Första och andra intifadan

Intifadan på Gaza, 1987

Vägen till intifadan

1967, under sexdagarskriget, erövrade Israels militär både Gazaremsan och Västbanken. Följande årtionden levde palestinierna där under israelisk militär kontroll. Vardagslivet var svårt för palestinierna med hög arbetslöshet och ständiga kontroller. Israeliska bosättare flyttade in i Gaza och Västbanken där de tog mark och hus från palestinierna utan att Israels regering stoppade dem. Judiska bosättningar byggdes på palestinsk mark, vilket ökade spänningarna. Den största palestinska organisationen var PLO (Palestine Liberation Organization), men den arbetade främst internationellt med palestiniers rättigheter, inte i Israel för de vanliga palestinierna. De vanliga palestinierna klarade sig så gott de kunde, och från 60-talets slut började den vanligaste protestramsan att höras allt oftare: "From the river to the sea, Palestine will be free."

Början

Bildspel över intifadan

Gnistan som tände intifadan var en trafikolycka i Gaza i december 1987 som dödade fyra palestinier. Enligt många körde den judiska chauffören, en bosättare, in i palestinierna med avsikt. Protester, demonstrationer och strejker började i Gaza och spred sig till Västbanken. Vanliga människor, studenter, arbetare, kvinnor och barn, gick ut på gatorna och protesterade. Till en början med plakat och slagord, men efter att ha mött hårt motstånd från Israels polis och militär blev det allt vanligare med med stenar och molotovcocktails som kastades mot israeliska soldater. Samtidigt vägrade många palestinier att köpa israeliska varor och att betala olika skatter.

De viktigaste händelserna under första intifadan

IDF, Israels armé, vid en vägspärr de byggt där palestinska bilar kontrolleras. 1988

Intifadan drog med sig många palestinier som kanske aldrig hade blivit engagerade i politik och kamp mot Israel annars. Lokala palestinska föreningar organiserade utbildning, sjukvård och matförsörjning inom både Gaza och Västbanken. Hamas, en islamistisk organisation med rötterna i det Muslimska brödraskapet grundades i Gaza. Hamas var mycket religiösa till skillnad från PLO som inte lade så stor vikt vid religion. Genom intifadan fick PLO mer internationellt erkännande och sympati, även om PLO:s ledare, Yassir Arafat, till en början levde utanför de ockuperade områdena i Gaza och Västbanken. Hamas, som var de som skötte hjälpen till de fattiga i främst Gaza, vann istället lokalbefolkningens hjärta.

Slutet på intifadan

Yitzhak Rabin och Yasser Arafat skakar hand vid Vita huset, USA. 1993

Intifadan pågick i sex år, från slutet av 1988 till början av 1993. I slutet var båda sidor utmattade efter år av våld och uppror. Intifadan slutade inte tvärt, utan övergick i förhandlingar där USA var medlare. 1993 skrevs Osloavtalen under av ledarna Yitzhak Rabin och Yassir Arafat. Genom det blev palestinierna och Israels regering överens. Israel erkände PLO som palestiniernas ledare, PLO skrev under att de erkände Israels rätt att existera och dessutom slutade PLO med sin väpnade kamp. Hamas glömdes bort, för den här gången.

1994 tilldelades Yassir Arafat (PLO), Shimon Peres (utrikesminister) och Yitzhak Rabin (premiärminister) Nobels fredspris gemensamt.

Arafat, Peres och Rabin tilldelas fredspriset i Oslo, 1994

Vad blev effekterna av den första intifadan?

Självmordsbombare från Hamas sprängde en buss i Jerusalem, 1994. 22 civila dog

Den första intifadan visade vanliga människor i Palestina att de kunde utmana det mäktiga Israel genom enighet. Världen uppmärksammades på palestiniernas situation och palestiniernas kamp mot en så övermäktig motståndare skapade en stark palestinsk identitet. Att PLO inte fick med sig Hamas i fredsförhandlingarna visade dock att inte ens palestinierna själva kunde enas i kampen mot Israel. När PLO skrev under att de erkände Israels rätt att existera valde Hamas istället att fortsätta kampen mot Israel.

