Sveriges barrskogslandskap

Granskog

När inlandsisen drog sig undan efter senaste istiden invandrade granar norrifrån och tallar söderifrån, tillsammans med lövträd som tål köld bra som vide och björk.

I norra delen av Sverige finns mest gran i barrskogarna medan det i södra Sverige, där det är varmare, är tallar vanligare och skogen är mer uppblandad med olika lövträd. Därför delar man ibland upp barrskogsområdet i Sverige i två delar, en nordlig och en sydlig.

Växterna i barrskogslandskapet

Orsaken till att det växer så mycket barrskog i Sverige är för att vi har kalla vintrar. Barrträden fäller inte barren på vintern, som lövträden gör med sina löv, och klarar kylan bättre än lövträden. Därför växer det mycket barrträd på den nordligare delen av jorden, inte bara i Sverige.

De vanligaste träden är så klart gran och tall. Granarna tycker bättre om kyla och vatten och har rötter som gräver sig neråt under stammen, medan tallar gillar litet varmare och torrare områden, gärna med mycket sand, och har rötter som sprider ut sig strax under marken.

Tallskog

I granskogen är blåbär vanliga medan det finns mer lingon i tallskogen. Fönsterlav täcker klipphällar i granskogen och i norra Sverige är renlav vanligt. Där betar också rear lavarna inne i granskogarna under vintern då snön är lätt att sparka undan för djuren.

Blåbär

Blommor i barrskogen är t.ex. linnea och skogskovall.

Linnea

Svampar av alla möjliga olika sorter är också vanliga i barrskogen. Både kantarell, murkla och karljohansvamp anses som delikatesser, till skillnad från den giftiga flugsvampen med sin röda hatt med vita prickar.

Flugsvamp

Annars är granskogen ett matfattigt landskap och på vintern är det många djur som tvingas flytta iväg från granskogen för att hitta mat på fälten eller inne i lövskogarna.

Djuren i barrskogslandskapet

På sommaren finns det bra med mat i barrskogen. Döda träd är fulla av larver och insekter, granar och tallar skjuter skott och det finns gott om fröer på växterna. Därför finns det mer djur i barrskogen på sommaren än på vintern.

Skogens konung, älgen, trivs bra i barrskogen där den främst mumsar på späda skott av lövträd som björk och rönn. Tall- och granskott slinker också ner. Älgens klövar är extra stora så att den kan ta sig fram på myrar som andra djur skulle sjunka ner i.

Älgtjur, på hösten

Skogsharen trivs bra i barrskogen. Den är brun på sommaren och vit på vintern så att den är extra svår att upptäcka för rovdjur.

Skogshare, på väg att få vinterpäls

Ekorrar bor gärna i granskogar där de mumsar på fröna i grankottarna. Mård är ett rovdjur som också trivs i granskogen eftersom den gärna äter ekorrar.

Ekorre med sommarpäls

Skogsmöss och sorkar pilar gärna omkring i skogen på jakt efter mat, gärna i skymningen eller på natten. Därför trivs också ugglor bra i barrskogen eftersom deras favoritmat är just skogsmöss och de jagar gärna just på natten eftersom de hör så bra.

Andra fåglar som man ofta ser vid fågelborden på vintern, men som egentligen bor i barrskogen är domherrar, talgoxar och blåmesar.

Domherre, hane

Gör man omkring i barrskogen på sommaren hör man ofta ett hamrande läte, och det är hackspetten som mejslar upp döda trädstammar i jakt på insektslarver. Eller så kanske man hör ett ho-hoande när göken ropar i skogen. Ofta hör man fler fåglar än man ser.

Källor:

PULS Biologi, NoK 2012 ISBN 978-91-27-42131-8

Physical Geography, sixth edition, Tom L. McKnight. 1984 ISBN: 0-13-950445-1