Skillnad mellan versioner av "Växthuseffekten"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
| (13 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | '''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | ||
| + | |||
| + | <!-- | ||
| + | |||
| + | |||
''Passar till högstadiet'' | ''Passar till högstadiet'' | ||
| Rad 10: | Rad 15: | ||
Allt börjar med solstrålningen. | Allt börjar med solstrålningen. | ||
| − | https:// | + | <img src="https://i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg" width=50%> |
Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden. | Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden. | ||
| Rad 30: | Rad 35: | ||
När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | ||
| − | + | <img src="https://lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq" width=50%> | |
''Växthuseffekten, förenklat schema'' | ''Växthuseffekten, förenklat schema'' | ||
| Rad 40: | Rad 45: | ||
Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | ||
| − | |||
http://share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg | http://share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg | ||
| Rad 46: | Rad 50: | ||
''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ||
| − | ''Att nordpolens is minskat så mycket 1979- | + | ''Att nordpolens is minskat så mycket 1979-2020 innebär att mer kortvågig strålning än vanligt omvandlats till värme och jordens temperatur ökar.'' |
'''Växthusgaserna''' | '''Växthusgaserna''' | ||
| − | + | <img src="https://www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg" width=50%> | |
''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ||
| Rad 69: | Rad 73: | ||
| − | '''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten | + | '''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. |
| − | + | https://robertscribbler.files.wordpress.com/2014/07/yamal-hole.jpg | |
| − | ''Varje gång en människa eller annat djur fiser sprider sig mer metan i atmosfären'' | + | ''Krater som uppstått när metan från ruttnande växtdelar brutit genom tjälen vid ytan, Sibirien'' |
| + | |||
| + | |||
| + | Vissa forskare är rädda för att när temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan början av den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda för situationen när allt det materialet ruttnar samtidigt. Då sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material börjar ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv. | ||
| + | |||
| + | <img src="https://diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067" width=50%> | ||
| + | |||
| + | ''Varje gång en människa eller annat djur rapar eller fiser sprider sig mer metan i atmosfären'' | ||
| Rad 93: | Rad 104: | ||
''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt'' | ''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt'' | ||
| + | |||
| + | |||
| + | '''När var det senast så varmt på jorden?''' | ||
| + | |||
| + | Det var en period 2-5 miljoner år sedan som heter Pliocen. Under den låg nivån av koldioxid i atmosfären också över 400 ppm. Precis som nu. Vi vet rätt mycket om den perioden eftersom det var så kort tid sedan. Vad var annorlunda då? | ||
| + | * Medeltemperaturen på jorden var ca 2 grader över vår nivå | ||
| + | * Världshavens nivå låg drygt 25 meter över nuvarande | ||
| + | * Det fanns glaciärer på Grönland och Antarktis men på Grönland växte också skog. Stora delar av Antarktis var täckt med tundra. | ||
| + | * Det fanns ingen is över Nordpolen. | ||
| + | * Regnskogarna var mindre till ytan än nu | ||
| + | * Öknarna låg längre norr- och söderut på jorden än nu | ||
| + | |||
| + | Det är troligt att vår värld kommer att se ut ungefär som då, med den skillnaden att det finns människor som ändrar jordens klimat nu, det fanns inte under Pliocen. | ||
| + | |||
| + | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png" width=75%> | ||
| + | |||
| + | ''Klimatkarta Pliocen. Mörkgrönt är regnskog. orange är öken.'' | ||
| + | |||
| Rad 110: | Rad 139: | ||
http://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-nar-permafrosten-tinar-slapps-kolet-lost/ | http://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-nar-permafrosten-tinar-slapps-kolet-lost/ | ||
| + | |||
| + | https://www.sciencenews.org/article/what-pliocene-epoch-can-teach-us-about-future-warming-earth | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
| − | Bild på | + | Bild på spectrum: i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg |
Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | ||
| − | Bild | + | Bild på förenklad växthuseffekt: lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq |
| + | |||
| + | Bild på albedo: share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg | ||
| − | Bild på moln: | + | Bild på moln: www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg |
Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg | Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg | ||
| − | Fisande dykare: | + | Fisande dykare: diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067 |
| + | Klimat, Pliocen: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png | ||
| + | --> | ||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
| + | [[Kategori:Korrigerad]] | ||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.47
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin