eller djupa gropar med branta kanter. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kettle-glacial-lake-form-isunngua-greenland.jpg eller http://commons.wikimedia.org/wiki/File:D-Tettnang-Geowanderweg-Toteisloch.JPG (Skall du söka efter bilder kan du söka på sökorden ”kettle hole” istället så får du fram fler bilder).
Kame och drumlin
Ibland uppstår en kulle i landskapet. Den uppstår när glaciärisen smälter och grus och sten samlas i en spricka inuti isen. När isen sedan smälter bort lämnas gruset som en kulle. Det kallas för en kame. Om det istället är smältvatten som rinner fram i isen som drar med sig grus blir kullen utdragen i formen. Då kallas den för en drumlin. Förr trodde man ofta att det var gravhögar efter gamla kungar, men de innehåller ingenting annat än grus som sorterats av det smältande vattnet. De uppstår sällan ensamma utan bilda gärna i grupper och då ofta tillsammans med dödisgropar. Då talar man om ett kamelandskap. http://en.wikipedia.org/wiki/File:Glacial-Drift-PB110031.JPG
Sandur
Om en isälv från en smältande glaciär rinner ut på land sprids all sand som smältvattnet drar med sig ut på en stor yta. Denna sandyta kalls sandur som är ett isländskt namn. Det finns en hel del sandur-områden även i Sverige fast de vanligtvis är övervuxna med tallskog som trivs bra i sanden. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sandur_Skaftafell_Iceland.jpg eller http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Skeidar%C3%A1sandur_pont.JPG