Enligt Osloavtalen fick bara existerande bosättningar öka i storlek. Inga nya bosättningar fick byggas. I utbyte mot det fick palestinierna självstyre i vissa delar av Västbanken, och även i Gaza. I alla fall till en början. Många sionistiska judar ansåg att palestinierna fått för mycket fördelar vilket ledde till att en sionist mördade Israels premiärminister Yitzhak Rabin 1995. Peres tog över fram till nästa val. Juni 1996 blev Benjamin Netanyahu, en ökänd sionist, Israels ledare. För honom var Olsoavtalen inte lika viktiga och fler bosättningar började byggas på Västbanken.

Tidslinje för första intifadan

1967 - Israel tar kontroll över Gaza, östra Jerusalem och Västbanken efter sexdagarskriget. Palestinier lever under militärt styre.

1970-talet-1980-talet - Ilskan växer mer och mer då livet förblir svårt utan framsteg mot självständighet.

December 1987 - En trafikolycka orsakad av en bosättare dödar fyra palestinier i Gaza. Olyckan utlöser protester. Första intifadan börjar.

1988-1991 - Upproret växer med strejker, demonstrationer och gatustrider. Hamas grundas. PLO får mer erkännande.

Början av 1990-talet - Båda sidor tröttas ut och hemliga fredsförhandlingar börjar.

1993 - Osloavtalen undertecknas. Med det avslutas den första intifadan. 1995 mördas Yitzhak Rabin av en sionist på grund av innehållet i Osloavtalen.

Den andra intifadan

Vägen till den andra intifadan

1993 avslutade Osloavtalen den första intifadan och avtalet lovade palestinierna mer självstyrelse mot att de erkände Israels rätt att existera. Trots det förändrades inte livet för palestinierna särskilt mycket. Tvärtom. Vägspärrarna blev fler, bosättningarna med inflyttade sionister fortsatte att växa, fler bosättningar grundades på palestinsk mark och arbetslösheten var fortsatt hög. Men det fanns ljuspunkter, som en ny palestinsk myndighet som skulle styra delar av Västbanken och Gaza. Samtidigt levde israeler i rädsla för terrorattacker. Förtroendet mellan palestinier och israeler försvann steg för steg under 1990-talet och det var grunden för ett nytt uppror.

Början

September 2000 besökte den högerextreme israeliske politikern Ariel Sharon Tempelberget/Haram al-Sharif i Jerusalem, där al-Aqsamoskén ligger, tillsammans med en stor grupp soldater. Palestinierna såg det som provokation, vilket också var meningen. Massprotester bröt ut och polisen svarade med våld. Bilder av dödade och sårade palestinier spred sig snabbt i världens tidningar och nyhetsinslag. Fredliga demonstrationer mot våldet slogs brutalt ner av israels militär och övergick till uppror - andra intifadan, eller Al-Aqsaintifadan. började.

De viktigaste händelserna under andra intifadan

De palestinier som dog i självmordsattacker sågs som martyrer och hjältar eller hjältinnor

Andra intifadan var mycket våldsammare än den första. Palestinierna hade inga andra vapen än unga fanatiker och mycket sprängämnen. Självmordsbombare attackerade israeliska städer där platser med många människor, som bussar och restauranger blev måltavlor. Många civila israeler dödades i bombattackerna, vilket skapade skräck i den israeliska befolkningen. Ingen visste när eller var en självmordsbombare skulle trycka på knappen.

Självmordsbombare, 2001

Israel svarade med militära operationer djupt inne i både Gaza och Västbanken där attackflyg, stridsvagnar och attackhelikoptrar användes mot civilbefolkning. Dessa hade inget annat att svara med än att kasta sten. Israelerna ökade antalet vägspärrar och det blev allt svårare för palestinier att ta sig fram längs vägarna. Fredssamtalen mellan parterna avstannade helt. PLO sågs som en allt svagare part samtidigt som det militanta, islamistiska Hamas blev starkare genom att aktivt göra motstånd mot Israel.

Slutet på intifadan

Mahmoud Abbas, 2007

Upproret dog långsamt ut. År 2004 avled PLO:s ledare Yasser Arafat. Mahmoud Abbas blev ny palestinsk ledare. Han försökte få stopp på våldet, men det visade sig att det var Hamas och inte honom som folket lyssnade på. Samtidigt började Israel bygga en mur för att få bättre kontroll över vilka som passerade gränsen mellan Västbanken och Israel. En mur som visserligen minskade självmordsbombningarna men som samtidigt skilde palestinier från jobb och familjer.

Ett år senare, år 2005, minskade våldet när israeliska trupper lämnade Gaza tillsammans med de sista bosättarna i Gaza. Intifadan var över men orsakerna till upproret fanns kvar.

I valet 2006 fick Hamas majoritet i Gaza. Samarbetet mellan Hamas och den palestinska myndigheten blev allt svårare och avbröts helt 2007. Efter det skedde alla former av förhandling mellan Israels regering och palestiniernas ledning endast med ledningen på Västbanken.

Vad blev effekterna av den andra intifadan?

Israels mur runt Västbanken

Andra intifadan lämnade bittra minen efter sig, framför allt för palestinierna. Tusentals dog och palestiniernas liv blev ännu svårare. Hamas tog kontroll över Gaza samtidigt som den palestinska myndigheten, tidigare PLO, behöll kontrollen över Västbanken. Den här uppdelningen mellan områdena delade upp palestinierna. I Israel ökade rädslan för palestinierna och det förtroende de båda sidorna trots allt hade fått för varandra 1993 försvann nästan helt.

Den mur Israel började bygga runt Västbanken under den andra intifadan är numera över 70 mil lång. Runt Gaza byggdes det istället ett högt staket och alla in- och utfarter ur Gaza blockerades utom två som bevakades av Israels militär. En tredje utfart finns mot Egypten men även den blockerades tidvis av Egypten på uppmaning av Israel.

Tidslinje över den andra intifadan

1993-1999 - Osloavtalen väcker hopp, men palestiniernas liv förbättras inte särskilt mycket och misstänksamheten mellan palestinier och israeler ökar

September 2000 - Ariel Sharon besöker Tempelberget/Haram al‑Sharif i Jerusalem. Protester bryter ut och möts av våld från israels militär. Detta markerar starten på den andra intifadan.

2001-2002 - Våldet når sin värsta nivå. Självmordsbombningar drabbar israeliska städer, samtidigt som den israeliska armén genomför stora operationer i palestinska områden. Israel börjar bygga en mur mellan Västbanken och Israel.

2003-2004 - Striderna fortsätter, men konflikten försvagar båda sidorna. Yassir Arafat förlorar inflytande bland palestinier och dör 2004. Mahmoud Abbas blir palestiniernas nya ledare. Han försöker minska oroligheterna, men lyckas inte.

2005 - Israels styrkor drar sig tillbaka från Gaza. De bosättare som flyttat in i Gaza tvingas bort från Gaza med våld. Den andra intifadan anses ha avslutats, även om konflikten i sig fortsätter.

Källor

Översikt över Intifadan https://www.britannica.com/event/intifada Encyclopaedia Britannica

BBC History - bakgrund och utveckling https://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/middle_east_rebellion_01.shtml

Yale Law School - Osloavtalen (primärkälla) https://avalon.law.yale.edu/20th_century/isrplo.asp

Brookings Institution - analys av betydelsen https://www.brookings.edu/articles/the-first-intifada-rethinking-its-significance

U.S. Department of State - historisk översikt Mellanösternkonflikten https://2001-2009.state.gov/r/pa/ho/time/rd/79643.htm

Andra intifadan

Översikt över den andra intifadan https://www.britannica.com/event/Intifada Encyclopaedia Britannica

BBC News - bakgrund och tidslinje över konflikten https://www.bbc.com/news/world-middle-east-11103761

Yale Law - tal och dokument relaterade till intifadan https://avalon.law.yale.edu/21st_century/isr20010916.asp

Council on Foreign Relations - analys av fredsprocessen och intifadan https://www.cfr.org/backgrounder/middle-east-peace-plans

U.S. Department of State - historisk kronologi över Mellanösternkonflikten https://2001-2009.state.gov/r/pa/ho/time/rd/110008.htm

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.